Jag har funderat på vilka skillnader det är mellan normcentraler och de gamla hederliga med porslinsäkringar, skiljer det ngt i inkopplingssättet tex? För jag tänker att i en med gängsäkringar så delar man ju upp faserna på varsin skena, det måste ju vara samma med normcentraler med?
Sen klarar väl gängsäkringarna av att säkra för högre effekter än vad en, dvärgbrytare gör?
Är det förresten ngn som har ngt tips på var man kan läsa på om installation av centraler? Har suttit och läst o boken men känner att jag vill ha lite utförligare förklaraingar coh bilder och så, hur man ska tänka när man ska koppla in en central och vad som är viktigt att tänka på. Någon som har några tips?
Vi har inte hunnit koppla några centraler i skolan än men jag känner att ajg vill ha bättre koll innan också, det är väl ändå något man gör ofta när man jobbar?
De största skillnaderna är främst att en normcentral är nästan helt beröringsfri från strömförande delar. Dvs mycket plast som skydd etc
Även säkringarna är "mindre" och har olika klassningar som man kan läsa på. De flesta kör väl C som tål hyfsade startströmmar och som bryter innan Tex 10A. En gängsäkring finns ju för det mesta bara som snabb eller trög och måste ju bytas ut om säkringen går. De klarar även rätt bra överlast under långa perioder. tex 15A för en 10A gänga 2 är inte alls ovanlligt att man kan köra i runt 30minuter om man lägger på lite last hela tiden i princip.
Man slipper ju dessutom att ha med sig PK nycklen i en normcentral. Där botten plattan bestämmer i en gängsäkrings central hur stor säkring man kan stoppa i. Tex en 10A är ju röd och har en röd bottenplatta. Då kan man inte sätta i en 16A säkring utan att byta botten plattan men du kan sätta i tex en Grön 6A säkring i en 10A etc.
Jag är själv lite ringrostig på ämnet med alla säkringar och jordfeltsbrytare är ju tex klassade att de ska bryta vid en angiven belastning. Denna brukar dock ligga lägre än vad som står. Tex en JFB som tål 30mA krypström kanske bryter redan vid 23mA etc.
När man beställer/bygger större centralen så kan man ju få de både med automatsäkringar eller vanliga gamla i porslin eller blandat. De brukar dock vara plintade så att man i princip kan lägga in en/flera kablar med spänningen på. Dumt eller inte det står för en själv. Värt att tänka på att har man porslins säkringar så är de inte helt beröringsfria även om det ibland/för det mesta sitter ett löst plastskydd runt sockeln.
Vill du så kan du ju sticka ner med lite kaffe och bullar till någon elfirma runt 4 snåret och fråga lite eller besöka någon grossist. Tex Selga, Elektroskandia mm och titta och känna lite på de olika produkter. Oftas så kan de väldigt mycket. Annars så tycker jag att Selga's List böcker är rätt skoj att slå en lite titt i då och då.
Den största skillnaden är väl att i en normkapsling med dinskena kan man förutom huvudbrytare o dvärgbrytare
lätt plocka i olika tillbehör som tidur relän skymn.relä överspäningsskydd mm och det viktigaste jordfelsbrytaren.
Det är lätt o dela upp normcentralen på flera jfb,man behöver då flera nollskenor vilket är lätt o komplettera med.
I en"vanlig" "gäng" "propp" "diazed" central ( eller vad man nu vill kalla dom) är det som du vet en fas per rad, men i normcentralen använder man en fasskena. Den är gjord så att var tredje dvärgbrytare ligger på samma fas.
Kapa aldrig en fasskena med bågfil, spånet blir kvar i skenan det leder över mellan faserna vilket har orsakat
många bränder. Om man måste kapa,lyft ur koppar skenorna klipp med avbitare ett par cm från den tänkta längden på fasskenan klipp plasten med sekatör o montera ändskydd.
¤Välj gärna kapsling i plåt istället för plast.
¤När det finns risk för kondens i kapslingen bygla med RK mellan automaterna i stället för fasskena.
¤Diazed blir lite rejälare vid större belastningar -bättre avkylning.
¤En dvärgbrytar central är beröringsskyddad när kåpan är av.
¤Diazed har fördelar vid långa gruppledningar -kräver inte lika stor kortslutningsström för att lösa inom rätt tid.
Planera inkopplingen av gruppledningarna, försök få så jämn belastning på faserna som möjligt. Gör gruppförteckningen först. Börja med 3-fas belastningarna tex spis,elpanna fortsätt med de stora 1-fas tex tvätt
tork disk osv. Koppla N och PE i samma ordning.
Tack för svaren! Säg att man av ngn anledning inte ska koppla in ngt via jordfelsbrytare då utan bara en del belastningar, hur gör man då? Får man separera innan jfb på ngt sätt då eller hur funkar det?
Det första du måste tänka på då är att du har två noll-skenor så att nollan/nollorna till de som inte ska gå över JFB har någonstans att sitta.
Sen är det väl lite upp till en själv om man sätter säkringarna som går över JFB på en rad och de andra på en annan rad eller de "utan" JFB mellan HB och JFB och de övriga efter JFB. Beror lite på vad för storlek osv man har på centralen.
Hur som helst så ska ju då inkommande till centralen kopplas som vanligt men att man ser till att inkomande nolla då går via en skena/plint innan JFB.....annars blir det "kaos" i anläggningen
mmm ok, för det jag inte riktigt får ihop är ju hur man gör med matningen till centralen. För de tre faserna och så ska ju först genom huvudbrytaren och sedan genom jfb sen till fasskenan. För om jag har ex en trefasbelastning som inte ska kopplas via jfb, hur ska jag då göra för att få matning till den, måste man då först koppla från matningen till trefasbelastningen och sedan fortsätta med matningen genom jfb efter det? Känns lite snurrigt
Sen apropå jämn belastning på faserna, säg att man börjar koppla in de största först 32 A, 16 A och sedan 230V spelar det ngn roll var på fasskenan de sitter? Då menar jag inte fasmässigt alltså var tredje och så utan mer att de sitter i början på fasskenan tänker jag, var jag luddig nu kanske?
Den här bilden som jag hittat någonstans tror jag visar principen på ett bra sätt:
Här syns dels de två N-plintarna, den utanför JFBn överst och den som servar JFBn nederst.
Vidarekoppling av faser till grupper som ska gå utanför JFBn har de gjort på huvudbrytaren. De är kopplade till första dvärgen och vidarematning till övriga dvärgar görs med en fasskena.
Det är dock inte alla HB som tillåter fler än en ledare per terminal, så vanligen gör man vidarekopplingen på ingången av JFBn istället.
Man bör också använda samma typ och area på alla ledare som ska samsas under samma hissklämma, t.ex RK6, alla med eller utan ändhylsa.
De största lasterna, eller trefasgrupperna, brukar man lägga först, men det är inget krav. Jag tror det mer handlar om överskådlighet.
Jämn belastning på faserna är en annan sak. Här är det enfasgrupperna som man ska försöka fördela mellan faserna så att de vid normal användning belastas jämnt.
Aha ok nu blev det betydligt klarare ^^ Kom på en sak till, visst kan man ibland koppla in kontaktorer och så i centralen, för att styra många belysningar ex? Hur kopplar man isf? Kopplar man liksom ihop strömbrytaren och lamporna genom den i centralen direkt eller hur funkar det ?
Tex 3 poligsäkring vidare med kablar på ovansidan på kontaktorn 1 3 5 och ut på 2 4 6 till beslysning tex. Strömbrytarens fas hämtar du tex på 1an på kontaktorn eller på Säkringen. Tändtråden du får från brytaren lägger du in på A1 på kontaktorns spole och från A2 lägger på jordplinten.
Gjorde faktiskt något liknande idag.
Säkring som styr ett par uttag i en carport och samma säkring huserar även ett tidur som styr belysning i samma carport.
Kunden ville ha samma tid styrning på ett par armaturer på baksidan. För att inte belasta min nuvarande säkring till carporten mer så tog jag ett par nya säkringar och gick igenom en kontaktor. Manövern från tiduret till lamporna på carporten la jag även på A1 på kontaktorn så då tänder jag upp belysningen på baksidan liktså.
Finns mängder med olika lösningar på en funktion. Mycket handlar om var man ska ha grejorna. Hur det styrs. Priset är väl det som avgör mest.
Gäller bara att man är noga att man märker upp tydligt hur det är kopplat.
Men vad har du för belysning om du ska ha en kontaktor förresten? är ju oftast bara i större lokaler, Lager, mycket ute belysning man använder det som. Eller att man har en kontaktor för att tex kunna släcka eller tända viss belysning när man kommer/går hemifrån och bara behöver trycka på en knapp etc. Väldigt nerdummat typ KNX hus. Fördelar och nackdelar finns inom allt.
I mitt fall hade jag tex kunnat haft 2 separata tidur men man tar vad man har hemma och vad kunden betalar för.
Alltså jag har ju inget konkret så, jag sitter mest och funderar, men säg att det kanske är en större lagerlokal eller dylikt då med många armaturer som ska tändas på samma brytare, då behöver man väl använda sig av en kontaktor?
Från Säkring till Kontaktor till belysning. Brytaren där tändtråden kommer ifrån hamnar på kontaktorns A1 etc.
I större lokaler har man förvisso en Vital funktion som förreglar att man kan slå till belysningen om inte alla dörrar är upplåsta (utrymnings skäl) Oftast 24V som går genom Låsbläcken på dörrarna och när man får en slutning/brytning (whatever) så får man genom ett litet relä en slutning på manövern till kontaktorn att man kan dra igång all belysning då dörrarna är upplåsta etc.
Låser man en dörr så slocknar belysningen lika så om man släcker på knappen (knappen behöver iofs inte finnas men den brukar allt som oftast finnas där ändå.)
Fluxio
Elbranschens mötesplats
