Potentialutjämning i betongplatta

En del gör det, andra inte.

Potentialutjämning i betongplatta för villa, är det ett krav ?

Vad kostar det?

Är det förhållandevis billigt att skyddsutjämna armeringen kan man ju lika gärna göra det och vara på den säkra sidan.

Beror lite på storlek och hur man utför det, finns olika system.
Men ska man räkna med det när man bygger nytt så är det ingen stor kostnad...

Vad vinner man med att Jorda en platta som "inte" är berörbar?

Var går gränsen vad som är berörbart och inte? Om tex ett stativ till en golvvärmecentral gjuts in i plattan. Är då plattan räknad som beröringsbar? Ett ingjutet ventilationsrör som ligger emot i plattan bör ju vara beröringsbart vid ventilen ?

Idag är det mycket plaströr så risken har ju minskat om man ser till VVS och EL sidan som i princip har förlorat sina metallrör.

Warning: Trying to access array offset on value of type bool in /home/mowininf/public_html/libraries/kunena/external/nbbc/nbbc.php on line 3660

Warning: Trying to access array offset on value of type bool in /home/mowininf/public_html/libraries/kunena/external/nbbc/nbbc.php on line 3660
finns ganska bra färdiga kit att köpa funkade bra när jag la ut för nån månad sedan

Armeringen kan vara direkt berörbar eller indirekt via annan ledande byggnadsdel som är berörbar och kommer i kontakt med armeringen.
En armeringsmatta som är ingjuten i betongen, men utan kontakt med berörbara delar behöver inte anslutas till skyddsutjämningen.

Genom att jorda en platta får man en bra fundamentjord vilket är att rekommendera i byggnader där det finns mycket IT-system eller elmaskiner.
Ett snyggt exempel visar Johan här ovan

Jag hade bara en fundering på detta....
Maskiner kanske monteras med expander som får kontakt med armeringen, på en annan plats så kanske en stålpelare har monterats med expander som har kontakt med armeringen....

Är man osäker kan man mäta mellan den ledande delen som monterats med expandera och till närmaste skyddsjordsledare. Om resistansen är mindre än 4 kΩ kan man göra en kompletterande skyddsjordning av den ledande delen.

Men är det en maskin är den ju oftast skyddsjordad i sig själv så då är ju problemet borta. Det vi söker är risker som kan uppkomma för att en ledande del för in en främmande potential i byggnaden och vi får en farlig potentialskillnad mellan två samtidigt berörbara ledande delar.

Det kan ju t ex ske genom ett fel i elinstallationen som gör att utsatta delar på en maskin under en kort tid (tills säkringen löser ut 0,4 s) spänningssätts och vi kommer i kontakt med denna och en främmande jordpotential i en metallpelare. Vi kan då i värsta fall få en strömgenomgång på 115 mA i 0,4 s vilket är direkt livsfarligt.

Örjan Borgström skrev: Är man osäker kan man mäta mellan den ledande delen som monterats med expandera och till närmaste skyddsjordsledare. Om resistansen är mindre än 4 kΩ kan man göra en kompletterande skyddsjordning av den ledande delen.

Varför just 4 kΩ ?

Det kan ju t ex ske genom ett fel i elinstallationen som gör att utsatta delar på en maskin under en kort tid (tills säkringen löser ut 0,4 s) spänningssätts och vi kommer i kontakt med denna och en främmande jordpotential i en metallpelare. Vi kan då i värsta fall få en strömgenomgång på 115 mA i 0,4 s vilket är direkt livsfarligt.

Tänkte du 115V ?
Annars vet jag inte varför du tror att det ska kunna bli just 115mA ...

För ledande delar som kan tänkas vara främmande ledande delar per definition kan följande antas:
Vid ett fel bortser vi från kroppsresistansen och vi antar maximal beröringsspänning. Dessutom antar vi 30 mA som maximalt acceptabel ström genom kroppen.
R = (U0/2)/30 mA
R är resistansen mellan utsatt del och ledande del.
U0 är fasspänningen
30 mA är strömbegränsning för att skydda mot elchock
För TN-system med fasspänning 230 V blir värdet enligt följande: R = 115 / 0,03 = 3,83 kΩ ≈ 4 kΩ
Slutsats: Ledande delar som har en resistans till jord som överstiger 4 kΩ anses inte vara främmande ledande delar.

Maximal teoretisk beröringsspänning i en utsatt del är, genom spänningsdelning, halva fasspänningen dvs 115 V.

Warning: Trying to access array offset on value of type bool in /home/mowininf/public_html/libraries/kunena/external/nbbc/nbbc.php on line 3660

gjutet och inkopplat:)

Jag anser att detta med Potentialutjämning bara är ett EU trams som okunniga människor hakat på.
När det kommer bevis på att detta är nödvändigt, så kommer vi att börja med detta.

Tills dess så kommer vi köra vidare, typ som man gjort de sista 100 åren.

@Örjan Borgström
Det här du skriver finns alltså inte i någon standard eller annan reglerande text, utan är baserat på tankar och ett resonemang kring felens art och farlighet?

Måste bara poängtera att jag inte alls ser något som helst fel i att man tänker till runt fel och konsekvenser och räknar på felfall. Ja tvärtom, äkta säkerhetsarbete utgår ifrån förståelse.
Standarder kan inte täcka allt, och blint följande av standarder och texter utan förståelse för den bakomliggande mekaniken kan gå hur fel som helst.

Electrum skrev: @Örjan Borgström
Det här du skriver finns alltså inte i någon standard eller annan reglerande text, utan är baserat på tankar och ett resonemang kring felens art och farlighet?

Min text i det tidigare inlägget är klippt från den kommenterade utgåvan av Elinstallationsreglerna (SEK Hb 444) och är författad av TK 64 som är den kommitté som står bakom Elinstallationsreglerna.
Så det är så nära standard det kan vara och ska ses som en förklarande text till begreppet främmande ledande del.

Ska man jord eller inte ?

I äldre hus är det inte. flertalet nya är det säkert inte i häller. Så antar att man kan göra om man vill men inget man "behöver". ?