Vilka kontroller MÅSTE man göra vid elinstallation, och hur ska de dokumenteras?

Du ska göra kontroller som visar att du lämnar över en elsäker anläggning.

Finns väl inga kontroller som man generellt alltid måste göra. Föreskrifterna är inte lika detaljstyrda nu som de var förr i tiden.

Nu ska man som elinstallatör göra en riskbedömning för varje jobb för att komma fram till vilka kontroller som behöver utföras. För "allmänna" småservicejobb ska man ha en "företagspolicy" hur kontrollerna ska gå till.

Man ska gärna ha en hel pärm på firman med alla möjliga olika policys som alla ska läsa till morgonkaffet. Ungefär som morgonbön förr.

Så här säger Elsäkerhetsverket:

Elsäkerhetsverket skrev: Kontroll före bruktagning

Frågan ställd: 2012-01-30

Fråge-ID: 20393

Fråga:
Vilken dokumentation ska lämnas vid bruktagning av elinstallationer?

Svar:
Det som skiljer kontroll före bruktagning från själva utförandet av elinstallationer är att det inte finns reglerat i ellagen, förordning eller i föreskrifter hur den ska utföras. Man får alltså inte låta sig luras att tro att del 6 i SS 436 40 00 har presumtion av utförandeföreskriften ELSÄK-FS 2008:1. För alla andra delar i SS 436 40 00 gäller att elinstallatören anses uppfylla ellagstiftningens krav om man följer fordringarna i standarden.

När det gäller kontrollen så finns ingen sådan presumtion, alltså förhandsgodkännande. Detta innebär att elinstallatören alltid ska bedöma i vilken omfattning kontrollen ska göras. Resultatet av den bedömningen ska sedan ligga till grund för vilka kontrollåtgärder som krävs. När man väl bestämt vilka åtgärder som krävs så kan man med fördel använda tillämpbara delar av del 6 i SS 436 40 00.

Det som anläggningsinnehavaren, eller dennes ombud, bör kräva som dokumentation är alltså den bedömning som ligger till grund för de kontrollåtgärder som elinstallatören vidtagit. Sedan bör givetvis resultatet av själva kontrollen dokumenteras och redovisas för anläggningsinnehavaren på lämpligt sätt.

Anonym Gäst skrev: Finns det någon förskrift som säger vad man som elektriker MÅSTE göra för kontroller (Kontroll före idrifttagning?) när man gör elinstallationer?

Måste man tex alltid göra en kontinuitetsmätning av jorden?

Vilka "skall-krav" finns, i vilken paragraf står dessa och hur ska de då dokumenteras?

Har funderat på denna fråga en stund. Varför ska man behöva ställa en sådan fråga?? Varför ska den vara så komplicerad?

Man kan ibland tolka diskussionerna som att det inte finns några krav på kontroll. Det är fel, men samtidigt delvis sant! Detta genererar naturligtvis frågor vilket är olyckligt.

Det finns lagkrav på att en kontroll skall utföras av (eller under överinseende av) den elinstallatör som utfört eller övervakat installationen, men inte hur, och bara vagt hur den ska dokumenteras.

Om man däremot ändrar synvinkel och utgår ifrån SS 436 40 00 så finns det även krav på hur kontrollen skall utföras och dokumenteras. Varför "duger" inte det? Till sist kan beställaren kräva (avtala om) en viss kontroll och dokumentation.

För att förstå detta har jag gjort en djupdykning i vad som är skrivet:

Krav på att en kontroll skall göras

Lagkraven på att en kontroll ska utföras framgår av elinstallatörsförordningen och starkströmsföreskrifterna:

SFS 1990:806, 7 §
Elinstallatören ... skall vidare se till att den del av den elektriska starkströmsanläggningen eller anordningen som arbetet omfattar har kontrollerats i betryggande omfattning innan den tas i bruk genom att spänning, ström eller frekvens påförs som kan vara farlig för person eller egendom.

ELSÄK-FS 2008:1, 2 kap. 2 §
Innan en ny, ändrad eller utvidgad starkströmsanläggning tas i bruk, ska den kontrolleras så att den uppfyller god elsäkerhetsteknisk praxis. En anläggning anses som tagen i bruk när den är spänningssatt med sådan spänning, strömstyrka eller frekvens som kan vara farlig för person eller egendom. Detta gäller även om den har spänningssatts tillfälligt t.ex. för provdrift.

Att det ska göras en kontroll är ungefär det enda som är riktigt tydligt i denna fråga om kontroll.

Notera att lagtexten endast föreskriver en kontroll innan strömmen slås på. Man får ju aldrig spänningssätta en anläggning utan att försäkra sig om att den inte är direkt farlig i form av berörbara spänningsförande delar, t.ex vid grov felkoppling. Efter spänningssättning mäts ju bara felskydden som t.ex utlösningsvillkor, och även andra egenskaper som inte direkt har med personsäkerheten att göra som t.ex funktionsprovning.

Krav på vem som ska göra kontrollen

Elinstallatörsförordningen antyder också vem som ansvarar för att kontrollen blir gjord. Det är inte överraskande elinstallatören. Frågan är om det måste vara samma elinstallatör som utfört eller övervakat arbetet? Troligen.

Kontrollen kan delegeras, men elinstallatören har alltså ansvaret för att den blir korrekt gjord. En besiktningsman kan inte frånta det ansvaret från elinstallatören.

Krav på hur kontrollen ska utföras

Exakt hur kontrollen ska utföras finns det däremot inga lagkrav på, och här börjar problemen. Det är upp till elinstallatören att bedöma hur den ska utföras.

Elsäkerhetsverket skriver så här (Fråge-ID 11801) . Se även Fråge-ID 20393 som Ronnie klippt in ovan.

Den grundläggande skyldigheten att utföra kontroll av elinstallationer regleras i elinstallatörsförordningen (1990:806). Detaljer om denna kontroll finns inte beskriven i någon föreskrift eller i någon standard som har presumtion av föreskrifterna. Du kan få vägledning i SS 436 40 00, del 6.

Tänk då på att del 6 i SS 436 40 00 inte har presumtion av föreskrifterna ELSÄK-FS 2008:1. Detta innebär att alla arbetsmoment måste riskbedömas och dokumenteras av elinstallatören. Anläggningsinnehavaren avgör sedan om utförandet kan accepteras.

Vad betyder nu detta??

Föreskrifterna ELSÄK-FS 2008:1, som numera är ganska tunna, ger presumtion till (förhandsgodkänner) svensk standard. Så, om man följer installationsreglerna i SS 436 40 00 (eller annan svensk standard) så uppfyller man kravet på god elsäkerhetsteknisk praxis i föreskrifterna och har därmed ”ryggen fri”. ELSÄK-FS 2008:1 anger vidare i 2 kap. 1 § att om en anläggning inte utförs enligt svensk standard så ska de de bedömningar som ligger till grund för utförandet dokumenteras. Denna dokumentation får man vara beredd på att visa upp och försvara vid ev frågor eller olyckstillbud.

Men, nu har av okänd anledning just del 6 i SS 436 40 00 inte presumtion. Varför? Jo, <ange svaret här>. (Kan det vara så enkelt (och dumt) som att elinstallatörsförordningen ställer kravet på kontroll men säger ingenting om svensk standard, dvs hur? Varför får i så fall inte starkströmsföreskrifterna ange hur? Får inte en myndighet komplettera regeringens förordningar? Dom gör ju det redan genom att ändra kontroll i betryggande omfattning till att anläggningen ska uppfylla god elsäkerhetsteknisk praxis.)

Det innebär helt enkelt att kontrollens utförande alltid skall (risk)bedömas i dokumenterad form eftersom ingen svensk standard är förhandsgodkänd - därav elsäkerhetsverkets formuleringar.

Detta skapar dock onödig förvirring och stjäl fokus från den viktiga frågan. En elinstallatör, om han fick tänka själv, har ju inga egentliga problem med att utföra en kontroll i nödvändig omfattning utifrån det arbete som utförts. Som stöd för minnet tittar man lämpligen i del 6 och bedömer vilka kontroller som behövs, och hur de bör utföras. Detta är ju precis vad elinstallatörsförordningen säger – elinstallatören har skyldigheten att tänka – så det är egentligen starkströmsföreskrifterna som krånglat till det här?

Men när ”snacket går” från mun till mun så försvinner snart order hur och kvar blir bara det finns inga krav, som leder till risken att man tolkar detta som att ingen bryr sig om hur kontrollen utförs.

Notera att elsäkerhetsverket skriver arbetsmoment ovan (därför valde jag detta citat). Betyder det att själva arbetet med provningen skall riskbedömas, eller är det provningens omfattning och innehåll (som garanterar en säker anläggning), eller både och? Det är inte helt tydligt. Hade inte du Ronnie fått påbackning av arbetsmiljöverket??

Krav på hur kontrollen ska dokumenteras

Vi har redan glidit in på vilken dokumentation som krävs av föreskrifterna – riskbedömningen. Några andra lagkrav finns inte. Dokumentationen kan följaktligen endast bestå av en kryssruta som säger att del 6 i SS 436 40 00 följs i tillämpliga delar.

En beställare eller anläggningsinnehavare kan alltså inte kräva mer dokumentation än denna riskanalys, men han kan naturligtvis i förväg avtala om precis vad som helst. Det kräver dock en beställare som är insatt i frågorna.

Om anläggningsinnehavaren ska ha en möjlighet att uppfylla elinstallatörsförordningens krav på att fortlöpande hålla anläggningen säker – ett arbete som måste lejas bort – så måste han kunna få ett kvitto på att så är fallet.
Så vad är då en ”anständig” dokumentation?

En försvårande historisk faktor är SS 436 46 61 som inte hade några dokumentationskrav. I den internationella standarden IEC 60364-6 finns (fanns?) en fotnot: In Sweden, the required content of the records of inspections and test results is not normative. Ingen bra reklam!

Nu har emellertid SS 436 46 61 ersatts av del 6 i utgåva 2 av SS 436 40 00, som nu är en (nästan) komplett översättning IEC 60364-6, med krav på dokumentation. Den säger nu i 61.4.1 att dokumentationen ska innehålla detaljer om elinstallationsarbetets omfattning tillsammans med en förteckning av inspektionens och provningens resultat. Det ska också finnas en förteckning av kretsarnas detaljer, dvs minst en gruppförteckning.

Formulär för kontrollen finns i olika former. T.ex EIO har AIK-pärmen som man kan använda för att intyga att elinstallationen är utförd enligt gällande regler. Och en del installationstestare kan spotta ur sig alla mätresultat. Inga problem där.

Summer

I sammanhanget finns en intressant fråga ang kontinuitetsmätningen som förekommit flitigt. Det frågas varför man inte behöver mäta kvalitén på skyddsjorden, varför det duger med en ”vanlig” summer. Vad krävs egentligen av en summer?

Kontinuitetsprovningen av skyddsjorden är kanske den viktigaste kontrollen, men är ändå ingenting värd om frånkoppling av matningen inte fungerar vid fel (utlösningsvillkoret). Den ingår alltså i ett större/viktigare sammanhang som sällan nämns i samband med dessa frågor.

SS 436 40 00 föreskriver att mätinstrument ska väljas enligt SS-EN 61557 vilket innebär en summer med 200 mA provström. Det är bra, det är en riktig summer, och den är viktig om det inte finns en JFB. Men finns det en JFB så duger faktiskt en ”vanlig” summer med okänd testström.

Historien bakom detta med summer lär återigen finnas i SS 436 46 61 som i den senaste(?) utgåvan (innan den ersattes av del 6 i SS 436 40 00, utgåva 2) inte längre ställde några krav på mätinstrumenten annat än att de skulle vara lämpliga.

Det gäller alltså inte längre när man följer SS 436 40 00, om man nu vill gå ett steg längre än lagkraven och följa den standard som faktiskt finns! Men framför allt, se till helheten.

Summering

Man ska inte behöva vara osäker på vilken kontroll som krävs. Janne beskriver det kort och gott i inlägg #2.

Om man besvarar denna fråga idag, måste man då börja med att säga att det inte finns några krav? Med antagandet att 99 % av alla elinstallationer följer SS 436 40 00 så borde man kunna välja en annan infallsvinkel, t.ex:

• - Det är ytterst ditt eget ansvar att välja de kontroller som är nödvändiga för att garantera en säker anläggning.
• - Om elinstallationen är gjord enligt SS 436 40 00 utgåva 2 så är del 6 lämplig att följa för kontroll och dokumentation.
• - Dokumentationen ska förutom vad som anges i del 6 innehålla en riskbedömning över vilka kontroller som ansetts nödvändiga.
• - (Måste man lägga till här att lagkraven inte anger hur kontrollen ska utföras och att del 6 inte har presumtion etc?)

Nu finns det formuleringar i TS frågas som antyder att han även har problem med första punkten. Ska man hårddra det så borde man i så fall inte göra några elinstallationer över huvudtaget...

Bo Siltberg skrev: ...Hade inte du Ronnie fått påbackning av arbetsmiljöverket?? ...

Ja!

Vid kontroll så påpekade de att vi inte hade någon dokumenterad riskanalys för små servicejobb. (För större projekt använde vi EIO's mall så där var det inga problem).

Jag gjorde då en riskanalys-mall med kryssrutor som tar upp en halv A4 (på den andra halvan är kryssrutor för kontroll före/efter i drifttagning). Detta skrivs ut på baksidan av alla arbetsordrar.

Detta blev godkänt av Arbetsmiljöverket.

Det är väl egentligen dock lite offtopic för denna tråd då riskanalys ska göras för alla arbetsgrupper som har risker i arbetet och har inget att göra med "kontroller man måste göra vid elinstallationer".