Huvudledningar i rör i vägg

Hej, jag har en något vag fråga. Finns det någonting bland reglerna som säger att huvudledningarna i en bostadsfastighet med 5 våningar ej får dras i rör i vägg? Huvudledningarna är tänkt gå i separata rör hela vägen från mätare i elrum källarplan. Rören är tänkt att ligga i stråk och gå endast vertikal och ca 14 m som längst.
Brandkonsult tycker det fungerar med brandcellerna, ljudkonsult tycker att det fungerar med ljudkraven och konstruktionskonsult tycker att det fungerar med konstruktionen.
Men, idén har fått avslag från projektledare av en något kort anledning att 'dem inte får förläggas i vägg, utan skall vara åtkomliga i elschakt med dörr'. Detta har gjort mig osäker på om jag har missat något grundläggande.
Vore tacksam för en uppläxning!

Drar du fyrledare till lägenheter vid nyinstallation? =P

Min fråga till sagda projektledare hade varit "varför?".
Vad jag kan påminna mig så finns det inte i någon förekrift (eller standard) att huvudledningar skall vara åtkomliga. Dessutom ligger de i rör, vilket gör det hela ännu märkligare. Det enda man kan se bakom luckorna till elschaktet blir ju ett antal rör, och vad är det för nytta med det? Min nästa fråga till honom hade varit om han kanske tänkte sig att föreslå en helt utanpåliggande installation överallt, eller kanske till och med knoppledning... :tummeupp:

Är det inte så enkelt, att elbolaget vill enkelt kolla om någon ström tjuv finns?

Elbolaget bryr sig inte om det är någon strömtjuv på ledningen EFTER mätaren.
Sen är ju risken för att någon stjäl el rätt så mycket mindre om rören är oåtkomliga.

Ivar, du läste visst litteratur bättre än vad jag gjorde, men då tror jag inte det är några problem med att dra FK och VP rör.

Bo Siltberg skrev: Lmax = antal ledare x area x max dragpåkänning / 9.81

Hur fungerar detta om man inte ens tagit med vikten av kabeln per längdenhet?

I min värld så är det mer logiskt med något som liknar det nedan om man är ute efter maximal dragpåkänning.
L_kabel * m_kg/m * g = F_kabelände
vilket skrivs om till
F_{max kabelände} / m_kg/m * g = L_{max kabel}
F_{max kabelände} anges sedan för enkelhetens skull i max antal Newton bara eftersom värdet inte har någon direkt korrelation till arean på kabeln utan är snarare unikt för olika kabeltyper.

För en SE-N1XE-U, 4G10 så skulle man kunna räkna fram längden enligt nedan:
1,9kN / 0,61kg/m * 9,82 = 317m
Och givetvis är det ingen som lägger en F1-klassad kabel inomhus, men detta var den kabel för vilken jag hittade rätt mekaniska data först.

Jag skulle säga 0,5kg, men för överslagets skull så kan vi säga 1kg. Men jag ser fortfarande ingen korrelation mellan specifikt sammanlagda arean på kabeln och dess draghållfasthet i formeln. Hade vi haft med en proportionalitetskonstant eller annat värde där vi faktiskt utgår från arean så hade jag köpt det. Det vi har här är enbart ett uppskattat värde för draghållfastheten på 15N * mm^-2 vilket jag skulle säga är oerhört svårt att enbart uppskatta varföre man normalt hämtar värdet ur tabell, precis som med den elektriska dimensioneringen. Det kan skilja en hel del mellan aluminium och koppar exempelvis. Det är av denna anledning som draghållfasthet anges i kN helt enkelt i kabeldatatabeller.

Mitt utgångsläge är att varför använda sig av en förenkling som är så grovt förenklad att det gör ont i själen när man istället kan använda sig av faktiska data dessutom med en uträkning som är precis lika enkel. Att ta beslutet om detta gör man väl knappast ute på plats för stunden oavsett. Sen kan man ju se genom beräkning att längderna oftast är så långa att det enbart blir ett problem om du tänkte hänga kabeln några 100 meter ovanför husets tak. Vid större dimensioner så kan det dock vara annorlunda, men börjar man närma sig den längd som är beräknat max så borde man definitivt göra en noggrannare beräkning.

Jag får kanske be om ursäkt då. Inte min mening att kasta grus. Men jag tycker väl å andra sidan att jag alltid varit petig? Kanske så att byxorna börjar passa för min del bara.

Petigt får väl ändå räknas som positivt inom elteknik och fysik. :tummeupp: När det blir riktigt svårt att beräkna är väl om det skulle förekomma någon lutning på rören som ger friktion vid dragning. Så om jag får kasta in en pinne i brasan (bara för att det är roligt) nu när ändå formlerna sprutar; hur blir det t.ex. vid en horisontell rörförläggning i mark där det ev. kan behövas dragbrunnar? Till formeln behövs väl då läggas till en friktion. Finns det några "klassiska" värden för friktionen mellan insida skyddsrör och kabelmantel?

Skulle det gå att dra vp-rör mellan våningarna och sedan ha en låst hila lucka på 40 x 40 i väggen.
I denna hila lucka sätter man en dragavlastning för vardera kabel, typ med polklammer.
Det var min enklaste ide. Men kanske inte så rolig...

Det var ungefär min tanke också utifall det skulle vara det som var problemet. Nu verkar det ju för sig inte heller vara något problem ha dem hela.

Det som fattas är en friktionskoefficient för de olika materialen samt vinkeln. Det skulle väl helt enkelt bli PVC mot PVC. Här kan det vara intressant vad du får för värde på RK med lågfriktionsisolering, den som är räfflad. Men då får du bara datan vid dragning.
Väl förlagd skulle kraften av kabeln bli sinV * g istället för g för kabelns egen vikt typ. Minska alltså.

Blir väl olika friktionskoeficienter om man drar i kabelsmörjmedel!?