Anonym Gäst skrev: Finns det någon förskrift som säger vad man som elektriker MÅSTE göra för kontroller (Kontroll före idrifttagning?) när man gör elinstallationer?
Måste man tex alltid göra en kontinuitetsmätning av jorden?
Vilka "skall-krav" finns, i vilken paragraf står dessa och hur ska de då dokumenteras?
Har funderat på denna fråga en stund. Varför ska man behöva ställa en sådan fråga?? Varför ska den vara så komplicerad?
Man kan ibland tolka diskussionerna som att det inte finns några krav på kontroll. Det är fel, men samtidigt delvis sant! Detta genererar naturligtvis frågor vilket är olyckligt.
Det finns
lagkrav på
att en kontroll skall utföras
av (eller under överinseende av) den elinstallatör som utfört eller övervakat installationen, men inte
hur, och bara vagt hur den ska
dokumenteras.
Om man däremot ändrar synvinkel och utgår ifrån SS 436 40 00 så finns det även krav på
hur kontrollen skall utföras och
dokumenteras. Varför "duger" inte det? Till sist kan beställaren kräva (avtala om) en viss kontroll och dokumentation.
För att förstå detta har jag gjort en djupdykning i vad som är skrivet:
Krav på att en kontroll skall göras
Lagkraven på att en kontroll ska utföras framgår av elinstallatörsförordningen och starkströmsföreskrifterna:
SFS 1990:806, 7 §
Elinstallatören ... skall vidare se till att den del av den elektriska starkströmsanläggningen eller anordningen som arbetet omfattar har kontrollerats i betryggande omfattning innan den tas i bruk genom att spänning, ström eller frekvens påförs som kan vara farlig för person eller egendom.
ELSÄK-FS 2008:1, 2 kap. 2 §
Innan en ny, ändrad eller utvidgad starkströmsanläggning tas i bruk, ska den kontrolleras så att den uppfyller god elsäkerhetsteknisk praxis. En anläggning anses som tagen i bruk när den är spänningssatt med sådan spänning, strömstyrka eller frekvens som kan vara farlig för person eller egendom. Detta gäller även om den har spänningssatts tillfälligt t.ex. för provdrift.
Att det ska göras en kontroll är ungefär det enda som är riktigt tydligt i denna fråga om kontroll.
Notera att lagtexten endast föreskriver en kontroll innan strömmen slås på. Man får ju aldrig spänningssätta en anläggning utan att försäkra sig om att den inte är direkt farlig i form av berörbara spänningsförande delar, t.ex vid grov felkoppling. Efter spänningssättning mäts ju bara felskydden som t.ex utlösningsvillkor, och även andra egenskaper som inte direkt har med personsäkerheten att göra som t.ex funktionsprovning.
Krav på vem som ska göra kontrollen
Elinstallatörsförordningen
antyder också vem som ansvarar för att kontrollen blir gjord. Det är inte överraskande
elinstallatören. Frågan är om det måste vara samma elinstallatör som utfört eller övervakat arbetet? Troligen.
Kontrollen kan delegeras, men elinstallatören har alltså ansvaret för att den blir korrekt gjord. En besiktningsman kan inte frånta det ansvaret från elinstallatören.
Krav på hur kontrollen ska utföras
Exakt hur kontrollen ska utföras finns det däremot inga
lagkrav på, och här börjar problemen. Det är upp till elinstallatören att
bedöma hur den ska utföras.
Elsäkerhetsverket skriver så här
(Fråge-ID 11801)
. Se även
Fråge-ID 20393
som Ronnie klippt in ovan.
Den grundläggande skyldigheten att utföra kontroll av elinstallationer regleras i elinstallatörsförordningen (1990:806). Detaljer om denna kontroll finns inte beskriven i någon föreskrift eller i någon standard som har presumtion av föreskrifterna. Du kan få vägledning i SS 436 40 00, del 6.
Tänk då på att del 6 i SS 436 40 00 inte har presumtion av föreskrifterna ELSÄK-FS 2008:1. Detta innebär att alla arbetsmoment måste riskbedömas och dokumenteras av elinstallatören. Anläggningsinnehavaren avgör sedan om utförandet kan accepteras.
Vad betyder nu detta??
Föreskrifterna ELSÄK-FS 2008:1, som numera är ganska tunna, ger presumtion till (förhandsgodkänner) svensk standard. Så, om man följer installationsreglerna i SS 436 40 00 (eller annan svensk standard) så uppfyller man kravet på
god elsäkerhetsteknisk praxis i föreskrifterna och har därmed ”ryggen fri”. ELSÄK-FS 2008:1 anger vidare i
2 kap. 1 § att om en anläggning
inte utförs enligt svensk standard så
ska de de bedömningar som ligger till grund för utförandet dokumenteras. Denna dokumentation får man vara beredd på att visa upp och försvara vid ev frågor eller olyckstillbud.
Men, nu har av okänd anledning just del 6 i SS 436 40 00
inte presumtion. Varför? Jo, <ange svaret här>. (Kan det vara så enkelt (och dumt) som att elinstallatörsförordningen ställer kravet på kontroll men säger ingenting om svensk standard, dvs hur? Varför får i så fall inte starkströmsföreskrifterna ange hur? Får inte en myndighet komplettera regeringens förordningar? Dom gör ju det redan genom att ändra kontroll i betryggande omfattning till att anläggningen ska uppfylla god elsäkerhetsteknisk praxis.)
Det innebär helt enkelt att kontrollens utförande
alltid skall (risk)bedömas i dokumenterad form eftersom ingen svensk standard är förhandsgodkänd - därav elsäkerhetsverkets formuleringar.
Detta skapar dock onödig förvirring och stjäl fokus från den viktiga frågan. En elinstallatör, om han fick tänka själv, har ju inga egentliga problem med att utföra en kontroll i nödvändig omfattning utifrån det arbete som utförts. Som stöd för minnet tittar man lämpligen i del 6 och bedömer vilka kontroller som behövs, och hur de bör utföras. Detta är ju precis vad elinstallatörsförordningen säger – elinstallatören har
skyldigheten att tänka – så det är egentligen starkströmsföreskrifterna som krånglat till det här?
Men när ”snacket går” från mun till mun så försvinner snart order hur och kvar blir bara det finns inga krav, som leder till risken att man tolkar detta som att ingen bryr sig om hur kontrollen utförs.
Notera att elsäkerhetsverket skriver
arbetsmoment ovan (därför valde jag detta citat). Betyder det att själva arbetet med provningen skall riskbedömas, eller är det provningens omfattning och innehåll (som garanterar en säker anläggning), eller både och? Det är inte helt tydligt. Hade inte du
Ronnie fått påbackning av
arbetsmiljöverket??
Krav på hur kontrollen ska dokumenteras
Vi har redan glidit in på vilken dokumentation som krävs av föreskrifterna – riskbedömningen. Några andra lagkrav finns inte. Dokumentationen kan följaktligen endast bestå av en kryssruta som säger att del 6 i SS 436 40 00 följs i tillämpliga delar.
En beställare eller anläggningsinnehavare kan alltså inte kräva mer dokumentation än denna riskanalys, men han kan naturligtvis i förväg avtala om precis vad som helst. Det kräver dock en beställare som är insatt i frågorna.
Om anläggningsinnehavaren ska ha en möjlighet att uppfylla elinstallatörsförordningens krav på att fortlöpande hålla anläggningen säker – ett arbete som måste lejas bort – så måste han kunna få ett kvitto på att så är fallet.
Så vad är då en ”anständig” dokumentation?
En försvårande historisk faktor är SS 436 46 61 som inte hade några dokumentationskrav. I den internationella standarden IEC 60364-6 finns (fanns?) en fotnot:
In Sweden, the required content of the records of inspections and test results is not normative. Ingen bra reklam!
Nu har emellertid SS 436 46 61 ersatts av del 6 i utgåva 2 av SS 436 40 00, som nu är en (nästan) komplett översättning IEC 60364-6,
med krav på dokumentation. Den säger nu i 61.4.1 att dokumentationen ska innehålla
detaljer om elinstallationsarbetets omfattning tillsammans med en förteckning av inspektionens och provningens resultat. Det ska också finnas en
förteckning av kretsarnas detaljer, dvs minst en gruppförteckning.
Formulär för kontrollen finns i olika former. T.ex EIO har AIK-pärmen som man kan använda för att intyga att elinstallationen är utförd enligt gällande regler. Och en del installationstestare kan spotta ur sig alla mätresultat. Inga problem där.
Summer
I sammanhanget finns en intressant fråga ang kontinuitetsmätningen som förekommit flitigt. Det frågas varför man inte behöver mäta kvalitén på skyddsjorden, varför det duger med en ”vanlig” summer. Vad krävs egentligen av en summer?
Kontinuitetsprovningen av skyddsjorden är kanske den viktigaste kontrollen, men är ändå ingenting värd om frånkoppling av matningen inte fungerar vid fel (utlösningsvillkoret). Den ingår alltså i ett större/viktigare sammanhang som sällan nämns i samband med dessa frågor.
SS 436 40 00 föreskriver att mätinstrument ska väljas enligt SS-EN 61557 vilket innebär en summer med 200 mA provström. Det är bra, det är en riktig summer, och den är viktig om det inte finns en JFB. Men finns det en JFB så duger faktiskt en ”vanlig” summer med okänd testström.
Historien bakom detta med summer lär återigen finnas i SS 436 46 61 som i den senaste(?) utgåvan (innan den ersattes av del 6 i SS 436 40 00, utgåva 2) inte längre ställde några krav på mätinstrumenten annat än att de skulle vara lämpliga.
Det gäller alltså inte längre när man följer SS 436 40 00, om man nu vill gå ett steg längre än lagkraven och följa den standard som faktiskt finns! Men framför allt, se till helheten.
Summering
Man ska inte behöva vara osäker på vilken kontroll som krävs. Janne beskriver det kort och gott i inlägg #2.
Om man besvarar denna fråga idag, måste man då börja med att säga att det inte finns några krav? Med antagandet att 99 % av alla elinstallationer följer SS 436 40 00 så borde man kunna välja en annan infallsvinkel, t.ex:
- - Det är ytterst ditt eget ansvar att välja de kontroller som är nödvändiga för att garantera en säker anläggning.
- - Om elinstallationen är gjord enligt SS 436 40 00 utgåva 2 så är del 6 lämplig att följa för kontroll och dokumentation.
- - Dokumentationen ska förutom vad som anges i del 6 innehålla en riskbedömning över vilka kontroller som ansetts nödvändiga.
- - (Måste man lägga till här att lagkraven inte anger hur kontrollen ska utföras och att del 6 inte har presumtion etc?)
Nu finns det formuleringar i TS frågas som antyder att han även har problem med första punkten. Ska man hårddra det så borde man i så fall inte göra några elinstallationer över huvudtaget...