Utlösningsvilkor GV2

Svar till tråd nr 7 om spänningsfaktor.

Spänningsfaktorn kan ni sätta till 1 med stöd av SS 4364000. Särskilt då texten ”fel med försumbar impedans” som ges punkt 411.3.2.1 samt villkoret som ges i punkt 411.4.4.

SS 4241402 togs fram som ett hjälpmedel till Statens Industriverks föreskrifter SIND-FS 1988:1 som visade på att spänningsfaktorn skulle sättas till 0,7 om man använde effektbrytare. Principerna i dessa föreskrifter fanns kvar även på första Blå bokens tid men upphävdes den 1 juli 2000. Därefter har vi kunnat tillämpa de principer som nu ges i första stycket ovan.

Jag undervisade i SS 4241402 fram till och med 2001 men därefter har jag i stället valt de nya reglerna. SS 4241402 borde ha reviderats för länge sedan men vi har nog inte riktigt mäktat med detta arbete. Vi gjorde ett tappert försök 2005 men orkade inte fullfölja arbetet. Det samma gäller även SS 4241405 men den är inte riktigt lika felaktig i förhållande till dagens regler. Min ambition vad gäller SS 4241405 är att i sommar ta fram ett förslag till ny skrivning och nya beräkningsmetoder som bättre överensstämmer med SS 4364000.

I dag är det alltså villkoren i SS 4364000 som gäller. Inte vad myndigheten sa på 1900-talet.

Sedan ska ledarna även vara skyddade vid kortslutning i enlighet med reglerna i punkt 434.5.2. Principen är att skyddet (säkringen) inte får släppa igenom mer energi än vad kabeln tål.

I bifogad pdf framgår av bild 1 att säkring med märkström 16 A som löser inom 5 sekunder skyddar en kabel med ledararean 1,5 kvmm om den har en isolering som tål 70 grader C. Om det skulle uppstå ljusbåge i felstället så att säkringen löser först inom 20 sekunder kan man ändå anta att ledarisoleringen inte tar skada. Men det sistnämnda är inget krav i standard, endast ett konstaterande.

I bild två kan man se att säkringen med märkström 25 A inte ger skydd för kabeln med ledararean 1,5 kvmm. Men med 20 A är kabeln skyddad vid 5 sekunders frånkoppling men inte om det skulle uppstå ljusbåge som medför 20 sekunders frånkopplingstid. Men detta är som sagt inget krav.

Timmy skrev: Hej, det är inget fel på motorn.. Motorn är Y/D startad så då ska det det ju räcka med närmast högre säkring.
Upplever ofta dvärgbrytare är ett dåligt alternativ när man ska starta lite större motorer.

Upprepar mitt förra inlägg. - Finns det någon nackdel med diazed?

Man kan väl tillägga några saker vad gäller Y/D-start och momentana skydd.

En asynkronmotor har en startström som kan bli 6-8 ggr märkströmmen eller något mer. Men detta gäller för en roterande maskin, när det finns en mot-EMK. Vid tillslag när rotorn står stilla finns ingen mot-EMK och det elektriska motståndet utgörs endast av statorlindningarnas resistans. Det här medför att det vid tillkopling uppkommer en hög strömstöt som kan bli 12-15 ggr märkströmmen. En smältsäkring påverkas inte av denna strömstöt men momentant verkade skydd som till exempel dvärgbrytare kan lösa ut av strömstöten. Även vid Y/D-start uppkommer samma fenomen även om strömstöten blir avsevärt lägre.

Y/D-start lämpar sig inte för laster som utvecklar fläktmoment, det vill säga laster där momentet ökar med varvtalet. Skälet är att vid Y-läge orkar inte motorn upp i fullt varvtal. Om omkoppling till D-läge sker vid ca 50-60 % av märkvarvtalet stiger strömmen till normal startström. Varken nätägaren eller dvärgbrytaren gillar denna strömökning. Vid användning av smältsäkringar kan det fungera då man minskar tiden som belastar säkringen. Därför tror många att det är frid och fröjd bara för att säkringen håller men vi får inte glömma att skälet till Y/D-start är att dämpa startströmmen och dess påverkan på elnätet. Startströmmen får inte överstiga 1,5 ggr mätarsäkringens märkström.

Motorn måste vara rätt kopplad. Om fasordningen är L1, L2 och L3 vid Y-start så måste denna fasordning bibehållas vid övergång till D-läge. Ett vanligt misstag är att man lyckas förskjuta faserna 120 grader, till exempel får fasordningen L3, L1 och L2. Alltså fortfarande samma fasföljd men med 120 graders förskjutning. Detta kan medföra en mycket hög strömstöt, mer än 15 ggr märkströmmen, vilket kan få momentant verkade skydd att lösa ut. En smältsäkring påverkas dock inte av denna strömstöt men elnätet grinar illa.

Alltså; det är vanligt med installationsfel när man använder Y/D-start. Dessa fel påverkar såväl nätkvalitén som möjligheten att använda dvärgbrytare som överströmsskydd.

Intressant det där med 120 graders förskjutning för det tror jag nog aldrig att jag funderat på...
Men logiskt sett så borde det ju bli en skillnad då strömmen ska "hinna ifatt" 120 grader vid inkopplingsögonblicket från Y till D.

Var kan man läsa mer om sånt här?

Michell Andersson skrev: Intressant det där med 120 graders förskjutning för det tror jag nog aldrig att jag funderat på...
Men logiskt sett så borde det ju bli en skillnad då strömmen ska "hinna ifatt" 120 grader vid inkopplingsögonblicket från Y till D.

Var kan man läsa mer om sånt här?

Jag läste det i en broschyr från ABB Motors för en väldig massa år sedan. På tiden det förekom Y-D-start. Det var nog på 1900-talet.

Började leta efter detta i dom gamla ABB katalogerna, men hittade inte om just detta.
Hittade lite annat ang. motorstart.

www.fildirekt.se/dl/1397748023.pdf

Oavsett så har ABB många intressanta böcker.

Har du dimensionering i Malmö kring 20:e Maj i Malmö, Mats?

Marcus skrev: Började leta efter detta i dom gamla ABB katalogerna, men hittade inte om just detta.

Den ABB handboken skulle jag vilja ha i original. Precis i min smak!

Paul Wargenstahm skrev:

Marcus skrev: Började leta efter detta i dom gamla ABB katalogerna, men hittade inte om just detta.

Den ABB handboken skulle jag vilja ha i original. Precis i min smak!

Den håller jag hårt i :tummeupp: Hanboken om Elkraft är så dum heller. Har även äldre produkpärmar från tidigt 40 tal och framåt.

Några 120 grader kan det inte bli tal om vid Y/D-start däremot 30 eller 120-30 = 90 grader, och det ger givetvis upphov till onödiga omkopplingsströmmar.

I många äldre (från tiden då Y/D var vanligare) mer ingående beskrivningar av denna startmetod rekommenderas koppling som ger att fältet ligger 30 grader efter i D. Säkert inte många som vet eller lägger märke till detta särskilt med tanke på att man får koppla lindningarna olika beroende på om man lägger om rotationen på inkommande nätsidan.

Om man testar märks ibland en rejäl skillnad på att lägga rätt enligt denna metod, särskilt vid laster med stort tröghetsmoment och där tiden i Y är så lång att man nått fortfarighet i varvtal.

Ja, jag tänkte nog Y/Y där. Och det är ju lite poänglöst

Michell Andersson skrev: Oavsett så har ABB många intressanta böcker.

Har du dimensionering i Malmö kring 20:e Maj i Malmö, Mats?

Jo, företagsintern utbildning.

Ja, precis. 19:e till 22:a.

Känn ingen press nu, men det förväntas pyroteknik och hög musik som avslutning.
Alltihopa i a'la AC/DC-fashion.*skämt*

Men fan vad skoj. Ser fram emot denna utbildning då ju!

Michell Andersson skrev: Ja, precis. 19:e till 22:a.

Känn ingen press nu, men det förväntas pyroteknik och hög musik som avslutning.
Alltihopa i a'la AC/DC-fashion.*skämt*

Men fan vad skoj. Ser fram emot denna utbildning då ju!

21 och 22 får ni ha egen jubel- och klangföreställning. Då ska inte jag vara i Malmö. Därefter kommer jag tillbaka till den 26 och 27.

Mats Jonsson skrev: Svar till tråd nr 7 om spänningsfaktor.

Jag undervisade i SS 4241402 fram till och med 2001 men därefter har jag i stället valt de nya reglerna. SS 4241402 borde ha reviderats för länge sedan men vi har nog inte riktigt mäktat med detta arbete. Vi gjorde ett tappert försök 2005 men orkade inte fullfölja arbetet. Det samma gäller även SS 4241405 men den är inte riktigt lika felaktig i förhållande till dagens regler. Min ambition vad gäller SS 4241405 är att i sommar ta fram ett förslag till ny skrivning och nya beräkningsmetoder som bättre överensstämmer med SS 4364000.

Några uppdateringar på gång angående SS 424 14 05?

Det funkar inte bättre när man ringer. Då säger de nämligen att de ska återkomma via mail... Vilket de sedan inte gör. :stubben:

Jag misstänker att det ska inkomma en spänningsfaktor i SS 436 40 00 och i väntan på att detta ska komma med så avvaktar man med SS 424 14 05 oavsett. Så den lär nog inte komma innan SS 436 40 00, utgåva 3, även om den är klar för tryck,

Michell Andersson skrev: Det funkar inte bättre när man ringer. Då säger de nämligen att de ska återkomma via mail... Vilket de sedan inte gör. :stubben:

Jag misstänker att det ska inkomma en spänningsfaktor i SS 436 40 00 och i väntan på att detta ska komma med så avvaktar man med SS 424 14 05 oavsett. Så den lär nog inte komma innan SS 436 40 00, utgåva 3, även om den är klar för tryck,

Några indikationer på när utgåva 3 kan tänkas anlända?

Enligt projektledaren så ska det vara klart december 2016. Men det är ju ett beräknat datum. När den verkligen anländer får vi väl se.

Michell Andersson skrev: Det funkar inte bättre när man ringer. Då säger de nämligen att de ska återkomma via mail... Vilket de sedan inte gör. :stubben:

Jag misstänker att det ska inkomma en spänningsfaktor i SS 436 40 00 och i väntan på att detta ska komma med så avvaktar man med SS 424 14 05 oavsett. Så den lär nog inte komma innan SS 436 40 00, utgåva 3, även om den är klar för tryck,

Någon som har uppdateringar avseende SS 436 40 00, utgåva 3 och SS 424 14 05. Vad kommer att ske i ämnet "Faktor C"!?

Någon ny SS 424 14 05 lär dröja vad jag hört, om det ens blir så. Kan hända att man ger upp och lutar sig på SS 436 40 00 istället. Jag kan dock förhöra mig om läget.

Gällande utgåva 3 av SS 436 40 00 så finns hela standarden ute på allmän remiss och kan därmed läsas i sin helhet av vem som helst. Du kan läsa mer om just hur du får fatt i remissen här . Men skynda dig, efter 1:a februari får du betala som alla andra och då lär du inte ser den förrän den publiceras... Och jag skulle våga påstå att inga förändringar kommer in under remissen, om det inte är rent språkliga ändringar då vill säga.

Jag kom själv in sent i arbetsgruppen (typ mars förra året) och då vart man nästan redan inne och arbetade med del 7. Vad jag själv kan se så blev det dock inga förändringar från utgåva 2 med avseende på spänningsfaktorn.
För del 411 som omfattar skydd mot elchock genom automatisk frånkoppling av matningen finns ingen spänningsfaktor annat i kommentarerna i handbok 444 till punkten 411.3.2.3. Samma kommentar kommer nog med i handbok 444, utgåva 2 (standarden blir utgåva 3, men handboken blir utgåva 2). Således kan man beräkna den till c = 1 och ändå dimensionera enligt SS, med stöd av punkten 411.4.4 (som ser på bokstaven likadan ut i utgåva 3).

...så jag hade fel i min misstanke.