Varför kan inte elmätare debitera per timme?

De registrer hela tiden, men skickar bara en gång i månaden (Iallafall Fortum).
Onödigt att skicka oftare när det ändå bara faktureras månadsvis.

De skickar bara en gång i månaden, under tiden så sparas mätvärdena hos mätaren, och mig vetligen sparas inga klockslag där, det enda som klockslag som används är det som skickas tillsammans med värdent, en gång i månaden.

Vet inte hur de gamla mätarna registrerade när man körde på två tariffer, men om jag du vill så kan jag försöka forska i det...

Om elmätarn slutar att fungera så får de reda på det i slutet på månaden, och då får en montör åka ut och kolla värdet på plats, oftast är gsmmodulen kass och då är det bara att läsa av som vanligt.
Är själva mätningen kass så går de ibland på planerad förbrukning men oftast bjur de på den månaden, var iallafall så när jag åkte på såna jobb.

Fast det var inte många som hade tappat mätvärdena, utan just gsmen som gått ner, detta även efter åska.

På Energimarknadsinspektionens hemsida finns föreskrifter om mätning m.m.

http://www.ei.se/upload/Föreskrifter/STEMFS20075.pdf

En timavläst mätare ska senast kl 10 dagen efter mätdygnet ha rapporterat preliminära mätvärden. Nätägaren ska inom fem dygn leverera slutgiltiga mätvärden.

Vissa nätägare använder samma insanlingssysten oavsett om det ska läsas av per timme eller månad. På sikt kommer sannolikt alla mätare läsas av varje dygn.

Rickard: Det kan mycket väl stämma, alla elbolagen kör sin variant.

Men en sak som jag inte förstår är varför man vill ha timdebitering överhuvudtaget? Det är ju inte precis där kostnaden ligger för elen.

Hur såg "dubbeltariffmätare" ut?
- Kan ha funnits olika, men de jag sett hade två räkneverk, i övrigt var det vanliga gamla "snurrmätare".
Elleverantören satte upp ett kopplingsur (på omätt sida), ställde in tiderna, och matade med detta in 220 till en spole i mätaren som aktiverade "taxa 2". (lyfte väl något kugghjul...)

Systemet användes inte så värst många år, så jag tror inte att någon hann slita ut kopplingsuren...

Varför inte överföra mätdata varje timme?
- Många valda system för överföring har knappast den kapaciteten att de klarar att samla in så många siffror på en timme som det innebär att avläsa varje ansluten elmätare i varje "mätaravläsningsområde" - ofta lika med det område som matas från en distributionstransformator.
De som kommunicerar via överlagrad signal på elnätet har troligen konstruerat överföringen efter att man har en månad på sig att samla ihop föregående månadsskiftes lagrade förbrukning - dvs inte byggt elektroniken dyrare än vad gällande krav begärde när konstruktionen utfördes... (Dessutom är det inte säkert att man kan höja prestanda tillräckligt oavsett hur dyr elektronik man sätter in i mätarna; kraftkabel och fördelningssytem är optimerad för att överföra energi så billigt som möjligt, till skillnad från telekabel som är optimerad för att medge hög bandbredd i överföringen. Det är naturlagar som skiljer dessa olika konstruktioner åt, och alla som gjort experiment med snabb överföring över kraftkablar har kunnat konstatera att dispans ej medges någon avseende just naturlagar...)
(Det finns en formel som kallas "allmänna telegrafekvationen", den utvecklades på 1800-talet. I den sätter man in karakteristiska mätvärde för en kabel, och kan sedan räkna ut hur mycket en signal av en viss frekvens kommer att dämpas vid överföring över en given längd av aktuell kabel. När man sedan vet hur stark signal en sändare kan skicka, och undre gränsen för hur svag signalen kan vara in till en mottagare så kan man se max. avstånd. Tilläggas bör att det finns fler fenomen än bara dämpningen som kan störa datakommunikation, till exempel reflexsioner - som i ett centralantennsystem))

För de som valt GSM är det snarare kostnaden för datakommunikation än teknisk kapacitet som styr. Att skicka 24 telegram varje dygn i stället för ett, eller kanske i stället för ett telegram varje månad ökar den rörliga kostnaden med endera 24 gånger eller 720 gånger...)

Kolla på "nordpools" förbrukningsstatistik, speciellt på vintern när det är krislägen, och kolla "timme för timme"

Förbrukningen toppar ett par timmar på morgonen och med en lite lägre topp några timmar på eftermiddagen/tidig kväll. Störst topp brukar vara måndag morgon.

Tanken är väl att om man kan styra konsumenterna att köra tvätt/disk mm lite senare så skall man slippa bygga nya kraftverk och ledningar, och alltså komma billigt undan. Själv tvivlar jag på att man kan flytta varken uppstart i industrin eller folks frukost/middagsvanor så lätt.

Men i framtiden, när vi alla kör elbilar (?) skall väl laddningen av dessa styras till "rätt timme", och metoden att styra skall gå via kundernas plånbok. Därför måste man mäta "per timme" (Vilket i sig kostar kunderna en rejäl slant, att byta alla Sveriges elmätare en gång till efter bara några år...)

Precis som Göran nämner var de gamla dubbeltariffmätarna försedda med en elektromagnet som kopplade om mekaniskt vilket verk som drevs med. I glesbygd styrdes det oftast av ett kopplingsur, ibland på senare tid via en utrustning kopplad till vanliga telenätet, det kunde även då användas som en tidig variant av fjärravläsning.

I tätorter använde man den sk rundstyrningen, dvs en överlagrad signal på elnätet ofta 400Hz styrde mottagare hos kunden som kunde koppla om tariff, koppla bort elvärme cykliskt vid effekttoppar osv. Numera används fortfarande denna utrustning av elverken för styrning av gatljus odyl. Karaktäristiskt för mätarskåp, tavlor från den tiden är den enpoliga plomberbara säkringen under plåthuv. Den var manöversäkring för uret, spolen, rundstyrningsmottagaren, kunden fick även tillgång till en fri kontakt för koppling av tex elpatroner under lågtariff.

Som Göran även nämner är många av de nutida insamlingssystemen med elnätskommunikation lidande av de ofta mycket låga hastigheter, bandbredd osv att man inte gärna kan säkerställa frekvent avläsning.