Godtyckliga anmärkningar

29 mar 2017 20:19 #1 av Lars Blomkvist
Tjo

Vad har ni för erfarenheter när besiktningsmän skriver godtyckliga anmärkningar?
Jag blir fan helt tokig snart på massa anmärkningar på sånt som inte finns med i underlaget (utförandeentreprenad)
Ex
E3 Två stolpar på en säkring ?

E5 Gruppschema ska plastas in ?

Vad jag vet så besiktar man det som står i underlaget och att slutkund får en anläggning efter detta. Inte massa påhittade saker som BM personligen tycker att det ska vara eller ingå.

Den som inte söker finner inga svar :) ibland

Be Logga in eller Skapa ett konto ansluta till konversationen.

30 mar 2017 06:29 #2 av Christer Djerf
Bara att fråga vad han grundar anmärkningen på, antingen ska det vara med I FFU:t eller om man hänvisar till en standard (som även FFU:t ska hänvisa till), det kan ju även I visa fall finnas andra överenskommelser.

Godtyckliga anmärkningar är ett otyg!
Följande användare sa tack: Lars Blomkvist

Be Logga in eller Skapa ett konto ansluta till konversationen.

30 mar 2017 06:38 #3 av Robban
Svar från Robban i ämnet Godtyckliga anmärkningar
Hej.
Mitt favoritämne ;)

När det kommer till just utförandeentreprenader enligt AB04 är entreprenörens ansvar normalt begränsat till beskrivning och ritningar (såklart beorende på vad man avtalat).

Första paragraferna i AB04 reglerar detta " Omfattningen av kontraktsarbetena bestäms av kontraktshandlingarna".

Så här står det i "Kommentarer till AB04, ABT06 och ABK" av Stig Hedberg:
Paragrafen påpekar för parterna och, inte minst, besiktningsmannen att man vid prövning av hur mycket beställaren har rätt att begära av entreprenören - och hur mycket denna är skyldig att prestera - skall söka svaret i parternas avtal, i kontraktshandlingarna. Regeln ger inte utrymme för "tyckande" utan svaret skall sökas i beskrivningar, ritningar, anbud och andra kontraktshandlingar!

Så här står det i Entreprenadrätt och praktik av Sture Johansson:
Enligt praxis innebär AB kap 1 § 1 st 1 att entreprenörens åtagande begränsas till sådana arbeten som uttryckligen angivits på ritning, i beskrivningar eller övriga (kontakts)handlingar. Just genom begränsningen får bestämmelsen stor betydelse - i entreprenörens åtagande ingår alltså inte sådant som visserligen fodras för att byggnaden ska bli fullt färdig och funktionsdugligt, men som inte specificerats genom ritning eller beskrivning ( eller på annat sätt):

Dessa herrar är inga rookies i ämnet.

Det korta svaret på frågan är alltså: Om det i klartext framgår av kontraktshandlingarna att det skall ingå vissa detaljer eller installationer så ingår det, inte annars.
(notera här att ama-koder i beskrivningar kan vara ganska omfattande)

Är det kostsamma anmärkningar är det värt att bestrida är det små grejer kanske man skall överväga att inte väcka irritation.

Trep är en onlinetjänst för elteknisk kalkylering och kostnadsberäkning.

Fil bilaga:


Facebook - Google+ - Youtube
www.trep.se
www.trep.se/el/kalkylprogram
Följande användare sa tack: Lars Blomkvist

Be Logga in eller Skapa ett konto ansluta till konversationen.

10 apr 2017 16:38 #4 av Lars Blomkvist

Robban skrev: Hej.
Mitt favoritämne ;)

När det kommer till just utförandeentreprenader enligt AB04 är entreprenörens ansvar normalt begränsat till beskrivning och ritningar (såklart beorende på vad man avtalat).

Första paragraferna i AB04 reglerar detta " Omfattningen av kontraktsarbetena bestäms av kontraktshandlingarna".

Så här står det i "Kommentarer till AB04, ABT06 och ABK" av Stig Hedberg:
Paragrafen påpekar för parterna och, inte minst, besiktningsmannen att man vid prövning av hur mycket beställaren har rätt att begära av entreprenören - och hur mycket denna är skyldig att prestera - skall söka svaret i parternas avtal, i kontraktshandlingarna. Regeln ger inte utrymme för "tyckande" utan svaret skall sökas i beskrivningar, ritningar, anbud och andra kontraktshandlingar!

Så här står det i Entreprenadrätt och praktik av Sture Johansson:
Enligt praxis innebär AB kap 1 § 1 st 1 att entreprenörens åtagande begränsas till sådana arbeten som uttryckligen angivits på ritning, i beskrivningar eller övriga (kontakts)handlingar. Just genom begränsningen får bestämmelsen stor betydelse - i entreprenörens åtagande ingår alltså inte sådant som visserligen fodras för att byggnaden ska bli fullt färdig och funktionsdugligt, men som inte specificerats genom ritning eller beskrivning ( eller på annat sätt):

Dessa herrar är inga rookies i ämnet.

Det korta svaret på frågan är alltså: Om det i klartext framgår av kontraktshandlingarna att det skall ingå vissa detaljer eller installationer så ingår det, inte annars.
(notera här att ama-koder i beskrivningar kan vara ganska omfattande)

Är det kostsamma anmärkningar är det värt att bestrida är det små grejer kanske man skall överväga att inte väcka irritation.

Tack för svar
Jag fattar inte varför man ska vara rädd för att skapa irritation egentligen? Och varför ska BM bli irriterad om man ifrågasätter något som inte är med i FU?
Ett roligt exempel är den roliga biledaren där det stod att den skulle anslutas men inte hur?
Fick anmärkning på att vi inte använt slang till dessa i dosorna, förklarade att det inte finns krav på detta men det tyckte BM att det skulle vara. 200 dosor tänker jag inte koppla om iaf.

Den som inte söker finner inga svar :) ibland
Följande användare sa tack: Mats Jonsson

Be Logga in eller Skapa ett konto ansluta till konversationen.

12 apr 2017 05:23 #5 av Robban
Svar från Robban i ämnet Godtyckliga anmärkningar
Hej.
Jag håller helt med dig.
Ett mer fyrkantigt synsätt när det kommer till att uppfylla kontraktsvillkoren är att begära rent allmänt.
Ibland får man påminna besiktningsmannen om att hans uppdrag är att vara objektiv och inte springa beställarens ärenden eller "tycka".

Jag har sökt i EL-AMA och kan inte hitta nåt underliggande som reglerar slang för biledaren. Föreskriften borde ligga under kod "SCC".
Även slängt ett öga i elsäkerhetsföreskrifterna utan att hitta nåt.

Du borde vara helt safe utan att använda slang.
Återkoppla gärna hur besiktningsmannen ställer sig, jag är nyfiken på hur han motiverar detta :)

Trep är en onlinetjänst för elteknisk kalkylering och kostnadsberäkning.

Fil bilaga:


Facebook - Google+ - Youtube
www.trep.se
www.trep.se/el/kalkylprogram

Be Logga in eller Skapa ett konto ansluta till konversationen.

12 apr 2017 10:26 #6 av Lars Blomkvist
Han motiverade med att slag ska användas om den riskerar att komma åt spänningsförande delar.

Den som inte söker finner inga svar :) ibland

Be Logga in eller Skapa ett konto ansluta till konversationen.

12 apr 2017 19:02 #7 av Emil Eppellepptikkern
Hmm vad säger besiktningsmannen om en EQLQ easy kabel? Det är ju lika isolerat i kabeln som i en dosa (förutsätter att du använder wagos eller toppklämmor att koppla med).

Den som aldrig gör fel, gör oftast ingenting.

Be Logga in eller Skapa ett konto ansluta till konversationen.

14 apr 2017 07:55 #8 av Lars Blomkvist

Emil Eppellepptikkern skrev: Hmm vad säger besiktningsmannen om en EQLQ easy kabel? Det är ju lika isolerat i kabeln som i en dosa (förutsätter att du använder wagos eller toppklämmor att koppla med).

Om man tvinnar ihop typ 3st ledare ca 7cm så undrar jag vad en ubåt eller Wago gör för nytta egentligen.

Den som inte söker finner inga svar :) ibland

Be Logga in eller Skapa ett konto ansluta till konversationen.

15 apr 2017 07:55 #9 av elmont
Svar från elmont i ämnet Godtyckliga anmärkningar
Dom säkerställer att kontakten bibehålls även om kopplingspunkten utsätts för åverkan, samt sedan kan man ju diskutera hur mycket tvinnande som skulle anses ok och varför just den längden och inte lite kortare.

Be Logga in eller Skapa ett konto ansluta till konversationen.

15 apr 2017 08:20 #10 av Marcus Lundström
Numera brukar jag också bara tvinna ihop biledarna i dosan, ingen pv-slang.

Be Logga in eller Skapa ett konto ansluta till konversationen.

16 apr 2017 07:00 #11 av tobi
Svar från tobi i ämnet Godtyckliga anmärkningar
bara tvinna ihop utan wago/ubåt?

Be Logga in eller Skapa ett konto ansluta till konversationen.

16 apr 2017 07:15 #12 av Sven Murberg
Använder man Torix blir ledarna också tvinnade.Spiralen i Torixen är nog enbart till att för att greppa och underlätta tvinningen.

Be Logga in eller Skapa ett konto ansluta till konversationen.

16 apr 2017 15:32 #13 av Lars Blomkvist

elmont skrev: Dom säkerställer att kontakten bibehålls även om kopplingspunkten utsätts för åverkan, samt sedan kan man ju diskutera hur mycket tvinnande som skulle anses ok och varför just den längden och inte lite kortare.

Åverkan? Det skulle väl vara att någon får för sig att tvinna upp biledarna då.

Den som inte söker finner inga svar :) ibland

Be Logga in eller Skapa ett konto ansluta till konversationen.

16 apr 2017 16:41 #14 av elmont
Svar från elmont i ämnet Godtyckliga anmärkningar
Eller att dosan sitter någonstans där det vibrerar ibland tex vid en dörr. Det har aldrig varit godkänt att bara tvinna ihop trådarna i en starkströmsanläggning.

Be Logga in eller Skapa ett konto ansluta till konversationen.

16 apr 2017 19:38 #15 av Sven Murberg
Även om det är förbjudet, så använder Torix sig av tvinningsprincipen.Det finns inte något fjädertryck som håller ihop ledarna.Enbart tvinningen är nog för god kontakt.Spiralen inuti är stum och greppar bara ledaren vid tvinningen.

Be Logga in eller Skapa ett konto ansluta till konversationen.

16 apr 2017 20:21 #16 av elmont
Svar från elmont i ämnet Godtyckliga anmärkningar
Torix består av en "snurrad" fjäder som är lindad så att den "öppnar sig" när man vrider fast för att sedan "fjädra tillbaka" när man slutar vrida och låser då effektivt fast kardelerna. Dvs om man kar gjort rätt ;)

Be Logga in eller Skapa ett konto ansluta till konversationen.

16 apr 2017 21:38 #17 av Lars Blomkvist
Är det någon som varit med om att biledare tvinnar upp sig av vibrationer :lol:

Nu handlade tråden egentligen om knäppa anmärkningar.

Den som inte söker finner inga svar :) ibland
Följande användare sa tack: Bo Siltberg

Be Logga in eller Skapa ett konto ansluta till konversationen.

Sidan laddades på: 0.185 sekunder