Arbete med spänning vid lågspänning

Har nyligen gått en kurs i ESA14 och lärt mig de olika arbetsmetoderna. Förstår inte vad som gäller för arbete vid lågspänning med arbete i ett kabelskopa med öppna skenor. Måste jag gå en extra utbildning i AMS? Eller räcker det med ESA14 och isolerade verktyg och utrustning?

Gissar att du inte menar "kabelskopa" utan kabelskåp.

Det är du eller elsäkerhetsledaren som avgör vilken arbetsmetod som ska användas vid arbete i ett kabelskåp med öppna skenor. Du menar väl att det inte går att frånskilja skåpet.

En möjlighet att utföra arbetet är med arbetsmetoden "Arbete nära spänning". Innan arbetet börjar måste spänningsförande delas avskärmas med t.ex. isolerande duk.

Vissa företag ställer krav att personalen måste ha gått utbildning i "Arbete med spänning" för att utföra dessa jobb.

Och chansa inte.
Känner du dig inte trygg med ett arbete med spänning eller nära spänning så avstå.

Kräv mer utbildning eller handledning eller nåt ...


Du kanske redan tänker så, men jag ville bara skriva det ifall du känner dig osäker på arbetet och/eller vad du kan kräva.

Det är alltid arbetsgivaren eller av den särskilt utsedd person som avgör vilken arbetsmetod som ska användas vid ett arbete. Detta får inte elsäkerhetsledaren ändra på plats.

Ska ett arbete ske som arbete med spänning ska det finnas en noggrann planering utförd av arbetsgivaren, alla som deltar i arbetet ska ha genomgått en särskild utbildning för arbetsmetoden.
Se ESA 14 arbete sidan 48

Tack för alla svar. Har bara gått ESA14, krävs det en extra utbildning för AMS-arbete?
Hur gör andra företag?

Om riskbedömningen visar att arbetet kan utföras med arbetsmetoden "Arbete utan spänning" och närliggande spänningsförande delar kan isoleras krävs väl ingen extra utbildning?

Arbete på elektrisk anläggning med närliggande spänningsförande delar på lågspänning (600 V) var tillåtet i föreskrifterna från 1939 fram till 2000. Det förutsatte blåögd.a. Isolerade underlag, isolerade verktyg och isolerande skydd mot spänningsförande delar.

Genom ELSÄK-FS 1999:5 infördes riskområde på 20 cm från spänningsförande delar. Vissa tolkade detta som att det krävdes utbildning i arbetsmetoden AMS.

Genom ELSÄK-FS 2006:1 började svensk standard SS-EN 50110-1 att gälla. Då var riskområdet definierat som "ingen kontakt" med spänningsförande delar. Om standarden tillämpas kan arbetet genomföras utan att använda AMS.

Drago skrev: Tack för alla svar. Har bara gått ESA14, krävs det en extra utbildning för AMS-arbete?
Hur gör andra företag?

Så här står det i standarden SS-EN 50 110-1 som ESA bygger på:

6.3.2 Utbildning och kvalifikation
Ett särskilt utbildningsprogram ska tas fram för att fackkunniga eller instruerade personer ska få och bibehålla kompetens att utföra arbete med spänning. Detta program ska vara anpassat till de särskilda fordringar som gäller vid arbete med spänning och ska baseras på teoretiska och praktiska övningar.
Övningarna ska utgöra typiska exempel på de arbeten som sedan ska utföras. Om de skiljer sig från dessa, ska de baseras på samma principer för säkerheten.
När utbildningen har avslutats med ett godkänt resultat ska ett intyg lämnas till deltagarna av vilket det framgår vilka arbeten med spänning som de har utbildats för.
Färdigheten bör styrkas med ett bevis på kompetensen att utföra arbete med spänning.

Exempel på en sådan utbildning hittar du här:

www.euu.se/kurser/arbete_nara_och_med_spanning-271