Det behöver inte vara konstigt att vissa skarvar är varmare än andra, man matar in kraft i en punkt på skenan, kan vara en ände eller mittinmatning.
Sedan plockas kraft ut längs med skenan så det blir naturligt att skarvarna närmast inmatningen blir varmast.
Jag började fundera på ifall jag skulle kunna vara behjälplig med en mätning. Det mesta skulle jag kunna lägga på nöjes-kontot och "lära-sig-något-nytt-kontot".
Men så slog det mig att det är frågan ifall jag får över strömtängerna över någon kabel någonstans i den där anläggningen.
Så jag mätte hålet, och det är ca 16mm dia.
Sen såg jag att strömklamparna är märkta 100A
Instrumentet går att ställa upp till 500A, men det behöver kanske andra strömklampar då. Dessa kanske mättas magnetiskt över 100A.
har fått lite kontakt med ett företag som kanske kan hjälpa mej ska ringa dom i morgon måndag
Michell Andersson : inga motorer går för varma men dom har intern kylning av köldmediet också då det är värmepumpar.....
jag kommer att gå till botten med detta men nästa steg är att mäta och hoppas på att jag kan göra det snarast.
Sven Murberg: det är inte så mycket start och stopp det mesta går kontinuerligt från nov till mars.
Christer Djerf: ström matningen är i ena änden och uttaget iden andra finns inget mitt i mellan där jag hämtar ut något.
Electrum: synd att ström klamparna var för små eller är.... behöver vara betydligt grövre
Får för mig att övertons-spåret är lite långsökt i detta fall, men jag har haft fel förr!
Hur ser det mekaniska montaget ut? Det får ju inte bli någon nämnvärd vinkelförändring åt något håll i skarvarna. Om man tar på skenan och försöker ruska på den, är den stum eller svajar den med?
Är rätt skenfästen monterade med rätt (inte för långt) avstånd mellan fästena?
Som Torbjörn var inne på, övertoner genererar inte mer ström i fasledarna.
Men nollan kan ju däremot få högre ström.
Dock om lasterna är jämna trefaslaster i början med teoretiskt noll ström i nollan ska det vara mycket till innan strömmen i nollan blir större än fasströmmen.
Hur är omgivningstemperaturen i kullverten över tid?
Är den stabil året runt eller stiger den på vintern pga dåligt isolerade fjärrvärmerör eller stiger den på sommaren på grund av högre ute-temp?
Ett förslag till ytterligare mätning, som kanske går att genomföra praktiskt, kanske inte:
Avvakta tills en skarv börjar gå varm. Sätt en strömtrafo på en av faserna. Koppla in ett oscilloskop för att mäta strömmen med ena kanalen och spänningsfallet över samma fas i den varmgående skarven med andra kanalen. XY-koppla skopet för att få en lissajousfigur. Om övergångsmotståndet i skarven är rent resistivt så bör det bli en rät linje (eller eventuellt en ganska platt ellips om strömtrafon orsakar fasförskjutning). Om övergångsmotståndet är olinjärt, vilket kan uppstå om det har blivit ett halvledande skikt i skarven på något sätt, så kommer det att bli en krökt kurva.
Was man sich nicht erklären kann, sieht man als Überspannung an.
Det är naturligt att strömkurvorna har sämre vågform än spänningen.
Börjar det slå över på spänningen, det är oftast då man börjar få problem lite överallt.
Då kan du få varmgång I trafon och problem I övriga anläggningen.
Vad säger Schneider om detta, jag ser inte direkt att det borde leda till varmgång i skenskarvar.
Hur många skarvar har blivit utbytta?
Har någon blivit utbytt mer än en gång?
Att strömkurvorna har sämre vågform kan också bero på kapacitiv last, kondensatorers reaktans blir ju lägre ju högre frekvensen är, så de spänningsövertoner som finns på nätet ger ett större bidrag till övertonsströmmarna.
Omvänt brukar starkt induktiv last, t ex vissa asynkronmotorer, knappt dra någon övertonsström alls även om spänningens vågform är ganska ful, så i en ren asynkronmotordrift kan strömmen mycket väl ha bättre sinusform än nätspänningen.
Was man sich nicht erklären kann, sieht man als Überspannung an.
Fluxio
Elbranschens mötesplats
