Jordar du armeringen i badrumsrenovering?

Vid renovering av gammalt badrum. Snickaren lägger armering och gjuter på. Övergolv = klinker.

Jordar ni denna armering?

Nej, men det kanske man borde?

//Patrik

Jag ser bara behovet vid golvvärmekabel utan skyddsjordad strumpa, om nu inte metallnätet i sig skulle vara en berörbar främmande ledande del.
Men ges det möjlighet skulle jag heller inte låta bli att jorda metallnätet.

Så här står det om detta i nya Elinstallationsreglerna..

SS436 40 00 Utgåva 2 skrev: 415.2 Tilläggsskydd: Kompletterande skyddsutjämning
ANM 1 – Kompletterande skyddsutjämning anses vara ett tillägg till felskydd.
ANM 2 – Användning av kompletterande skyddsutjämning exkluderar inte behovet att frånkoppla matningen av andra
skäl, t ex skydd mot brand och termisk påverkan i materielen.
ANM 3 – Kompletterande skyddsutjämning kan inbegripa hela installationen, en del av installationen, en apparat eller ett
utrymme.
ANM 4 – Tilläggsfordringar kan vara nödvändiga i vissa utrymmen (se tillämpligt avsnitt i del 7) eller av andra skäl

415.2.1
Kompletterande skyddsutjämning ska innefatta alla samtidigt berörbara utsatta delar hos den fast installerade materielen och främmande ledande delar samt, där så är möjligt, armeringen i betongen.
Skyddsutjämningssystem ska anslutas till skyddsledare hos all materiel, inklusive sådan som är ansluten till uttag.

701.55.01 Golvvärmesystem
Följande fordringar gäller som tillägg:
Som elektriska golvvärmesystem ska endast värmekablar eller värmefolier enligt relevant produktstandard användas förutsatt att de är täckta av antingen en metallmantel, ett metallhölje eller ett metallnät. Metallnätet, metallmanteln eller metallhöljet ska anslutas till den matande kretsens skyddsledare. Överensstämmelse med den sistnämnda fordringen är inte obligatorisk om skyddsåtgärden SELV används för golvvärmesystemet.
För golvvärmesystem är inte skyddsåtgärden skyddsseparation tillåten.

753.415.2 Tilläggsskydd: Kompletterande skyddsutjämning
Följande fordring gäller som tillägg:
Där en ledande folie eller ett metallnät finns monterat ovanför golvvärmeelementet eller under takvärmeelementet ska folien/nätet anslutas till skyddsutjämningssystemet.

Är väl lite luddigt vad man ska göra i en renovering av ett gammalt hus där inget annat är potentialutjämnat.

Tex hur gör man om man bilar upp och gjuter om halva en källare? Om tex ett rum av 3 blir badrum. Ska man då jorda bara armeringen i badrummet? Då kommer ju armeringen i resten av renoveringen att ha "halvbra" kontakt med jord. Hur bra är detta?

Och bestämmer man att jorda hela den nya plattan så finns det ju risk att delar av armeringen i den gamla plattan blir jordad.

Jag har lärt mig förut att om man ska potentialutjämna (jag menar "Skyddsutjämna" som det nu heter) så ska man se till att få med allt. Annars är det bättre att låta bli.

Eller hur är det?

Jag har också uppfattat det som så att det är viktigt att få med allt vid skyddsutjämningen, annars är det bättre att låta det vara.

Och vad jag förstått så är syftet med att skyddsutjämna metallnät för golvvärme att hantera faran om golvvärmen skulle spänningssätta metallnätet, och ev skydd vid penetrering av golvet, hur sannolikt det nu kan vara.

Oftast handlar det om det metallnät som värmeslingan är fäst vid, i den mån det förekommer idag. Det skulle då inte handla om armeringsnät som inte har kontakt med golvvärmeslingan, och som i sig inte är främmande ledande del. Avsnitt 753 är dock allmänt skriven och ger inga undantag, men regeln känns lite "gammal"?

Som jag har förstått det så krävs ingen "riktig PUS-jordning" med "PUS-Plint" osv för detta. Utan det är en "Kompletterande skyddsutjämning" i badrummet. Då räcker det med att dra ihop alla ledande främmande delar till badrummets befintliga jord.

Örjan: Så här står det ju i nya Elinstallationsreglerna SS436 40 00 Utg.2 415.2.1

Kompletterande skyddsutjämning ska innefatta alla samtidigt berörbara utsatta delar hos den fast installerade materielen och främmande ledande delar samt, där så är möjligt, armeringen i betongen.
Skyddsutjämningssystem ska anslutas till skyddsledare hos all materiel, inklusive sådan som är ansluten till uttag.

Hur ska man då tolka detta? Ska man alltid jorda armeringen om det är möjligt (dvs om man får vara på plats innan plattan gjuts). Eller ska den bara jordas om den kommer vara "berörbar" efter golvet är klart?

Förövrigt, räknas inte betonggolv med klinker som "ledande golv"?

Kan man göra en kompletterande skyddsutjämning enligt 415.2 utan att det finns en skyddsutjämning enligt 411.3.1.2?

Jag har också lärt mig precis som Marcus att man ska byta till jordade uttag om man ändrar golv från tex trägolv i en hall till klinker med golvvärme. För att golvet då anses som ledande?

Kan ju inte vara en slump att jag och Marcus båda hört detta? Har det stått så i någon gammal föreskrift/standard? Eller har det bara varit ett generellt råd man lärt ut på kurser osv?

Hehe, jag har hört samma... Var hemma hos en kund som ville lägga in klinker i källaren, då sa jag att ska han följa reglerna så ska installationen jordas också.. Det sluta med att det verken blev klinker eller ny el....

Örjan Borgström skrev:

Bo Siltberg skrev: Kan man göra en kompletterande skyddsutjämning enligt 415.2 utan att det finns en skyddsutjämning enligt 411.3.1.2?

Javisst, den kompletterande skyddsutjämningen ska bara se till att två olika ledande delar alltid har samma potential så att det inte kan uppstå en farlig beröringsspänning mellan dem.

Tack. Det gör mig dock lite förbryllad med avseende på dimensioneringen.
- Skyddsutjämning skyddar mot jordfel och åska utifrån.
- Kompletterande skyddsutjämning skyddar mot fel inifrån (kortslutning).

Kravet på ledararea skiljer sig avsevärt. Om skyddsutjämning saknas så kommer ju den kompletterande skyddsutjämningen att få ta hand om de stora strömmar som genereras utifrån. Hur kommer det sig att en klenare ledararea är tillåten för detta fall?