Skyddsutjämning i badrum

Har en badrumsrenovering nu där både system och tappvatten ska skyddsutjämnas enligt de nya reglerna. Det blir fösta gången jag ska göra det och har lite bryderier om hur jag ska lösa det. Har ni några allmänna tips?

Det ska in golvvärme i badrummet och min tanke var att man skulle kunna fixa det i skåpet där fördelaren sitter, dvs. dra dit en jord och sedan komma med en jord från tappvatten och värmesystemet. Eller är det att föredra att ha i en egen dosa? Känns inte så estetiskt tilltalande

Hej!

För det första, du behöver inte ha en "riktig potentialutjämningsplint" när det gäller kompleterande skyddsutjämning.
Har du möjlighet att lägga rör i väggarna så kan du gå från tappvattnet till en infälld dosa och ansluta detta med wago tex...
Men din ide att kopplaihop det i fördelarskåpet till golvvärmen fungerar säkert bra det med.

www.elsakerhetsverket.se/sv/Press/Nyhete...i-bad--och-duschrum/

"Enligt Svensk Elstandard, SEK, ska skyddsutjämningen göras mellan utsatta delar och berörbara främmande ledande delar i badrummet. Sammankopplingen behöver inte göras inne i badrummet. Det är tillräckligt att skyddsutjämningen är utförd vid den central som matar gruppledningarna till utrymmet för bad eller dusch."

Så det kan alltså ske vid centralen istället? Tidigare sa man ju att det ska ske i eller i närhet av badrummet. Det betyder alltså att man kan dra en skyddsledare från vattenrören direkt in på jordskenan i centralen?

Ja det kan du säkert göra! Men jag tycker ju det är skönt att inte ha så mycket "kraffs" i centralen..
Skönare att lägga in det direkt i dosan.. Men det är ju en smaksak...

Absolut blir det ju bäst att få det på ett särskilt ställe. Och gör man det i badrummet blir det ju uppenbart vad det handlar om.

Centralen i detta hus var extremt rörig, låg dubbelt på nästan varje skruv så det blir nog till att byta central också. Sätter man en Hager Gamma t.ex. kan man ju dedikera ett "jordblock" till skyddsutjämning.

Är inte de flesta rör av plast?

Jag har jordat befintligt värmesystem två gånger då man installerat värmepump och dragit plastledningar från den och då den naturliga jordningen av radiatorslingan försvunnit.

Då drog jag 6mm² och anslöt rören bara i en slinga.

Någon skyddsutjämning i badrum har jag aldrig gjort då jag aldrig sett något som behöver jordas

Rörmokarna drar ju nu sån där rör-i-rör av plast till allt.

Vår rörmockare har en fäbless för koppar

Rikard Ågren skrev: Så det kan alltså ske vid centralen istället? Tidigare sa man ju att det ska ske i eller i närhet av badrummet. Det betyder alltså att man kan dra en skyddsledare från vattenrören direkt in på jordskenan i centralen?

Ja, det är nytt i en kommentar till HB 444 (SS 436 40 00 med kommentarer) under 701.415.2

Jag är dock lite frågande till detta allmänna råd. Jag skulle vilja säga att det beror på.

Handlar det om en utsatt del där man av säkerhetsskäl inte vill att beröringsspänningen vid kortslutning i apparaten ska bli högre än 50 V (oberoende av hur snabbt JFBn löser) så måste man beakta spänningsfallet i skyddsledaren till centralen (pga kortslutningsströmmen), eller till det ställe där skyddsutjämningen är gjord.

Frågan är om det i praktiken finns (rimlig risk för) sådana situationer. Det handlar om en blöt kropp som normalt ska befinna sig i karet eller duschen för att det ska kunna bli en så låg kroppsresistans. Men man kanske placerar sitt blöta arsel på TM som står i område 1 och samtidigt håller sig i handdukstorken eller nåt

Flyttade denna tråd till Föreskrifter och Standarder

Ja rimligen - i dom flesta hus är det knappast längre än 10 meter mellan central o badrum vilket räcker för en kortslutningsström på uppemot 400 A.

Men kan en golvbrunn få en främmande potential? Är avloppet inte i plast? Eller tänker jag fel? Och sedan är det kopparrör in i badrummet eller är det plaströr (rör i rör)?

Nu ska väl inte jag säga att jag är en baddare på detta ämnet, men skyddsutjämning i badrum gäller väl bara om det är kopparrör in i badrummet? Eller är det kåken?

//Patrik

Men kan det inte leda genom ett blött klinkergolv?

Nedanstående samt 12 inlägg är flyttade från ämnet Elmässa 2011 - Stockholm (Easyfairs/Stockholmsmässan) i kategorin Utbildning, kurser, mässor

/Moderator


Seminarium om elinstallationer i badrum, sas det nåt matnyttigt där? Antar att det i huvudsak handlade om kompletterande skyddsutjämning?

Ja, det var en del faktiskt. Tyvärr så stod jag på en dålig plats så jag hörde ganska dåligt i allt vimmel som var på mässan i övrigt, men snappade en del i alla fall. Bland annat fick man det glasklart kring hur det är med zoner i dusch. Är det en dusch med duschdörrar eller draperi så tycker jag att reglerna har varit lite oklara, vad jag kunnat sett. Men då gäller i alla fall zon 0 vid golvet och 10 cm upp och det är i både zon 1 och 2.
Zon 1 från 10 cm och upp till 225 cm och 60 cm från duschhuvud, sedan är det zon 2 likadant och därefter blir det oklassat.
Är det duschkar gäller zon 0 i duschkaret och zon 1 ovanför. från kant och 60 cm gäller zon 2 från golv upp till 225 cm. Lika så med badkar.

Angående pontentialutjämning så var det lite grann om de olika begreppen skyddsledare, skyddsjordledare, skyddsutjämningsledare m.m. men även tumregeln om när man behöver potentialutjämna och hur.

Regeln att om man ohmmäter mellan skyddsjord och ledande material och det är 4000 ohm eller högre så finns det inget behov att skyddsutjämna, men är det däremot under det så är det klassat som en "främmande ledande del" och skall skyddsutjämnas.
För att praktiskt utföra det så kan man dra ett rör från kopplingsdosan för badrummet med en 2,5 mm2 gul/grön FK och sätta en PUS-skena i väggen med en inspektionslucka där man sedan drar iväg 2,5 mm2 gul/grön FK och ansluter på "främmande ledande delar"/kopparrör.
Helt okej att ansluta det hela till gruppens 1,5 mm2 skyddsjord.

Fast det var främst vid ROTjobb som detta behövdes praktiseras. Vid nybyggnation så är det mesta ledande i plastform (rör i rör). Duschblandare och golvbrunn m.m. brukar oftast ha en resistans på flera 100 kohm mot jord så det brukar oftast inte behöva skuddsutjämnas och det är väl främst de två som man varit orolig för när man tänkt på hur det praktiskt ska utföras.

En annan intressant sak var att reglerna om min. djup på 5 cm när man fräser i väggarna gäller bara om man inte har JFB och är i zonområderna, så i vägg i oklassat område gällde det inte.
Men som sagt, JFB så behöver man inte tänka på det. (Skönt!)

Om jag missuppfattat något så får gärna någon rätta mig. Funktionsjordning pratades det även om, men det hörde jag inte riktigt vad det var. Någon som vet? Mats Jonsson t.ex.?

//Patrik

Det pratades även om potentialutjämning i källare, tror jag. Hörde väldigt dåligt då så fattade ingenting.
Någon som kan förklara? Antar att det gällde om att potentialutjämna inkommande vatten och avlopp redan i källare (eller där de kommer in) istället för ute i badrummena? För det borde väl gå lika bra om inte bättre?

//Patrik