Första Svenska starkströmsföreskriften: STF 1892

Ganska kul att läsa gamla föreskrifter :tummeupp:

Ledningar inomhus.

§ 8.

Ledningar, afsedda för strömmar med en spänningsdifferens af minst 20 och högst 150 volt, skola vara anbragta på ett afstånd från hvarandra af minst 24mm för strömmar intill 5 amp., hvilket afstånd ökas med 12mm för hvarje ytterligare 20 amp. intill 100mm, eller ock vara utförda såsom dubbelledare med god isolerande betäckning eller förlagda i eldsäkra rör.
Förläggas ledningarna uti trärännor, kan afståndet dem emellan minskas till hälften af hvad ofvan föreskrifves för ledningar i allmänhet.
Då trälister användas, skola locken vara fästa med skrufvar.


§ 9.

Öfverstiger spänningsdifferensen 150 volt, skall afståndet mellan ledningarna, vare sig de äro inlagda uti trärännor eller ej, ökas med 10mm för hvarje ytterligare tillskott af 50 volt eller del däraf intill 250mm.


§ 10.

Ledningar, förlagda i trossbotten, bakom panel, uti tak- eller väggputs, skola alltid vara flertrådiga med en sektionsarea af minst 1,2mm² samt vara utförda på något af följande eller därmed fullt jämngodt och godkänt sätt:

1:o med isolerade ledningar i eldsäkra och isolerade rör,
2:o med vulkaniserad kabel i metallrör,
3:o med vulkaniserad och armerad kabel eller
4:o med armerad och asfalterad blykabel.

§ 14.

I fuktiga lokaler skola ledningarna fritt uppbäras af isolatorer af porslin, glas eller lika väl isolerande material, eller ock vara försedda med extra stark isolering af vulkaniserad kautschuk.


§ 17.

Alla förbindningar skola vara omsorgsfullt utförda medelst lödning utan syra och alla lödställen väl isolerade. Föreningar med apparater må dock vara utförda utan lödning.