SEK Handbok 444 - Elinstallationsreglerna - SS 436 40 00, utg 4 - 2023

Nyheterna summeras här :
elstandard.se/guide-nya-elinstallationsreglerna/
Köpte den när den kom och det som jag hittills kollat upp är nya måttet på var kablar får ligga i vägg i badrum. Något som troligen aldrig kommer att sätta sig hos mig är dock linjeledare, jag är helt med på varför men det slirar lite på tungan varje gång jag ska använda ordet.

Om man har tillgång så har Per Jonasson på Elkul sammanfattat det ganska bra också:
www.voltimum.se/articles/branschnyheter/...egrepp-och-nyheter-i

Mvh Patrik

Dock så är jag väldigt intresserad utav att hålla mig uppdaterad när det gäller regler och standarder. Så när du och dina kollegor gått denna kurs så vore det kul att höra vad som var nytt, highlitat och uppdaterat i denna kurs. Jag planera nämligen att gå en själv när tillfälle ges.

Mvh Patrik

Det intressanta behöver inte alltid vara nya regler, minst lika intressant kan vara regler som tagits bort.

Tråden handlar om Handbok 444. Den innehåller bland annat svensk standard SS 436 40 00. Här kan det vara bra att komma ihåg att svensk standard endast utgör komplement till Elsäkerhetsverkets föreskrifter. Därmed brukar alltid jag börja mina kurser i elinstallationsregler med en kort genomgång av föreskrifterna. Här fick vi ju nya föreskrifter den 1 december i förra året som påverkar en hel del.

Elsäkerhetsverket upphävde då de gamla bestämmelserna om jordfelsbrytare som fanns i 4§, 4 kap ELSÄK-FS 2008:1. Detta innebär att jordfelsbrytare numer endast regleras i SS 436 40 00. I praktiken innebär detta att det numer inte krävs jordfelsbrytare på spisuttag. Inte heller på uttag för kyl-frys och diskmaskin. Inte heller för tvättmaskin och torktumlare om dessa är uppställda i vanlig tvättstuga. Om dessa uppställs i bad- eller duschrum gäller dock krav enligt de regler som gäller för dessa utrymmen.

Elsäkerhetsverket upphävde även 9§, 3 kap i nämnda föreskrifter som hade innebörden av att en starkströmsanläggning skulle utföras så att arbete på anläggningen kan utföras på ett säkert sätt. I sak har detta kanske ingen betydelse då detta redan är reglerat i AFS 2020:1. Men det är inte längre Elsäkerhetsverket som bedömer om anläggningen är utförd så att arbete kan utföras på ett säkert sätt utan enbart Arbetsmiljöverket. Det kan till exempel gälla betjäningsgångars bredd och liknande. Alltså utformningen inne i ett driftrum ingår numer inte i begreppet ”god elsäkerhetsteknisk praxis”. Endast tillträdet till rummet.

Högspänning omfattas inte av elinstallationsreglerna. Men det kan ändå vara intressant att nämna att de gamla svenska värdena på tillåten spänningssättning av lågspänningsinstallationens jordade delar vid fel i högspänningsnätet, exempelvis 100-voltsvärdet, är borttaget med hänvisning till högspänningsstandarden som i vissa fall tillåter betydligt högre spänningssättning.

Vidare så brukar jag ägna någon minut åt ELSÄK-FS 2022:2, främst då 6§: ”Skyltning av en starkströmsanläggning ska grunda sig på en riskbedömning och enbart användas när identifierad elektrisk fara inte kan undvikas eller begränsas tillräckligt mycket genom andra åtgärder.”
Här ser jag att många installatörer gör fel. För det första ska man inte börja med att skylta om t ex en elfara. En anläggning ska vara utförd så att den ger betryggande säkerhet. Skyltning ska alltså enbart användas då faran inte kan byggas bort. Jag ser också att man i sin okunskap sätter varningsskyltar trots att det inte är befogat. Därför är riskbedömning viktig. Se även allmänna rådet till bestämmelsen för vilka faror som ska bedömas.

Om man sedan tittar på just handbok 444 så är det viktigt att skilja på tre olika typer av texter. I standarden finns normerande text. Denna måste vi följa för att anses ha följt svensk standard (god elsäkerhetsteknisk praxis). Sedan finns informativ text vilken är frivillig att följa. Men om man följer informativ text så ska man ha ansetts uppfyllt svensk standard. Men handboken innehåller även gröna rutor. Detta är svenska kommentarer till standarden och är helt utan formellt värde i förhållande till lagstiftning. Man behöver inte efterleva texten i en grön ruta för att uppfylla Elsäkerhetsverkets föreskrifter. De gröna rutorna ingår inte i svensk standard, bara i handboken. Texten i de gröna rutorna ger inte presumtion för god elsäkerhetsteknisk praxis.

En sådan text i grön ruta som ändå har haft stor betydelse har funnits till punkt 432 i utgåva 2 och 3. Men i utgåva 4 har den äntligen tagits bort. Många har tolkat den som att den varit tvingande. Men den har aldrig varit normerande i svensk standard. Det är texten om att om man blandar en- och flerfasiga objekt på samma gruppledning ska gruppen skyddas av ett flerpoligt överströmsskydd. Som exempel har det uppfattats som att om man installerar ett trefasuttag med inbyggt enfasuttag så ska detta skyddas av ett trepoligt överströmsskydd. Det har aldrig varit en fordring i svensk standard, bara en kommentar. Men nu är den alltså borttagen.

Nu handlade tråden om handbok 444. Men redan för flera år sedan hände något intressant i SS 437 01 02, nämligen det att i stort sett all text om driftrum som tidigare varit normerande, numer endast är informativ. Texten om driftrum ingår alltså inte i svensk standard. Den enda normerande texten om driftrum är den som finns i avsnitt 729 i SS 436 40 00. Den gamla textmassan om t ex undvikande av nivåskillnader i driftrum är numer inte normerande.

Jag kan konstatera att det är minst lika viktigt att få veta vad som tagits bort som att veta vad som är nytt. Men jag ser också att många, inte minst besiktningspersoner, inte alltid har klart för sig skillnaden mellan normerande text och annan textmassa.

Mats Jonsson Eltrygg Miljö