Värmefläkt bränner trefashandske

I växthuset har vi ett trefasuttag för en värmefläkt. Köpte en både dyr och fin svensktillverkad fläkt,  en efter en tids användning hade plasten i trefashandsken förkolnat kring någon/ några stift, kommer inte ihåg vilka. Behörig elektriker som jag anlitade, kunde inte förklara det inträffade, men monterade en ny kontakt. Ny fläkt köptes, denna gång på Biltema. Ganska snart inträffade samma sak: sönderbränd och ihopsmält kontakt. Denna gång hade även metallen i kontakten deformerats. Vad är det som händer? Om det skulle vara något fel på fläkten (vilket torde vara uteslutet, eftersom två olika fläktar lett till samma ”resultat”) borde säkringar lösa ut. Samma sak om effekten är högre än vad som det säkrats för. Och varför brinner det just i handsken? Där finns ju mer metall (mindre motstånd) än i ledningarna.

Ja, vi kan ju bara spekulera här - det finns alldeles för lite information för att vi ska kunna dra några slutsatser. Vi kan dock utesluta magi och onda andar.

Något som kan vara fel och borde kollas upp är om det bildats ärg i kontakterna i uttaget, alltså en icke ledande beläggning på kontaktytan. Detta syns inte vid första anblick eftersom det är blecken inuti uttaget vi talar om. Vid högt övergångsmotstånd så utvecklas mycket värme. Växthus kan vara en utsatt miljö med varierande temperatur och luftfuktighet.

Med andra ord, be elektrikern kolla över uttaget och se om det behöver bytas. Troligtvis har uttaget tagit skada av uppvärmningen oavsett.

Återkoppla gärna om ni blir kloka på vad felet var.

För ca 20 år sedan var jag inblandad i utveckling av en del elektronik som skulle användas i lantbrukssammanhang. Vår kund, ett stort företag i den branschen, hade en hel del egna produktkrav som skulle uppfyllas utöver de vanliga standarderna för elsäkerhet, EMC mm.

Ett av de kraven var att obehandlad koppar eller kopparlegering inte fick finnas någonstans i elektriska anslutningar. T ex måste alla kontaktstift, flatstiftshylsor mm vara förtennade (blank mässing gick alltså inte för sig), och all kabel skulle ha förtennade kardeler i ledarna. Jag fick på den tiden för mig att det kravet motiverades av ammoniakhaltig miljö i ladugårdar, men det kan ju ha varit annan erfarenhet som låg bakom också.

Vanliga CEE trefaskontakter har ju numera nästan alltid stift och hylsor av obehandlad mässing, och det kanske ställer till problem i en så "biologiskt aktiv" miljö som ett växthus. Jag har sett sådana kontakter med förnicklade stift och hylsor (tror det bl a finns på äldre Cewe), det kan vara värt ett försök att se om något sådant håller bättre.

I värsta fall kanske man måste gå över till att ha värmefläkten fast ansluten.

Håller med, troligen är problemet med miljön i växthuset. Det är knappast fläktarna utan där det faktiskt visar sig, vid den brända kontakten. Du skriver att handsken blir bränd men har du öppnat och kollat i uttaget?
Tänker att det stiger mycket fukt från marken och rakt upp i uttaget inne i ett växthus.

Om miljön är problemet kanske man kan testa att öka på ip klassen lite på donet. Typ med gaffa tape.

Tror inte det hjälper långsiktigt, utan jag skulle nog ändå förorda don med bättre material/ytbehandling i stift och hylsor.

Det slog mig en sak, det kanske finns en bra anledning till att t ex Perilexdon och vanliga Schuko aldrig har obehandlade mässingdelar utan brukar ha förnicklade kontaktytor!

Vaddå, skulle gaffa vara en kortsiktig lösning?

Nja, jag menade det som ett felsökningssteg.

I gruvindustrin försvinner rå koppar och aluminium snabbt pga korrosiva miljöer i en del gruvor.