Sitter här o har precis börjat plugga in allmänbehörighet o då slog det mig vad har alla delar av kursen med elinstallationer? Sen är det ju mycket i kursen som man inte har användning av i yrkes livet sen. Har jobbat som service elektriker i mer än 15 år o vissa grejer har jag ju aldrig hört talas om. någon mer här som läst kursen på sista tiden som känner som jag?
Detta inlägg är skrivet av en gäst eller en registrerad användare som vill vara anonym!
Vill du också skriva ett anonymt inlägg? Eller svara anonymt på någons fråga?
Använd funktionen
"Skriv anonymt inlägg"
Min lärare gjorde en djupdykning till atomnivå i ämnet elmaskiner, tyckte det var lite väl överkurs. Annars var alla andra delkurser bra och lärorika. Speciellt ledningsdimensionering och författningskunskap.
Marcus Lundström skrev: Min lärare gjorde en djupdykning till atomnivå i ämnet elmaskiner, tyckte det var lite väl överkurs. Annars var alla andra delkurser bra och lärorika. Speciellt ledningsdimensionering och författningskunskap.
Ja det gjorde min lärare också, tror det berodde på att han var lite av ett matte geni och det finns ju extremt mycket beräkningar i det området han gillade att briljera när han löste långa ekvationer i huvudet på några sekunder. Tror linjemästare Karlsson håller med mig då han hade samma lärare
Hade denne Anders skrivit kurslitteratur och var lite udda på ett skönt sätt ?
En behörighetsutbildning skall ju täcka in ett brett utbud av olika typer av installationer, så att vissa delar kan uppfattas som onödiga för en del installatörer är kanske inte så konstigt
Elsäkerhetsverket har samma problem, vilka krav skall man ställa på en elektriker.
Vilka teoretiska kunskaper ?
Vilka praktiska kunskaper ?
Det beror på vilka jobb man hamnar på.
Med risk för vida generaliseringar skulle jag vilja påstå, ju mindre firma desto mer omväxlande jobb.
Alternativt bemanningsföretag som hyr uten till olika projekt.
Jag har jobbat på stort företag (5000 anställda på orten c:a 100 elektriker), då blir man ganska specialiserad. Var och en har sin specialite, t.ex. en viss fabriksdel eller visst fabrikat.
Mellanstor industri 150 anställda, 5 elektriker. Mycket varierat arbete. Man stöttar varandra kunskapsmässigt. Man väljer själv tekniska lösningar, från färdiga koncept.
Litet företag (Stort tekniskt museum): 60 anställda, 1 inhyrd elektriker, 2-3 med BB1. Många udda konstruktioner. Mycket nykonstruktion. I detta fall måste kunskap förankras via teoretiska beräkningar och kunskaper hos andra leverantörer och fabrikanter.
Bemanningsföretag (5000 anställda, c:a 400-800 elektriker): Oftast projekt med varierande längd 1-12 månader. Kan vara vad som helst. Arbetsuppgifterna varierar med projektet. Oftast mycket varierande, men alla arbetsuppgifter är i allmänhet färdiga. Man får en arbetspacke, och jobbar på någon forma av ackord. Man konstruerar inget själv.
Detta är de 3 jobb jag själv har haft som "del eller heltids elektriker".
De praktiska kunskaperna har jag erhållit genom att aktivt välja jobb.
Teoretiska kunskaperna läst in på kvällstid.
Sitter i sluttampen på behörigheten nu och kan väl säga att en hel del är onödigt vetande för mig i mitt dagliga arbete som serviceelektriker, men utbildningen är ju densamma för den som söker AB (för både låg- och högspänning) som för den som söker ABL (Endast lågspänning). Dessutom är det samma utbildning för den som sitter på en fabrik och håller behörigheten för fotfolket.
Verket generaliserar något extremt här, men samtidigt skulle det innebära stora kostnader att ha en särskild behörighet för alla typer av installationsarbeten.
Samtidigt är utbildningens mål att ge den utbildade en "djupare förståelse" och verktyg att kunna se risker som inte är uppenbara för den utan utbildningen.
Såhär i slutet ( två veckor kvar) måste jag säga att den faktiskt har gett mig en djupare förståelse.
Finns väl inte någon utbildning överhuvudtaget som inte innehåller onödigt vetande beroende på vem man frågar.
Precis som du säger så är en stor del att skapa förståelse och få individen att tänka efter och vara medveten om att det finns risker och att dessa behöver identifieras.
Att ha läst behörigheten är väl lite som att ta körkort. Man får lov att köra, men det tar många år innan man är en bra förare.
Det råder nog inget tvivel om att den gamla utbildningsplanen för allmän behörighet för elinstallationsarbete innehåller en rad ”onödiga delar”. Utbildningsplanen verkar vara en önskelista från arbetsgivare, bransch- och fackliga organisationer. Vi får inte glömma att den ska leda fram till behörighet för att utföra elinstallationsarbete, inte till att vara arbets- eller företagsledare. Syftet med elinstallatörsförordningen är att förebygga risk för skador på person och egendom till följd av bristfällig eller felaktig installation av elektriska starkströmsanläggningar. Det handlar alltså inte om drift av elanläggningar. Förordningen gäller heller inte arbetsmiljöfrågor eller skydd för vår natur. Men Skolverkets utbildningsplan är starkt påverkad av områden som inte staten kräver av en elinstallatör.
Utdrag ur Skolverkets gamla föreskrifter
• ha kunskaper om entreprenadjuridik och upphandling,
• ha kunskaper om och kunna tillämpa gällande regler … och inom svensk miljölagstiftning,
• kunna redogöra för den lagstiftning som reglerar arbetarskydd samt kunna diskutera arbetsmiljöns betydelse,
• kunna välja driftutrustning för olika typer av motordrift,
• ha kännedom om vilka regler som finns inom miljöområdet,
• ha kännedom om tekniska åtgärder för att minska utsläppen i luft och vatten, samt i anslutning till detta känna till miljötekniska mätmetoder och användning av miljökonsekvensbeskrivningar,
• och verka för säker arbetsmiljö.
• ha kunskaper om vanliga typer av konventionella och alternativa energisystem samt deras arbetsprinciper, miljöpåverkan och produktionsförutsättningar,
Elsäkerhetsverkets nya föreskrifter (ELSÄK-FS 2013:1) ger möjlighet att rikta utbildningen mot att elinstallatören ska få kunskaper om att utföra och kontrollera elinstallationsarbete så att det utförda arbetet ger en betryggande säkerhet vilket jag ser mycket positivt på. Utdraget ovan må vara intressant men staten kräver inte detta av en elinstallatör och då ska heller inte myndigheterna ställa detta som krav för att verka som elinstallatör.
En annan fördel med de nya föreskrifterna är att personer som inte avser att söka om behörighet för arbete i högspänningsanläggningar inte heller ska tvingas läsa den teori som gäller för dessa anläggningar.
Fluxio
Elbranschens mötesplats
