Jag tycker det är roligt och intressant med att kunna producera sin egen el..

Så här har vi ett skolexempel på hur vi kan göra. Hahaha.

När Microsoft såg den första mickrodatorn, så skratte dom på IBM. Men varje bortkopplad kund är en ekonomisk förlust för elbolag och politiker.
Han har mark, vedspis och sämre ljud än jag i musik anläggningen, men verkar klara sig.
Om fyktingarna lyckades överleva på det viset kunde vi ta emot ännu mer.
Det är en Amerkiansk TV ide att ha 55:or att vara med i TV, som folk kan sitta och skratta åt.
Den här killen borde ha ett ny producerat 40 Vdc system.

.

Att han kör off-grid är väl inget problem egentligen. För nätbolaget kan det också kvitta om en person väljer att koppla bort sig. Annorlunda blir det om alla gör det, men det finns det ingen risk för, särskilt inte i städerna. Dessutom så är detta definitivt inte en anläggning som en nätägare skulle vilja ha anslutet mot sitt nät.
Problemet ligger snarare i att det är en potentiellt farlig anläggning. Risken för brand känns uppenbar.

De flesta problem som uppstår med denna typen av lösningar är problem som enbart drabbar anläggningsinnehavaren själv.

.

En vindkrafts generator till båt, brukar ge dubbla effekten mot solpaneler/kr. Ett bensin elverk brukar ta 0.8l/kWh, ett disel ,0.4l/kWh. 0.4*12.5= 6.25kr/kWh. Dubbla för bensin. Det är bara till att räkna på hur mycket mindre man får förbruka till samma kostnad. Det är nästan omöjligt att få en frysbox att fungera på ett sådant här system. Konservering i stället. Amish håller på med sådant.
Jag tro inte heller det kommer bli något större avhopp. Men ute på en ö med dubbla fasta avgifter och hundra tusentals kronor för att få ström utdragen, så är det ett alternativ
Dock tror jag icke på hemma tillverkade vindgenetatorer. Areodynamiken är för svår.

.

En bastu kompis Håkan, slängde ut Ved pellets panna pga ålder på pannor och sig själv. Hans Kristina förbjöd honnom att dö och lämna henne med en ved panna. En stor Mitsubisi luft/vatten värme pump ca 100 tusen. Han har kommit fram till att han jobbat gratis med ved pellets och slipper sotarn. Givetvis blir ström förbrukningen större, men inte kostnaden i kronor.

.

Andreas, vaktmästare åt banken, är det måga som är.
Jag tycker om att hålla på med ved. Ett par öl, en kompis och musik i hörselskydden, så sparar man pengar på att slippa betala för att lyfta skrot på ett gym!

Andreas Öhr skrev:

Stefan Ericson skrev: En bastu kompis Håkan, slängde ut Ved pellets panna pga ålder på pannor och sig själv. Hans Kristina förbjöd honnom att dö och lämna henne med en ved panna. En stor Mitsubisi luft/vatten värme pump ca 100 tusen. Han har kommit fram till att han jobbat gratis med ved pellets och slipper sotarn. Givetvis blir ström förbrukningen större, men inte kostnaden i kronor.

Vadå, i stort sett alla i detta land jobbar ju gratis om man bor i hus

De flesta tror de köper ett hus. Man skriver ju bara på ett ofördelaktigt anställningsavtal där man sköter bankens hus i form av fastighetsskötare. Har man riktigt riktigt tur så blir det en slant över när man säger upp sig och låter någon annan ta över

Något konspiratoriskt och helt felaktigt

Det du gör när de köper ett hus är att de belånar sig för att bedriva värdepappershandel. Värdepappret i detta fall är lagfarten till fastigheten. (Köper man en bostadsrätt så köper man en andel, tänk en aktie, i en bostadsrättsförening)

Som med all värdepappershandel går den att belåna, för fastigheter (lika de största börsbolagen) kan man belåna dem till 85%. Banken står för 85% och du står för 15%.

Sedan SCB började sina mätningar 1981 har småhuspriserna ökat med 6,1% per år i snitt. Detta med en mätmetod där man inkluderar alla småhus i hela riket och räknar bort de 10% av fastigheterna med högst prisutveckling i procent, samt lägst prisutveckling i procent.


Låt säga att vi köper ett hus, errr... förlåt, en lagfart.... , för 1 000 000kr 1981, där du chippar in med 150 000kr och lånar 850 000kr av banken på en 50årig betalplan. Låt oss också säga att du är historiskt dålig förhandlare och tar bankens officiella bolåneränta år efter år. (däremot binder den 5 år åt gången)

2016 kommer du ha betalat 2 107 767kr i ränta, du kommer att ha amorterat 595 000kr... När du då säljer fastigheten så kommer du få 7 943 985. Låt för enkelhetens skull säga att du inte gjort några som helst avdragsgilla åtgärder under dessa år, då kommer du få betala 2 083 195kr till skatteverket. Banken vill ha sina resterande 255 000kr. Och själv sitter du med 5 605 789kr. Räknar vi då bort räntorna, eller de kostnader du haft för att göra denna vinst och den initiala investeringen på 150 000kr så sitter du kvar med 3 348 022kr i realiserad vinst efter skatt. Du har med hjälp av belåning på värdepapper gjort en vinst på 2232% (fått 150 000kr att bli 3 348 022kr)

Nu sitter jag inte med statistik om fastighetsskötarlöner sedan 80-talet, men jag utgår ifrån att snittlönen just nu ligger på ungefär 150kr i timme före skatt, och ungefär 105kr efter. Eftersom det senaste beloppet vi fick fram var skattat och klart så är det inte mer än rimligt att vi jämför beloppen skattade och klara.

När vi räknar på dem beloppen kan vi konstatera att du kan ha jobbat för 31 885 timmar med ditt eget hus, för en fastighetsskötarlön och få det att räcka till...
Hur mycket är då det?
En årsarbetstid är 1808tim i snitt, vilket gör att du kan ha varit heltidsanställd som fastighetsskötare i ditt eget hem i 17år och 7 månader under den senaste 35års perioden. Eller om du så vill, halvtidsanställd under hela 35års perioden... Har du verkligen lagt ner så mycket jobb på ditt eget hus?

Olle, det gäller nog Stockholm. Den kåken jag byggde i Överum har haft 0 kr i prisökning sedan 1986. 900 tusen.

Stefan Ericson skrev: Olle, det gäller nog Stockholm. Den kåken jag byggde i Överum har haft 0 kr i prisökning sedan 1986. 900 tusen.

Olle Andersson skrev: Sedan SCB började sina mätningar 1981 har småhuspriserna ökat med 6,1% per år i snitt. Detta med en mätmetod där man inkluderar alla småhus i hela riket och räknar bort de 10% av fastigheterna med högst prisutveckling i procent, samt lägst prisutveckling i procent.

Olle, jag skulle tro att det är skattmasen som räknat ut det där.

Måste kanske även säga att den så kallade Landsbyggdskalkylen ser annorlunda ut än Storstadskalkylen. Den baserar sig inte på värdeökning utan helt på kostnader.

Enligt SCB så låg snittkostnaden för nybyggt småbostadshus på 3143kr/m2 år 1981. Vilket gör att huset i exemplet innan hade blivit c:a 320m2 stort. Rätt ordentlig villa måste jag påstå...

Summan av snitthyran per år och kvadratmeter multiplicerat med 320 kvm blir 8 858 225kr vilket är väsentligt mycket mer än de 2 107 767kr i ränta man måste betala. Även med reparationer, värme, vatten och annat som normalt ingår i en hyra blir det billigare. Det finns en marginal på 6 750 458kr som man får ganska mycket värme, vatten och reparationer för.

Enligt skattmasen så har det huset jag har nu ökat lika mycket. Det är för att dom vill ha in skatt. Siffrorna är fantasti.

Stefan Ericson skrev: Enligt skattmasen så har det huset jag har nu ökat lika mycket. Det är för att dom vill ha in skatt. Siffrorna är fantasti.

Det är möjligt att just ditt hus ligger i den nedre 10% som inte ingår i statistiken, eller så tillhör den substansiella statistikbidragsdelen, den del som ligger under snitt och därför drar ner snittet..

Det är inte skattmasen som tagit fram dessa siffror, det är SCB... Statisktiska CentralByrån


Edit:

Ser man även på riket i stort så har marknadspriset de senaste två åren gått från 1,5x taxeringsvärdet till 1,8x taxeringsvärdet. c:a 15% urholkning av taxeringsvärdet på två år, det är klart skatteverket måste justera...
Att det drabbar vissa mer än andra beror tyvärr på att det finns för dåligt statistiskt underlag att bedöma värdet

SCB, går på skattmasens uppgifter. All egendom har ökat sedan det behövs pengar till flyktingar. Jag tror inte ett dugg på siffrorna.

I Överum var marknadsvärdet 75 % av Taxeringsvärdet för 20 år sedan. Sedan skattmasen fick bestämma ökar det helatiden helt omotiverat.