Jag sitter här och tänkte välja lite kopplingsledning mellan två centraler.
I matande ände sitter det G3, men bara 25A för tillfället, troligen kommer det aldrig säkras upp, och om det skulle hända tvivlar jag på att det blir mer än 35A.
Men ändå vill jag ju inte stänga dörren för en uppsäkring till 63A, om inte annat för att det inte är helt uppenbart för en framtida elektriker att inse någon begränsning längre bort i anläggningen.
Och om jag kollar strömvärden i SS4364000 kap 524 och tabeller 52* så ser jag att 10mm2 förlagd i fri luft klarar med god marginal 63A.
Men så börjar jag plötsligt fundera lite.
Om det sitter diazed i matande ände så klarar de säkert att mata 120A i en timme eller så, och kanske 90A i många timmar.
Är det en automat så kommer den klippa med blixtens hastighet redan vid säg 70A.
Det är ju helt klart en väsentlig skillnad, ska man ha detta i beräkningen när man dimensionerar enligt strömvärden i dessa tabeller?
Ska det kanske läggas på en faktor när det är diazed som säkring?
Du tittar väl i tabellen för 3 belastade ledare? Där ser jag att endast PEX kommer upp i en belastningsförmåga på 63 A, inte PVC. PEX kommer faktiskt upp i 70 A.
Sedan är det riktigt att en dvärg tillåter att kabelns belastningsförmåga är lika med dvärgens märkström, 63 A. En 63 A diazed kräver däremot en belastningsförmåga på 70 A så där kan vi prata om skohorn. Man vill nog använda 16 mm² där.
För övrigt är dessa båda säkringstyper ungefär lika tröga vid överlast. De kan överbelastas med typ 50 % i en timme. En dvärg är lite snabbare här men knappast signifikant. Några blixthastigheter handlar det inte om, om du inte kommer upp i +400 A.
Till sist ser jag inga problem med att införa en begränsning på 50 A säkring. En märkning som anger detta ska förhindra att någon klåpare skruvar i en 63.
Det blir snarast 3 separata enledare med luft mellan. Dvs inte kabel.
Men i vilket fall handlar min fråga egentligen om man använder säkringens nominella strömvärde tillsammans med tabellerna i SS4364000, eller om man ska använda en något högre ström för att säkringarna i praktiken kan släppa genom högre ström under en inte obetydlig tidsrymd.
Bo Siltberg skrev: Sedan är det riktigt att en dvärg tillåter att kabelns belastningsförmåga är lika med dvärgens märkström, 63 A. En 63 A diazed kräver däremot en belastningsförmåga på 70 A s...
Spänningar som anges är (spänning fas till neutral)/(fas till fas). Anges olika på grund av att det kan råda olika isolation mellan exempelvis skärm och fas i relation till fas mot fas. Vid fas mot fas har du ju två lager isolering medans vid fas till skärm har du enbart ett lager som räknas som isolering, där isoleringen då är isoleringen runt fasen.
Brukligt är att man specar kabeln på detta vis ÄVEN om det är en kabel utan skärm, men då brukar man enbart ange L-N-värdet som L-L-värdet / 31/2 ca.
Tycker inte man ska snöa in på vad man eventuellt KAN skruva i!
Hur ska vi då dimensionera i alla GII-grupper med 10A-säkringar? För max 25A?
Det är ju elinstallatörens ansvar att kontrollera om man säkrar upp, att försöka bygga en dyrare anläggning för att någon kanske kan tänkas missa att göra en kontroll kan ju aldrig du lastas för, det är ju den som gör ändringen som har det ansvaret!
Bo Siltberg skrev: Sedan är det riktigt att en dvärg tillåter att kabelns belastningsförmåga är lika med dvärgens märkström, 63 A. En 63 A diazed kräver däremot en belastningsförmåga på 70 A s...
Var hittar man detta?
Man kan antingen titta i tabell 1 i SS 424 14 24 eller beräkna. Punkt 433 i elinstallationsreglerna har denna formel:
In * k2 < 1.45 * Iz
där In är säkringens märkström och Iz kabelns belastningsförmåga. Faktorn k2 är 1.45 för dvärgar, därav 1-1-förhållandet där. För diazed har dock k2 lite olika värden (se IEC 60269):
In = 0 - 4 A, k2 = 2.1
In = 6 - 10 A, k2 = 1.9
In =13 - 400 A, k2 = 1.6
Så en 63 A kräver en minsta belastningsförmåga på 63 * 1.6 / 1.45 = 69.5 A
Ett annat exempel är ju detta; att man har en Gänga3 central, och därifrån gått ut med kabel 5G2,5mm2 till ett CEE416. Vi har satt upp skylt 5G2,5mm2 Max 16A. Men sen kommer händige Harry och ser guldläget; GIII, perfekt! då kan jag ju skruva i 63A o köra min stora "vad-det-nu-är"maskin! Harry plockar ur passdelarna, preppar huvarna med 50-öringar och smackar i 63A säkringar, gör en liten fin adapterkabel till sin maskin och sen är katastrofen ett faktum.
Har då montören gjort fel från början som gick ut med 2,5mm2 från en gänga3 ? Eller ska H.H få hela skulden för att lokalen brann ner?
Bo Siltberg skrev: Sedan är det riktigt att en dvärg tillåter att kabelns belastningsförmåga är lika med dvärgens märkström, 63 A. En 63 A diazed kräver däremot en belastningsförmåga på 70 A s...
Var hittar man detta?
Man kan antingen titta i tabell 1 i SS 424 14 24 eller beräkna. Punkt 433 i elinstallationsreglerna har denna formel:
In * k2 < 1.45 * Iz
där In är säkringens märkström och Iz kabelns belastningsförmåga. Faktorn k2 är 1.45 för dvärgar, därav 1-1-förhållandet där. För diazed har dock k2 lite olika värden (se IEC 60269):
In = 0 - 4 A, k2 = 2.1
In = 6 - 10 A, k2 = 1.9
In =13 - 400 A, k2 = 1.6
Så en 63 A kräver en minsta belastningsförmåga på 63 * 1.6 / 1.45 = 69.5 A
Perfekt!
Jag tackar så mycket för info om lite "hårda" fakta om dimensioneringen.
Detta ska jag försöka ha i huvudet när jag framöver dimensionerar enligt tabell 52.x i ss4364000.
Magnus skrev: Ett annat exempel är ju detta; att man har en Gänga3 central, och därifrån gått ut med kabel 5G2,5mm2 till ett CEE416. Vi har satt upp skylt 5G2,5mm2 Max 16A. Men sen kommer händige Harry och ser guldläget; GIII, perfekt! då kan jag ju skruva i 63A o köra min stora "vad-det-nu-är"maskin! Harry plockar ur passdelarna, preppar huvarna med 50-öringar och smackar i 63A säkringar, gör en liten fin adapterkabel till sin maskin och sen är katastrofen ett faktum.
Har då montören gjort fel från början som gick ut med 2,5mm2 från en gänga3 ? Eller ska H.H få hela skulden för att lokalen brann ner?
Räcker ju att svarva nya säkringar i lämpligt ledande material så slipper man böka med att byta passdelar!
Fluxio
Elbranschens mötesplats
