Förläggning av enkelisolerade ledare (RQ/RK) i ställverk?

Nej, det är det inte.
Tabell 52A.1 säger att grundisolerad ledare endast får förläggas:
- I rör
- I öppningsbar kanal om kanalen endast kan öppnas med verktyg och om den har lägst IP4X eller IPXXD
- I helt sluten kabelkanal

Ronnie Lidström skrev: I ställverk kanske det är andra regler? Finns ju strömskenor osv som inte ens är grundisolerade. I vissa äldre ställverk har jag sett sådana ovanför själva "skåpet" som går helt fritt mellan ställverk och trafo. Berörbara bara man har en trappstege.

Ja så är det ju. Men det är ju äldre bestämmelser och de har iaf jag inte koll på. Det är ju heller inte aktuellt i dagsläget för så får man inte bygga idag.

Men han skrev från "trafo till ställverk" så antar jag de inte står i direkt anslutning till varandra. Annars hade man nog valt skenor eller slackar till skenor.
Oaktat regelverket känns det spontant inte som någon god idé att naja tre grundisolerade ledare på samma stege även om det bara är ett utrymme vilket endast fackkunnig personal vistas.

Johannes Hammarstedt skrev: Det är ju heller inte aktuellt i dagsläget för så får man inte bygga idag.

Inom driftrum är det i dag tillåtet med oskyddade spänningsförande delar. Detta är en beställarfråga. Hur vill man att kopplingsutrustningen ska se ut och vem ska kunna manövrera den? Jämför med figur 729.2 i SS 4364000:2009. Jag vet att det sitter ett antal besvikna beställare runt om i landet som genom totalentreprenad fått kopplingsutrustningar som de inte ens kunde drömma om. En kopplingsutrustning för industriellt bruk kan utföras i vart fall i fyra olika utföranden. Den som ska beställa en kopplingsutrustning för industriellt bruk bör i dag ta hjälp av en elkonstruktör som har särskilda kunskaper om kopplingsutrustningar.

Mats Jonsson, Eltrygg Miljö AB

Rikard Ågren skrev: Är det tex OK att förlägga RQ 240 från trafo till ställverk på en vanlig kabelstege?

Svaret är nej, ett fel får inte innebära fara. Detta är en grundläggande princip i såväl föreskrifter som inom standarder. Ett fel i isoleringen kan spänningssätta stegen. Enkelisolering ger heller inte skydd mot kortslutning och eventuell brand som konsekvens. Inom ett driftrum får dock enkelisolering användas under förutsättning att man förstärker isoleringen mot främmande ledande delar såsom stegar och liknande. Detta kan göras genom att man lägger ett halvrör mot stegpinnen och fäster kabeln med nylonlina. Men enledare utförda som RQQ får förläggas direkt på stege.

Mats Jonsson, Eltrygg Miljö AB

Är kanske sådan här kabel du har sett: NYY-0 1x240

Har själv lagt sådant förband med 21 kablar ifrån trafo till ställverk.
Buntade med buntband på kabelstege.

Kablarna har två isoleringslager.

Tyskarna kör sådana förband ifrån ställverk till stora drifter har jag fått erfara.

Mats Jonsson skrev:

Johannes Hammarstedt skrev: Det är ju heller inte aktuellt i dagsläget för så får man inte bygga idag.

Inom driftrum är det i dag tillåtet med oskyddade spänningsförande delar. Detta är en beställarfråga. Hur vill man att kopplingsutrustningen ska se ut och vem ska kunna manövrera den? Jämför med figur 729.2 i SS 4364000:2009. Jag vet att det sitter ett antal besvikna beställare runt om i landet som genom totalentreprenad fått kopplingsutrustningar som de inte ens kunde drömma om. En kopplingsutrustning för industriellt bruk kan utföras i vart fall i fyra olika utföranden. Den som ska beställa en kopplingsutrustning för industriellt bruk bör i dag ta hjälp av en elkonstruktör som har särskilda kunskaper om kopplingsutrustningar.

Mats Jonsson, Eltrygg Miljö AB

Ja det står ju faktiskt att grundregeln är att spänningsförande delar inte skall vara åtkomliga. Inte att det måste vara så.
Och visst, tar man t.ex ett trafobås så räknas ju tillträdet ditt som skydd så det kan man säkert spinna vidare på. Det är emellertid så långt från min verklighet att bygga ett lsp ställverk på det sättet att jag tog för givet att min fick göra så.
Man kan förmodligen bygga helkorkat om man bara ger sig den på det.
Men jag inbillar mig att en seriös aktör gör inte så.
Vad är det förresten för en beställare som inte har koll och dessutom då inte tar hjälp av nån som har koll när han bygger nytt?

Ja, det är ju inte så att man fått kopplingsutrustningar som exakt överensstämmer med figur 729.2. Det handlar mer om hur anslutningarna ser ut, apparaternas placering och kanske framför allt möjlighet till service och underhåll under drift.
För några år sedan var jag och lyssnade på ett föredrag av en ingenjör från ABB. Han talade om ett plåtskåp han kallade kabelskåp. Det var helt isolerat och inga spänningsförande delar var åtkomliga. Men när ABB försökte sälja detta skåp i andra länder och andra världsdelar så stötte man på problem, många ansåg inte att skåpet uppfyllde deras krav på säkerhet. Med alla plastbitar på plats ansågs skåpet vara för trångt för att kunna utföra arbetet på ett säkert sätt. Skåpet var svårt att besiktiga med mera mera med mera. I dag levereras detta skåp i 4-5 olika utföranden beroende på vart det ska. I vissa länder anses helt öppna skenor och apparater vara säkrare då det blir mer plats i skåpet för kompletterande montage. Det underlättar även vid besiktningar. Jag kan konstatera att det svenska sättet att se på elsäkerhet inte är det enda sättet.

Jag tror att många inte har en aning om vad som står i den svenska standarden för kopplingsutrustningar, SS-EN 61439-1. Vilka val man måste göra, vad man bör tänka på och så vidare. Jag märker att duktiga ingenjörer inte känner till standardens valmöjligheter. Den svenska standarden är tillika europastandard och flera länders vilja anges som alternativa lösningar. Det finns en bra handbok från SEK om kopplingsutrustningar för industriellt bruk, SEK Handbok 448. Handboken innehåller bland annat en bilaga för kravspecifikation. Om man inte fyller i denna så överlåter man helt enkelt till leverantören att välja utförande.

I de fall jag varit med om gäller dels ett landsting, dels en processindustri. Leverantören var mycket stolt över sin levererade utrusning, bland det bästa som gick att uppbringa med gott om plats för nya anslutningar och bra möjligheter till besiktning. Men beställarna var besvikna då man antingen var tvungen att göra stora delar spänningslöst vid komplettering av kopplingsutrustningen eller använda AMS eller ANS vid komplettering. Skulle detta vara ett problem frågade leverantören? Ja i Sverige vill vi kanske inte ha det så och då måste vi nog vara tvungna att läsa handbok 448.

Den som har behörighet är skyldig att kontrollera sitt arbete i en betryggande omfattning. Kontrollen ska visa på att spänning kan påföras utan risk för person- eller sakskada. Kontrollen kan visa på fel i såväl själva installationsarbetet som i konstruktionen. Så Rikard du har alldeles rätt; man kan som elinstallatör inte göra som Dum säger, oberoende av om Dum är min chef eller kund.

Det är skrämmande, vilken arbetsledning... Händer det något så kan det låta annorlunda.

Allmänt gäller:
1. Ett fel får inte innebära fara, 1§, 3 kap ELSÄK-FS 2008:1. Därav utesluts grundisolerad ledare mot främmande ledande del. Grundisolerad ledare får dock användas inom kapsling som då blir en utsatt del som ska skyddsjordas. Ett fel som spänningsätter en utsatt del ska frånkopplas inom de tider sam anges i avsnitt 411, SS 4364000.

2. Grundisolerad ledare får inte förläggas på stege, Tabell 52A.1, SS 4364000. Kabelstegar får inte anta farlig spänning vid ett fel. Vare sig inom eller utom driftrum.

Som sagt; detta gäller allmänt. Men när det gäller skydd mot elchock finns för driftrum särskilda regler. Under vissa förutsättningar får oisolerade spänningsförande delar förekomma inom ett driftrum. Om man får ha oisolerade spänningsförande delar inom driftrummet får man självfallet ha grundisolerade ledare. Man kan till exempel tänka sig en grundisolerad ledare mellan transformators anslutningsklämmor och skensystem eller liknande.

Men grundisolerade ledare får, enligt punkt 2 ovan, inte förläggas, eller förankras, direkt mot stege. Därav följer att skyddet mot främmande ledande del (stege) måste förstärkas. Detta kan till exempel ske med rörhalva mot stegpinne. VP-rör anses ge tilläggsskydd vid användning av FK.

Enledare kan utsättas för stora krafter vid kortslutning, det är inte ovanligt att krafterna överstiger 25 000 Nm. Därav ska enledare förankras. Se till exempel avsnitt 7 i SS 4241438. Med tanke på att en grundisolerad ledare inte får orsaka fara vid ett fel måste förankringen ske med ett icke ledande materiel, till exempel polypropylenlina med tillräcklig brottgräns.

En fackkunnig person ska kunna se att det förekommer oisolerade spänningsförande delar inom driftrummet men ska inte behöva förvänta sig att en kabelstege är spänningsförande.

Hej. Jag väcker en gammal tråd för en fråga.

Vi håller på att byta ut högspännigs och lågspänningsställverk i en befintlig nätstation. Från transformatorn gick det RK 240mm2 till lågspänningsställverket klamrad på stege med klammer av trä.

Nu är kabeln utbytt till RK 400mm2 och då är dessa träklammer för små.
Frågan är vad man brukar använda om man idag bygger nytt där man behöver klamra RK på detta sätt?

ABB köper in plastklammer från en tillverkare i Norge som heter EL-tjeneste as.

Finns dessa att få tag i hos någon grossist i Sverige?

Mvh Kenneth

Rikard: Den som har behörighet är alltid ansvarig för sitt arbete oavsett vad arbetsledningen säger, eftersom man har behörigheten så ska man veta vad som gäller och neka om man inte anser att det är rätt. Det är en del i behörighets"grejen".