Gammal termostat med kvicksilver?

30 dec 2011 20:41 #1 av Ronnie Lidström
Vi demonterade denna nyligen i ett garage. Den har (troligtvis) styrt elvärmen.

Text på den:

AB ZANDER & INGESTRÖM STOCKHOLM
SAUTER
TVL 22 380V 10A
No 6404







Nån som vet årtal? Visst är det kvicksilver i röret som expanderar av värmen? Var det vanligt med denna typ av termostat förr?

Fil bilaga:
Företagare, Elinstallatör Björks EL i Skellefteå AB
Bilagor:

Be Logga in eller Skapa ett konto ansluta till konversationen.

30 dec 2011 21:05 #2 av Kent Pedersen
Är det inte så att en bimetall får vipan slå över och kvicksilvern gör kontakt mellan de två kontakterna som skapar en on signal?

Har varit elnörd sedan 1973 på alla möjliga sätt .Just nu som servicetekniker på en förbindelse mellan Swe-Dk

Be Logga in eller Skapa ett konto ansluta till konversationen.

30 dec 2011 21:18 #3 av Mats Lundqvist
Rätt av dej Kent. har själv sett "gränslägesbrytare" med dessa kvicksilverrör.
Kontaktytorna verkar aldrig bli brända.
Har sett kvicksilverrören i anläggning från 50/60-talet.

Be Logga in eller Skapa ett konto ansluta till konversationen.

30 dec 2011 22:01 #4 av Per Wendt
håller med de förra inläggen,

ang. åldern, är inte helt hundra, men jag tror 6404 står för april 1964 (samma märkning man körde med på LME o Televerkets telefoner från 1940-talet och framåt för övrigt).
Följande användare sa tack: Mats Lundqvist

Be Logga in eller Skapa ett konto ansluta till konversationen.

30 dec 2011 22:12 #5 av Ronnie Lidström
Jag har inte hunnit spana in konstruktionen så noga. Men kan nog stämma att det sitter en bimetall som ni säger.

Men varför använde man kvicksilver så där då? Varför slog inte bimetallen till en vanlig kontakt som det brukar vara?

Fil bilaga:
Företagare, Elinstallatör Björks EL i Skellefteå AB

Be Logga in eller Skapa ett konto ansluta till konversationen.

30 dec 2011 22:35 #6 av Johan Ullberg

Ronnie Lidström skrev: Jag har inte hunnit spana in konstruktionen så noga. Men kan nog stämma att det sitter en bimetall som ni säger.

Men varför använde man kvicksilver så där då? Varför slog inte bimetallen till en vanlig kontakt som det brukar vara?


Är det inte som Mats säger ovan, kontaktytorna blir inte brända (eller om de nu blir det blandas väl denna "bränning" runt i Hg'n).

Så om man väntar sig extremt många tillslag med hyggligt hög effekt, alternativt är en ingenjör som vill lösa såväl problem som icke-problem, helst med en så tekniskt invecklad lösning som möjligt, är nog det där en toppenlösning.

Det känns som en väldigt dyr lösning, själv är jag på tok för ung för att någonsin ha jobbat med dessa, någon som vet hur mycket en sådan kostade (helst i förhållande till en "vanlig" bimetalltermostat så slipper vi fundera på hur KPI har utvecklats sedan 60-talet')?

/U

Be Logga in eller Skapa ett konto ansluta till konversationen.

31 dec 2011 06:25 #7 av Mats Persson
Det är väl samma i gamla trappautomater att det finns ett kvicksilverrör?

Elinstallatör ABL
Det jag skriver är mina egna tankar och funderingar...Inte säkert att allt stämmer till 100% ;)

Be Logga in eller Skapa ett konto ansluta till konversationen.

31 dec 2011 09:39 #8 av Tomas Karlsson
Den typen av termostat har jag sett nyinstallerade under 70-talet, sen dröjde det väl inte så länge förrän de förbjöds av miljöskäl. Annars var det ju en fin princip för brytare i termostater, trappautomater och vissa reläer osv. Röret är fyllt med inert gas så någon oxidation kan ju inte uppstå, det enda problemet skulle väl vara kraftig överbelastning eller kortslutning med fel avsäkring, då kan det haverera av termiska skäl.

Denna princip har nog funnits nästan så länge som eltekniken skulle jag tro.

Be Logga in eller Skapa ett konto ansluta till konversationen.

Sidan laddades på: 0.115 sekunder