Skyddsutjämning i badrum

Det där med område 0 utanför dusch utan kar var intressant, men kanske inte så förvånande när det finns risk att vatten rinner ut på golvet. Det har dock inte framgått så tydligt av reglerna, men det står faktiskt att område 0 har "samma horisontella utsträckning som område 1" - och område 1 är lika stort som område 2 för duschar utan kar.

Samtidigt finns ett råd i 701.30.1 som säger att fasta eller svängbara duschdörrar kan betraktas som områdesavskiljande! Har dom ändrat på det nu?

Nåja, det kanske är enklare att bedöma risken för vatten på golvet från fall till fall. Duschdörrar kan ju vara mer eller mindre täta. Och dessutom sätter åtminstone inte jag några uttag vid golvet

Potentialutjämning i källare, handlade det om badrum? Det är ju den "normala" skyddsutjämningen man gör i källaren. Men i många fall duger den som kompletterande skyddsutjämning i badrum också. Man har ju redan gått ut med ett råd som säger att den får göras i matande central.

Dock bör man nog räkna lite på det. Om det finns en skyddsutjämning i källaren så är syftet med den kompletterande skyddsutjämningen i badrum att hålla ned beröringsspänningen vid jordfel i badrummet (t.ex i TM), och framför allt gäller det antagligen inom område 2 eller 1. Så spänningsfallet i skyddsledaren fram till centralen eller PU-skenan behöver beräknas. Med 10 m till centralen och en kortslutningsström på 300 A så hamnar man över 50 V, men då ska man bo granne med ställverket.

Ja, det pratades en del om tvättmaskiner i område 2 också, att om de ska stå där så måste de upp över 10 cm från golv och även vara tillåtna av tillverkaren för att stå där. Hörde som sagt lite dåligt, så kan ha missuppfattat lite/missat en del.

//Patrik

Patrik Hedlund skrev: Regeln att om man ohmmäter mellan skyddsjord och ledande material och det är 4000 ohm eller högre så finns det inget behov att skyddsutjämna, men är det däremot under det så är det klassat som en "främmande ledande del" och skall skyddsutjämnas.

När ska man göra denna mätning? Lär väl vara viss skillnad på resistans till golvbrun direkt jobbet är utfört och en månad senare då klinkerplattorna är impregnerade av smutsigt svettvatten och någon har nyduschat så att allt är blött?

Patrik Hedlund skrev: För att praktiskt utföra det så kan man dra ett rör från kopplingsdosan för badrummet med en 2,5 mm2 gul/grön FK och sätta en PUS-skena i väggen med en inspektionslucka där man sedan drar iväg 2,5 mm2 gul/grön FK och ansluter på "främmande ledande delar"/kopparrör.
Helt okej att ansluta det hela till gruppens 1,5 mm2 skyddsjord.

Kan man inte dra flera jord direkt från kopplingsdosan till de delar som ska jordas? Kan tänka mig att om det överhuvudtaget finns något att jorda så är det bara någon/några enstaka delar? Känns väldigt överkurs och fult med en PUS-plint bakom en inspektionslucka!

Patrik Hedlund skrev: Fast det var främst vid ROTjobb som detta behövdes praktiseras. Vid nybyggnation så är det mesta ledande i plastform (rör i rör). Duschblandare och golvbrunn m.m. brukar oftast ha en resistans på flera 100 kohm mot jord så det brukar oftast inte behöva skuddsutjämnas och det är väl främst de två som man varit orolig för när man tänkt på hur det praktiskt ska utföras.

Precis.. Och även vid ROT-jobb är det mesta vvs utfört med plaströr. Jag har ännu aldrig råkat ut för en badrumsrenovering där det finns något att jorda. Tyvärr... Vore ju roligt att prova!

Patrik Hedlund skrev: Ja, det pratades en del om tvättmaskiner i område 2 också, att om de ska stå där så måste de upp över 10 cm från golv och även vara tillåtna av tillverkaren för att stå där. Hörde som sagt lite dåligt, så kan ha missuppfattat lite/missat en del.

//Patrik

Vänta lite nu, finns område 0 även under område 2 ?? Dom menade förhoppningsvis område 1.

Att TM där behöver upp en decimeter har jag inte haft i huvudet tidigare - lyckligtvis har jag aldrig ställt någon där.

1. Ja, precis. Det där går ju inte ihop riktigt. Och för att veta om det ska PUS:as så vill man ju göra mätningen när badrummet inte är färdigt, vilket är omöjligt.

2. Vet inte, men det borde ju gå, tycker man. Där får man väl använda sitt sunda förnuft och se från fall till fall. Är det t.ex. bara ett vattenrör som ska jordas så är det ju onödigt att gå från k-dosa till PUS-skena och därefter till rörklämmman istället för direkt till k-dosan.

Men hur är det egentligen, måste inte jordklämman på t.ex. röret gå att inspektera? Har för mig något sånt? Då kan man alltså inte jorda röret i väggen utan måste ha en stump FK/RK som sticker ut genom väggen till en klämma?

3. Ja, precis. Det är väl sällan man ser en rörkrökare böja kopparrör som inkommande i ett badrum, så frågan är ju om detta är en icke-fråga? Kommer man någonsin uppleva ett tillfälle där man måste PUS-jorda?

//Patrik

Det är upp till installatören hur han vill göra som alltid.. Men eftersom detta är fråga om kompletterande utjämning och inte en vanlig skyddsutjämning så har jag tidigare fått svaret att det går bra att dra jordledaren direkt till K dosan.

Utmärkt, då vet man vad som gäller!

//Patrik

Detta blir man ju galen på. Om värdet mellan kopparrör och skyddsjordledare är 0 ohm, ska man behöva PUS:a då? Allt under 4000 ohm, enligt regeln.

//Patrik

Är den 0.0 Ω ?
Grovt räknat behöver du göra en kompletterande skyddsutjämning om 2 * 50 / Ik < R < 4 kΩ.

Både undre och övre gränsen spelar in vid kortslutning i t.ex tvättmaskinen i ett badrum.



Den undre gränsen styr att beröringsspänningen mot den främmande ledande delen håller sig under 50 V. Spänningen beror på spänningsfallet i skyddsjordsledaren pga kortslutningsströmmen, fram till den punkt där den är sammankopplad med den främmande ledande delen (PU-skenan). Därav faktorn 2 då du mäter resistansen mellan TM och den främmande ledande delen i badrummet, men den är ju osäker då man kanske inte vet något om resistansen i den främmande ledande delen, så man kan nog lika gärna räkna utan den för att vara på säkra sidan. Du ska dock upp i höga kortslutningsströmmar (> 300 A) eller låånga ledningar (> 20 m) för att detta fall ska bli relevant. Det är antagligen därför som det är tillåtet att göra den kompletterande skyddsutjämningen i matande central.

Vid den övre gränsen (4 kΩ) så blir strömmen så låg (< 30 mA) att den är ofarlig (förutsatt att kortslutningsfelet bryts av en säkring eller JFB). Strömmen är beräknad på 115 V, dvs den förutsätter inte att det finns en skyddsutjämning i källaren.

Båda dessa fall är också endast relevanta i badrum där det finns risk för stor och blöt kroppskontakt mellan delarna, där kroppsresistansen blir så låg att strömmen genom kroppen kan överstiga 500 mA. Ser man ingen risk för sådana blöta akrobatiska övningar så behöver man inte ta hänsyn till denna risk om jag förstår det rätt Om TM står i ett "torrt" hörn av badrummet så skulle den inte behöva skyddsutjämnas extra?

Vid jordfel utifrån förutsätts dock att det finns en skyddsutjämning i källaren, annars kan man får 1000-tals volt mellan delarna. Här spelar det ingen roll om resistansen är hög eller låg, återigen under förutsättning att skyddsutjämning i källaren är bra gjord. Om den saknas, eller om det av någon anledning skulle gå blixtströmmar i badrummet så kan det bli farligt i alla fall. Men en kompletterande skyddsutjämning tar ned spänningen lite i alla fall...