TN-C fyrledarsystem med 6 kvmm?

Hej, Jag har några frågor gällande framtida undercentraler.

Tanken är att planera in totalt 3 st i garage, gäststuga samt i en källare.

När huset byggdes så förlas en 5 ledare 6kvmm där man la ihop PE & N till en PEN i stolpen. Inne i centralen så övergår detta till TN-S efter JFB. Huvudsäkringar är 20A i dagsläget. Max avsäkring på undercentralerna kommer ligga på 16A (CEE uttag, genomströmmningsvärmare etc).

Min idé är att man innan JFB (har ännu inte bestämt om faserna ska tas innan eller efter HB) drar ner en 5G6kvmm (har ett antal m över från huvudledningen) till en kopplingsbox (A-box eller liknande), kopplar samman PE+N och går vidare som TN-C ut till respektive UC för att sen gå över till TN-S efter respektive JFB. Egentligen så är min största ovisshet hurvida en 6mm får användas som TN-C på det här sättet då jag vill minnas att det ska vara 10kvmm då.

Tacksam för kommentarer eller andra tips som jag kanske missat? Med vänlig hälsning Andreas

Jag håller med Ronnie.
Om du tar ut matning före huvudbrytaren, så lär det inte bli någon undrer central.
Jag brukar tänka så här, hur ska jag koppla in ett 3fas elverk med JFB och få det att fungera.

Citerar Ronnie

Ronnie Lidström skrev:
Har du väl gått över till TN-S får du aldrig gå tillbaka till TN-C.

PEN-ledaren ska alltid ha minst 10 kvmm area. Det hjälper inte att lägga ihop med en annan ledare då kravet i första hand är för att ledaren ska ha en mekanisk hållfasthet.

Örjan Borgström skrev: PEN-ledaren ska alltid ha minst 10 kvmm area. Det hjälper inte att lägga ihop med en annan ledare då kravet i första hand är för att ledaren ska ha en mekanisk hållfasthet.

Elsäkerhetsverket har besvarat en fråga om man får parallellkoppla den koncentriska ledaren (skärmen) och en isolerad ledare i en kabel EKKJ med ledararean 6 kvmm. Verket ansåg att kombinationen utgjorde en PEN-ledare och uppfyllde fordringarna för PEN-ledare under förutsättning att kombinationen märktes som PEN-ledare.

Så utförandet har i vart fall varit godkänt fram till och med 30 juni 2006. Frågan bör kanske diskuteras igen då många gatubelysningar numer byggs om från TN-S- till TN-C-system.

Mats Jonsson, Eltrygg Miljö AB

Ronnie Lidström skrev: Mats: Varför vill man bygga om en gatljusanläggning från TN-S till TN-C?

Vi bytte nyligen armaturer och vissa stolpar/fundament åt en förening. Dessa var matade med 4x2,5 med 2,5mm² PEN-ledare. Riktigt värdelöst.. Kändes inte speciellt säkert.

Man kan nog påstå att 100 % av alla gatu- och vägbelysningar utfördes med TN-C-system fram till år 2000. Till 1 juli 2000 beslutade Elsäkerhetsverket att alla nya gatu- och vägbelysningar skulle utföras som TN-S-system. Det kom att medföra flera problem, inte minst vid ombyggnad av en del av en anläggning, till exempel mitt på en sektion där efterföljande ledningar var utförda med TN-C-system. Som ovan nämnts får man inte strömförsörja ett TN-C-system med ett TN-S-system. Kravet på TN-S-system kom att medföra så stora problem att verket i mars 2003 beslutade att upphäva denna bestämmelse.

Jag har under mina år konstaterat att det är avsevärt mycket svårare att få fram budskapet att en bestämmelse har upphävts än att nya bestämmelser har trätt ikraft. Så många fortsatte man med TN-S-system, i vart fall tills Blå boken till slut upphävdes.

Det innebär att många anläggningar är helt eller delvis utförda med TN-S-system. I många fall är detta inte helt tydligt dokumenterat var det finns TN-C- respektive TN-S-system vilket kan försvåra projektering. Det är också så att det kan bli lite billigare att bygga TN-C-system. Därför vill många innehavare i dag bygga på ett enhetligt sätt, det ska se likadant ut, och därmed underlätta projektering och byggnation. Vill man bygga om en sektion mitt i eller mata från annat håll vill man ha ett enhetligt system.

Därav väljer många, framför allt de större aktörerna som till exempel Trafikverket, att såväl vid ombyggnad som nybyggnad utföra med TN-C-system.

Mats Jonsson, Eltrygg Miljö AB

Ronnie Lidström skrev: Mats: Fast kravet som kom från Elsäkerhetsverket kan väl knappast ha varit tvingande även mitt i en stolpslinga? Nya regler brukar ju bara gälla för nya anläggningar eller åtminstone nya matningar.

Om en kund har ett gäng belysningsstolpar som matas med EKKJ 3x2,5/2,5 med 2,5mm² PEN-Ledare och vi ska utöka med en till stolpe så är det ju liten vits med att vi drar EKKJ 3x10/10 bara för att klara kravet på 10mm² PEN-ledare.

Angående TN-C till belysningsstolpar (och motorvärmarstolpar för den delen) så känns det inte så säkert. Om PEN-ledaren lossnar i mitten så kan ju efterföljande stolpar bli spänningssatta. Eller räknar man kallt med att stolparna alltid blir jordade genom fundamentet i backen?

Det gamla kravet på TN-S-system gällde som vanligt: vid utförande, ombyggnad och utvidgning. Byggde man om en korsning till rondell och utökade med nya stolpar så var det nog så att de nya delarna var tvungna att utföras med TN-S-system. Därefter kanske man vill lägga in en stump från en gammal anläggning mot rondellen och då står man med en gammal TN-C-anläggning som ska läggas in mot ett TN-S-system. Om du lyssnar med till exempel Trafikverkets projektledare så är detta deras vardagsproblem och kostar en hel del i utrednings- och ombyggnadskostnader.

Såväl TN-C-system som TN-S-system ger en betryggande säkerhet. Med 10 kvmm på PEN-ledaren så är riskerna acceptabla. Om TN-C-system vore oacceptabelt farligt så skulle det vara förbjudet. En stor del av våra vägbelysningsanläggningar är dessutom placerade på motorvägar och trafikleder där inga personer förväntas vistas och då blir de redan små riskerna ännu mindre

Mats Jonsson, Eltrygg Miljö AB

JFB?

Ronnie Lidström skrev: Mjao.. Men våra kära vänner på Elsäkerhetsverket måste väl ha haft nån anledning till att införa kravet på TN-S? Eller gjorde man det bara för skojs skull? :rulla:

Min uppfattning var då och är nu att beslutet om att införa TN-S-system i gatu- och vägbelysningar inte var så väl genomtänkt. Att använda TN-S inom mindre anläggningar för belysning av gångvägar inom bostadsområden och liknande kan man väl tänka sig. Men att införa ett generellt krav som även gäller stora komplexa anläggningar inom trafikmiljöer är nog inte genomförbart.

Vi har ju anläggningar där man rekommenderar jordfelsbrytare. Det gäller exempelvis belysningsanordningar på platser såsom telefonkiosker (finns det sådana?), vindskydd vid busshållplatser, reklamskyltar, orienteringskartor och vägskyltar. Se 714.411.3.1.2. Där måste man naturligtvis använda TN-S-system om man avser att följa rekommendationen att använda jordfelsbrytare. Det bör dock påpekas att detta bara är en vanlig rekommendation och inte en stark rekommendation som till exempel rekommendationen att anordna en fundamentjordelektrod, se andra stycket i 542.2.1.

Man ska väl inte spekulera men rekommendationen att använda jordfelsbrytare på vissa utomhusanläggningar var på gång redan när verket skrev ELSÄK-FS 1999:5 och det kan ha varit med det i åtanke man införde krav på TN-S. Kanske tänkte man då inte på de riktigt stora installationerna.

Mats Jonsson, Eltrygg Miljö AB

När andra blå boken (ELSÄK-FS 1999:5) började gälla den 1 januari 2000 infördes kravet;

413.1.3.2 I gatu- och vägbelysningsanläggningar skall TN-S-system användas.



Genom ändringsföreskriften ELSÄK-FS 2003:1 togs kravet bort. Denna föreskrift började gälla den 11 mars 2003.

www.elsakerhetsverket.se/globalassets/fo...eskrifter/2003-1.pdf

Det är helt riktigt som Reijo skriver men man fick faktiskt tillämpa gamla avdelning A (ELSÄK-FS 1994:7) till och med 30 juni 2000. Man fick ytterligare 6 månader på sig att ställa om från de gamla lågspänningsreglerna. Så kravet på TN-S för gatu- och vägbelysning fanns bara i lite drygt två år och 8 månader.

Mycket möda för så liten tid. Eftersom gatu- och vägbelysningar i många fall är en samhällsfråga så kan man ju fråga sig om detta var väl använda skattepengar? Jag uppskattar att denna fadäs kostade flera tiotals miljoner kronor.

Mats Jonsson, Eltrygg Miljö AB