Det är väl inget uppenbart fel i beräkningarna, men den tillför nog inte så mycket mer än vad vem som helst kan göra med gamla skolkunskaper och en miniräknare.
Kommentarstexterna är förstås ganska grovt tillyxade och innehåller inte hela sanningen om olika saker. Lysrörsarmaturer är ju t ex oftast faskompenserade, det är bara extrema lågprisarmaturer samt småarmaturer med t ex 15 eller 18 W-rör, som regelmässigt har riktigt dålig effektfaktor.
En asynkronmotors effektfaktor varierar beroende på belastningen, och det värde som står på typskylten gäller enbart då den belastas till märkeffekt.
När det gäller elektroniklast som t ex datorer så är det inte pga induktiv karaktär hos lasten utan pga övertoner som den får dålig effektfaktor. Men de svåra övertonsproblemen är på väg att bli historia nu, kraftelektronik har ju gradvis (bl a pga tvingande EU-direktiv) försetts med effektfaktorkompenserande kretsar under de senaste 20 åren.
Was man sich nicht erklären kann, sieht man als Überspannung an.
Det va just kommentarstexterna jag va nyfiken på för det stämde inte direkt i mitt huvud när jag väl sprang över den filen på nätet.
Men det som är av intresse i denna fil är ju dom olika räknesätten om nu har glömt bort hur man räknar.
Sen att den va ganska så simpel och förstå sig på om det finns andra som inte har den erfarenhet att räkna ut saker och ting..
Men i det stora hela så kan man säga att den stämmer till 50/50 =)
Jag tror inte man tänkt när det införts summaströmmen, först adderas alla strömmar sedan divideras det med 3.
Elkraftingenjör och konsult med specialitet inom Reläskydd, Selektivplaner och Elkraftberäkningar. Även stort intresse för föreskrifter & standarder, ESA samt projektledning och entreprenadjuridik.
Fluxio
Elbranschens mötesplats
