Högspännings vs lågspännings jording generellt

03 apr 2020 07:01 - 03 apr 2020 09:08 #1 av Manuel R
Skulle installera 10 st elbil laddstationer och ett 3fas uttag.innanför en 5m radie som det finns en högspänningledare. som jag har förstått ska inte tillförseln till laddarna kopplas, menar jordledaren.. utan vi tilläggsjordar med 95mm².

Nån som har en bra skiss eller någon sidan om hur det funkar. Vill bara förstå mer om det... har förstått att om högspänningsledaren faller ner ska inte den bränna de små jordingar(mm²) i tillförseln. Samt bränna eller föra in störningar i centralen som matar.

Be Logga in eller Skapa ett konto ansluta till konversationen.

04 apr 2020 15:59 #2 av Mikael Malmgren
Jag förstår inte frågan....är det en hsp-friledning? eller hur ser det ut på plats?

Elkraftingenjör och konsult med specialitet inom Reläskydd, Selektivplaner och Elkraftberäkningar. Även stort intresse för föreskrifter & standarder, ESA samt projektledning och entreprenadjuridik.

Installatörsbehörighet: AB
www.mmalab.se

Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Be Logga in eller Skapa ett konto ansluta till konversationen.

04 apr 2020 16:30 - 04 apr 2020 16:47 #3 av Manuel R

Bilaga ej funnen



Mmm läste min fråga och kan förstå.

Till vänster om de hsp. Ledningarna var 10 st el.bil laddstationer ska stå.

Ena bilden är ett 3fas uttag på stolpe. Då alla metall delar ska tilläggsjordas .med 95mm².

Som de har förklarat för mig ska man inte koppla jorden på tillförseln till laddstationerna. Utan vi ska dra en 95mm² från speciell jordskena.

Tänkte försöka förstå lite om hur jordingen ser ut så att säga... om det finns nån skiss med zoner eller hur lågspänningskomponenter ska kopplas i närheten av högspänning.

Bilaga ej funnen

.
Bilagor:

Be Logga in eller Skapa ett konto ansluta till konversationen.

05 apr 2020 07:42 #4 av Claes Börjesson
Så som jag lärt mig via jobb på högspänning i Norge, huruvida det nu är applicerbart i Sverige vet jag inte.

Vid normal jordning vill man ha så låg resistans vid jordningen som möjligt, så att jordningsrtömmen blir hög, och spänningen på utsatt del blir låg. Jordningen läggs som en stjärna. Ta t.ex. en maskin med flera från varandra isolerade delar, varje del jordas med en egen kabel som drages till samma jordningspunkt -stjärna.

Vid högspänning vill man reducera kortslutningsströmmen. Samma apparatdelar seriejordas, så att en apparatdel kopplas med jordkabel (dock ej gul/grön utan svart jord-kabel), från del till del och den sista apparatdelen ansluts till en jordskena någonstans.

En annan högspänningsvariant är att försöka styra vilken kabel som utsätts jordströmmen vid kortslutning, som ett slags paraply över och runt andra känsligare kablar. I detta fall konstruerar man utrustningen så att utsatta (nedsmälta) kablar är lätt utbytbara eller att de tål den höga kortslutningströmmen som t.ex. luftledaren i en nedfallen 15 kvolt luftledning inom järnvägen ger. Just detta scenario har jag inte jobbat med .....
Följande användare sa tack: Manuel R

Be Logga in eller Skapa ett konto ansluta till konversationen.

06 apr 2020 07:34 #5 av Manuel R
Så här ser det ut på plats
Bilagor:

Be Logga in eller Skapa ett konto ansluta till konversationen.

15 apr 2020 22:49 - 16 apr 2020 08:12 #6 av Michell Andersson
Nog bäst att ta det från början:

På bilden ser jag en kontaktledning. Vi kan väl börja med att prata om hur detta system vanligtvis är uppbyggt.
Vid kontaktledningsanläggning matas maskineriet som ska på rälsen via strömavtagare som ligger an mot kontaktledningen. Men för att strömmen ska flyta och vagnen ska kunna gå framåt måste jag också ha en returledning. I dessa fall används vanligtvis rälsen, specifikt den så kallade S-rälen. Strömmen går alltså genom vagnen ut i rälsen som är i kontakt med jordskorpan. Härefter går strömmen uti marken och sen upp igen genom de närmast liggande stolparna och tillbaka via ledning nära kontaktledningen till matningspunkten. Det innebär att om en vagn passerar så är alltså rälsen mellan dessa två stolpar strömförande. Vart tar strömmen vägen då? Kortfattat kan man alltså säga att jord används som en del av returkretsen för dessa system. Vad man också kan säga är att i alla ledningar som det går en ström kommer det ske ett spänningsfall (med undantag för supraledare). Det i sin tur får konsekvensen att det finns en förhöjd jordpotential i systemet i de delar där vagnarna passerar, så kallad "markspridning". Det är alltså inte längre 0 volt. Denna spänningssättning som sker kommer även att, via marken och avsiktlig potentislutjämning, att spänningssättning av ledande delar i kontakt med marken omkring, exempelvis det svarta staketet på bilden. Det i sig är dock inget större problem eftersom alla delar kommer få samma potential.
- Vill man läsa mer om hur ett sådant system fungerar finns en lärobok från Trafikverket (tidigare Banverket) som beskriver det mycket väl på denna länk .

Sen har vi det andra systemet, det lågspänningssystem som försörjer de utrustningar du installerat/-ar. Dessa får sin jordpotential från ett system som INTE använder PE-ledaren som en del av sin returkrets (med undantag för den del där vi använder PEN-ledare). Denna PE-potential som dessutom är ansluten till de utsatta delarna på dina utrustningar, metallhöljena, är nära nog 0 volt.

Konsekvensen av detta är att jag riskerar att ha en markpotential och ledande delar som staket och dylikt som inte är 0 volt precis intill en utrustning som definitivt har omkring 0 volt, trots att det inte finns något fel i någon av anläggningarna. Och detta säger man i regel är helt i sin ordning så länge de olika delarna av de olika systemen inte går att beröra samtidigt. Avstånd för att kunna utesluta samtidig beröring brukar bedömas vara omkring 2,5 meter. Om de två olika systemen dock befinner sig inom 2,5 meter från varandra så har vi en potentiellt farlig situation. För att avhjälpa denna situation tillämpas potentialutjämning mellan de olika jordsystemen. Potentialutjämningen är en skyddsutjämning som närmast skulle kunna kallas "kompletterande skyddsutjämning" även om det inte är identiskt med de fall som beskrivs i SS 436 40 00, 415.

Sen när det gäller påståendet om att hög jordslutningsström leder till lägre spänningssättning av utsatta delar - Nja, det är ju egentligen tvärtom, det vill säga att en hög jordslutningsström leder till högre spänningsfall och därmed högre potentialskillnader mellan olika delar av en felkrets. Det man istället försöker åstadkomma för att få ner spänningssättningen av utsatta delar är specifikt övergångsmotståndet till jord, det vill säga spänningen över den punkt där den utsatta delen ansluter till skyddsutjämningssystemet eller till jordtag för det fall det finns omkringliggande jordmassor som beträds.

Väldigt väldigt kortfattat kan man säga såhär: Höga potentialer är inte farliga i sig, men höga beröringsbara potentialskillnader är. Då behöver vi skyddsutjämna helt enkelt.
Följande användare sa tack: Rikard Ågren, Markus Ågren

Be Logga in eller Skapa ett konto ansluta till konversationen.

Sidan laddades på: 0.170 sekunder

Från Facebook-gruppen