Marcus Lundström skrev: 1.
Att kontroll av jordslutningsimpedansen (Z loop) i uttag eller anslutet objekt kan garantera god jordförbindelse eftersom mätningen sker via jordledningen, därför behövs då ingen speciell kontunitetsmätning av jordledaren?
När det gäller renodlade uttagsgrupper kan detta vara en möjlighet. Man bör beakta att kontroll nu sker efter spänningssättning. Man bör även beakta att de flesta instrument som mäter felkretsimpedansen kan göra detta med två olika provströmmar. Dels med en högre ström, normalt 0,8 - 4 A, dels med en ström som är mindre än 15 mA. Det senare fallet för att inte lösa ut eventuella jordfelsbrytare. När mätning utförs med den lägre provströmmen uppfyller man inte fordringarna på testström. I båda fallen är provspänningen högre än de som anges i SS-EN 61557-4, det vill säga 4-20 V. Men detta får väl ingå i elinstallatörens riskbedömning.
Om kretsen innehåller mer lättåtkomliga utsatta delar är det dock lämpligt att provningen utföras innan spänningssättning sker. //Mats J
Marcus Lundström skrev: 2.
Om jordfelsbrytare finns i anläggningen och denna inte löser när man ansluter en ny anläggningsdel, är det rimligt att dra slutsatsen att inget isolationsfel finns och då finns ingen anledning att göra en speciell isolationsmätning?
Hur tänkte du nu Marcus?
Kravet på isolationsresistans mellan jordade delar och spänningsförande delar är att resistansen ska vara minst 1 000 000 Ohm vid nominell spänning till och med 500 V.
230 V dividerat med 1 000 000 Ohm ger en felström om 0,23 mA. Då löser väl ingen jordfelsbrytare? //Mats J
Ronnie Lidström skrev: Men som i exemplet med lyktstolpar så kan det ju vara praktiskt omöjligt (eller väldigt svårt) att dra ut en testledare för att testa jordkontinuitet.
Har du något annat förslag? (förutom okulär kontroll)
Den metod du beskrev tidigare är bra. Men vi måste vara medvetna om att denna kontroll sker efter idrifttagning. Du får göra vilka kontroller du vill efter idrifttagning bara du som elinstallatör anser att du gjort kontroll i betryggande omfattning innan idrifttagning.
Elinstallationsarbete kan gälla allt från överföringsanläggningar avsedda för 400 kV till anläggningar för användning av el, t ex en friggebod. Exakt HUR kontrollen ska ske måste anpassas till det aktuella arbetet.
Den gångna veckan har jag genomfört fem kurser i kontroll före idrifttagning, vilket blev fyra helt olika kurser. Dels för ett vanligt elnätsföretag, dels för ett företag som endast arbetar med anläggningar över 25 kV, dels ett företag som producerar el och dels för elektriker anställda inom ett fastighetsbolag. Alla med sina speciella anläggningar och risker.
När det gäller gatubelysning och stolpar för dessa finns det särskilda risker. Det är inte ovanligt att stolpens anslutning till jord är mindre bra. Min rekommendation för denna typ av anläggning är att två montörer har en FK som är så lång att den når mellan två stolpar och att man mäter mellan stolparna. Då mäter man inte bara skyddsledarens kontinuitet utan även att de utsatta delarna är förbundna med varandra. Till första stolpen kan det dock vara svårare. //Mats
Ronnie Lidström skrev: Lossade han jordledaren, gjorde kontinuitetsprov, för att sedan återansluta den på fel plint? Låter som att detta bara var ett dåligt skyll.
Läs EBRs anvisning om kontroll före idrifttagning. Den visar att kontinuitetsprovningen ska utföras exakt så som du beskriver. Jag har fullständigt "dissat" denna anvisning. Först ska man dra anslutningen med momentnyckel, därefter kontrollera okulärt och därefter lossa ledningen för att prova dess kontinuitet för att slutligen återansluta ledaren. Just denna anvisning är bland det sämre jag läst om kontroll före idrifttagning. //Mats J
Vad menas egentligen med före idrifttagning? Både elinstallatörsförordningen och starkströmsföreskrifterna är tydliga med att det betyder innan anläggningen har spänningssatts. Men elinstallationsreglerna blandar friskt:
Vissa test kan dessutom utföras som antingen med eller utan spänning. Det finns ingen tydlig gräns för när anläggningen provats i tillräcklig omfattning för att det ska vara tillräckligt säkert att spänningssätta den och utföra resterande prov.
Bo Siltberg skrev: Vad menas egentligen med före idrifttagning?
Vad gäller svensk standard så brukar jag säga att gränsen för att sätta nätspänning på anläggningen går mellan sats d och e i punkt 61.3.1. Efter punkt d ska anläggningen vara så kontrollerad att riskerna är begränsade vid spänningssättningen. Eller vad säger du Bo? //Mats
Även om många kontroller är efter driftsättning så är de ju före överlämnande till anläggningsinnehavaren. Före någon lekman kan utsättas för eventuella farligheter.
Behöver man så strikt skilja på före idrifttagning och de kontroller som görs direkt efter?
Marcus Lundström skrev: 2.
Om jordfelsbrytare finns i anläggningen och denna inte löser när man ansluter en ny anläggningsdel, är det rimligt att dra slutsatsen att inget isolationsfel finns och då finns ingen anledning att göra en speciell isolationsmätning?
Hur tänkte du nu Marcus?
Kravet på isolationsresistans mellan jordade delar och spänningsförande delar är att resistansen ska vara minst 1 000 000 Ohm vid nominell spänning till och med 500 V.
230 V dividerat med 1 000 000 Ohm ger en felström om 0,23 mA. Då löser väl ingen jordfelsbrytare? //Mats J
Såklart har du rätt, jag började fundera på detta innan utgåva 2 då gränsen var 500 000 Ohm och har förmodligen inte ställt om hjärnan. :smack:
Ronnie Lidström skrev: Fast om det ens är lägre än 5 MOhm så skulle jag bli misstänksam. Oftast då man mäter är det ju minst 20 MOhm
Ja, du har ack så rätt men så är du en ambitiös och seriös installatör.
Elinstallationsreglerna är ingen kvalitetsstandard utan anger endast minimifordringar för elsäkerhet. Den som vill ha en högre kvalité måste ange det i sin beställning.
Jag är så förvånad över att de allra flesta som yrkesmässigt beställer elinstallationsarbeten endast anger att kontrollen ska utföras i enlighet med svensk standard. Det kan gälla fastighetsbolag, industrier eller så företräds dessa av erkända konsultbyråer. Hur har man tänkt då när man godkänner installationer med isolationsresistanser ned till 1,0 Mohm?
Exempel:
Vi ska överföra 200 kW till en ny byggnad. Arbetet medför att asfaltering och plantering måste återställas. Entreprenören väljer en SE-N1XV-AS 4G240 kvmm. Totalkostnaden blir med alla kringarbeten i mark ca 120 000 kr.
Entreprenören visar ett protokoll där denne har mätt fasledarna mor PENledaren och lägsta värde är 1,2 Mohm. Entreprenören har inte mätt mellan de spänningsförande ledarna vilket man inte behöver enligt svensk standard men för kablar i mark torde det vara en självklarhet. Särskilt som N1XV inte har koncentriska ledare (skärm).
Är detta verkligen en installation som jag vill betala 120 000 kr för?
Ronnie Lidström skrev: Entreprenören visar ett protokoll där denne har mätt fasledarna mor PENledaren och lägsta värde är 1,2 Mohm. Entreprenören har inte mätt mellan de spänningsförande ledarna vilket man inte behöver enligt svensk standard men för kablar i mark torde det vara en självklarhet. Särskilt som N1XV inte har koncentriska ledare (skärm).
Jag mäter alltid mellan samtliga ledare. Trodde att det var krav på huvudledare
I bland är det kanske bra att inte vara uppdaterad
Ronnie Lidström skrev: Entreprenören visar ett protokoll där denne har mätt fasledarna mor PENledaren och lägsta värde är 1,2 Mohm. Entreprenören har inte mätt mellan de spänningsförande ledarna vilket man inte behöver enligt svensk standard men för kablar i mark torde det vara en självklarhet. Särskilt som N1XV inte har koncentriska ledare (skärm).
Jag mäter alltid mellan samtliga ledare. Trodde att det var krav på huvudledare
I bland är det kanske bra att inte vara uppdaterad
Jag ser det som helt galet att acceptera värden ens i närheten av minnivåerna vid inledande välkontrollerade mätningar på nyanlagda delar. I de flesta fall ska instrumentets kapacitet överskridas så att man får i princip odefinierade höga mätetal, annars bör man kanske ta sig en funderare på ett och annat. Finns det ingen yrkesmässig självkänsla, heder eller syn på kompetens som kan vägleda åtminstone inför sig själv? Vad en beställare angett eller eventuellt missat att ange i ett apspel borde man kunna se sig för god för att söka utnyttja när man i själv felat.
Jo, det kan vara lite knepigt att hitta fel över 1 MOhm så då blir det till att dra ut hela kabeln och okulärbesiktiga annars kanske man kan leta upp mantelfelet och hoppas skadan är vid samma ställe.
Men om man beställt ett jobb och kabeln går sönder exempelvis efter ett halvår borde man väl kunna reklamera jobbet och kräva att felet lagas kostnadsfritt oavsett vad meggningen visat? Och går det sönder efter 5 år blir det svårt att hänga entreprenören oavsett vad meggning visat?
Men för att återgå till exemplet med belysningsstolpar, som bekant är detta långa gruppledningar där utlösningsvillkoret inte alltid är uppfyllt i gamla anläggningar, samtidigt kan stolparna agera lokala jordtag och mycket olyckor tycker jag inte man hör mycket om.
Men som i exemplet, man vill bygga på med en kabel och stolpe till då bör det ju som Mats skriver räcka att kontinuitetsprova den delen annars har man mer jobb med det än med installationen?
Ronnie Lidström skrev: Även om många kontroller är efter driftsättning så är de ju före överlämnande till anläggningsinnehavaren. Före någon lekman kan utsättas för eventuella farligheter.
Behöver man så strikt skilja på före idrifttagning och de kontroller som görs direkt efter?
Nä det kan väl inte spela någon större roll om några elektriker då och då stryker med, det utbildas ju nya hela tiden, bara lekmännen klarar sig så ...
Hehe, hur tänkte du här?
Fast egentligen håller jag faktiskt med dig, på så vis att man som installatör kan inse att en viss försiktighet bör vidtas innan de sista kontrollerna är gjorda.
Men å andra sidan, så skulle jag själv aldrig spänningssätta något som jag har några tvivel på att det är helt klart och ofarligt. Så därför finns inte det hos mig någon ryggradsreflex att vara försiktig med den nyss spänningsatta anläggningen, då jag alltid är 100% säker på att det är korrekt (även om det nu inte skulle vara det).
Och sen i fallet med belysningsstolpar så blir det ju övertydligt med att det inte går att skydda lekmän/allmänheten medan man gör de sista mätningarna.
Men i många andra fall är det ju förstås möjligt.
Men en väldigt intressant tråd. Och dessutom bra att så många som möjligt verkligen tänker till på sådant här, fattar de rätta besluten i sin yrkesgärning.
Därför bumpar jag gärna upp den!
Fluxio
Elbranschens mötesplats
ibland
