Jo jag har läst den texten men har haft en förutfattad mening om dess innebörd....
Kontrollfråga: Om ett hus matas med en femledare (TN-S), är det då tillåtet att ta ut en PEN-ledare (TN-C) från PE-plinten i husets central?
I detta fall ska PEN-ledaren anslutas till (PEN-?)klämman eller (PEN-?)skenan som är avsedd för skyddsledaren.
Jag ser inte att denna text tillåter anslutning av en PEN-ledare till en PE-plint
Man kan möjligen hävda den precisa innebörden av "skyddsledare" vilket är ett samlingsnamn för skyddsjordsledare, PEN-ledare, skyddsutjämningsledare mm. Det är dock vådligt att tänja på denna relativt nya definition av termen "skyddsledare".
Definitionerna i SS 436 40 00 säger:
PEN-ledare: Ledare som har en kombinerad funktion av såväl skyddsjordsledare som mittpunktsledare.
Skyddsledare: Ledare som är anordnad av säkerhetsskäl. Normalt == skyddsjordsledare.
Skyddsjordsledare: Skyddsledare som är avsedd för skyddsjordning.
Jag antar att det är fall 4a du syftar på? Jag har bytt fot där och går med på att den är tillåten - det handlar inte om övergång från TN-S till TN-C. Jag tycker #8 och #17 förklarar det bra.
- Det är en PE-skena vi ser på bild. Begreppet PEN-skena finns inte vad jag förstår. Texten "PEN" till vänster syftar på ledaren som ansluts till skenan.
- Man kan inte "byta" betydelse på en PE-skena "mitt på" bara för att man tar ut en N-ledare (inte ens om det görs i form av en bygel). Dessa kan tas ut var som helst, och det kan vara flera stycken - det är en och samma plint.
- Övergång från TN-C till TN-S sker i form av två separata ledare som går till separata N/PE-plintar, eller till en enskild förbrukare.
Men speciellt tydligt är det inte. 543.4.3 är olämpligt formulerad och borde inte prata om både TN-S och TN-C i samma stycke. Som en slags definition på PEN-ledare kan man ställa sig frågan om det blir farligt om PEN-ledaren bryts. Den tumregeln funkar inte heller riktigt här, men i praktiken funkar den för PE-skenan kan ju inte brytas mitt på. Om det funnits en frånskiljningsbar bygel strax efter den punkt där N-skenan tas ut kanske man kan tänka annorlunda.
Det framgår inte om bilden visar en (1) central eller flera.
Om delningen sker i en ny central?
Dvs om PEN skenan som blir PE och N skena är olika centraler.
Då har vi samma schema men är i en central som är kopplad TNS.
Från denna central som fortfarande har en PE skena som inte går att bryta är det då ok att ta ut en PEN igen?
Då har vi gått från PEN till PE tillbaka till PEN?
Eller menas det om vi går in i en central med PEN som grenar sig endast med två ledare, en till PE och en till N så kan vi därefter aldrig återgå till PEN? Från någon av dessa två utgående då de nu är PE och N.
Det strider mot vad man lärt sig att det skulle vara ok att gå från TNS tillbaka till TNC och detta borde vi kunna säga aldrig är ok att göra.
Så är det också, det är alltid fel att gå från TN-S till TN-C.
Om man ser principiellt på bilden så kan man tolka det som att det sker en uppdelning i PE och N i punkten där avgreningen till N görs. I detta fall är inte 4a tillåten.
Men EN vill att man ska se praktiskt på bilden. Om inkommande PEN är ansluten till vänster på denna plint, och en bygel till N är inkopplad mitt på plinten, kan man då säga att man gjort en uppdelning till TN-S på den högra halvan av plinten? Nej, hela plinten är TN-C så 4a är tillåten.
Om PE-plinten är matad med en PEN-ledare, då är det TN-C och nya PEN-, PE- och N-ledaren kan tas ut från PE-plinten.
Om plinten är matad med en PE-ledare, då kan endast nya PE-ledare tas ut från den.
Denna uppdelning kan göras mellan två centraler eller inom en och samma central.
Lite snurrig blir jag.
Stolpar utomhus matas ofta med TN-C.
I stolpen finns bara PE plint där PE och N ansluts för armaturer. Alltså matar man med PEN men plinten är PE där man ansluter PE & N.
Jo det är lite snurrigt. Begreppet PE-plint används både för PE och PEN, men jag har kanske bara fått för mig att det inte finns något som heter PEN-plint. Det skulle underlätta för förståelsen.
Tekniskt kan man också titta på vid vilken punkt som en skyddsledare upphör att föra belastningsström - där har man gjort uppdelning till TN-S. Inom en central har det inte så jättestor betydelse, och det stämmer ju inte riktigt om man börjar titta på en halv plint... Det är viktigare att hålla isär ifall en lång huvudledning är TN-C eller TN-S.
Och i dessa belysningsstolpar skulle du kunna gör övergång till TNS om du går vidare med 5 ledarkabel.
Och viker du ned N i bortre stolpen kan du använda G/G som PEN med tillägsmarkering.
Ja det går att snurra till det duktigt!
Vad är anledningen till att PE inte kan användas som PEN igen efter delningen om den håller rätt area, inte är frånskilningsbar och märkt korrekt?
Bo Siltberg skrev: Tekniskt kan man också titta på vid vilken punkt som en skyddsledare upphör att föra belastningsström - där har man gjort uppdelning till TN-S. Inom en central har det inte så jättestor betydelse, och det stämmer ju inte riktigt om man börjar titta på en halv plint... Det är viktigare att hålla isär ifall en lång huvudledning är TN-C eller TN-S.
Precis så.
Sen kan man ju fortsätta klyva hår så långt man orkar.
Isak Rönnqvist skrev: Vad är anledningen till att PE inte kan användas som PEN igen efter delningen om den håller rätt area, inte är frånskilningsbar och märkt korrekt?
Kortfattat handlar det främst om bättre elmiljö - inga vagabonderande strömmar, men även säkerhet till viss del då det inte är lika fatalt om PE går av.
Bo Siltberg skrev: Jo det är lite snurrigt. Begreppet PE-plint används både för PE och PEN, men jag har kanske bara fått för mig att det inte finns något som heter PEN-plint. Det skulle underlätta för förståelsen.
Tekniskt kan man också titta på vid vilken punkt som en skyddsledare upphör att föra belastningsström - där har man gjort uppdelning till TN-S. Inom en central har det inte så jättestor betydelse, och det stämmer ju inte riktigt om man börjar titta på en halv plint... Det är viktigare att hålla isär ifall en lång huvudledning är TN-C eller TN-S.