- Inlägg: 9
- Tack mottaget: 8
NETKOLL | Evald Eriksson |
Nätberäkningsverktyget från Evalds Programutveckling | Telefon: 0413-10491 |
www.netkoll.com - www.netkollforum.com | Mobil: 070-58 132 29 |
Be Logga in eller Skapa ett konto ansluta till konversationen.
Be Logga in eller Skapa ett konto ansluta till konversationen.
Minimiareor för jordledare är, på grund av mekanisk hållfasthet och stabilitet mot korrosion:
– koppar: 16 mm² (men se även avsnitt G.5)
– aluminium: 35 mm²
– stål: 50 mm².
544.1 Skyddsutjämningsledare som ansluts till huvudjordningsskenan
Skyddsutjämningsledare som ska anslutas till huvudjordningsskenan enligt avsnitt 542.4 ska ha en
ledararea som är minst hälften så stor som den största skyddsjordsledaren i installationen. Ledararean
ska dock minst vara:
– 6 mm2 koppar, eller
– 16 mm2 aluminium, eller
– 50 mm2 stål.
Skyddsutjämningsledarens area behöver dock inte överstiga 25 mm2 om ledaren är av koppar eller,
för andra metaller, den area som har motsvarande ledningsförmåga.
Be Logga in eller Skapa ett konto ansluta till konversationen.
Be Logga in eller Skapa ett konto ansluta till konversationen.
Det beror på. Det ska finnas en huvudjordningsskena i varje byggnad för att säkerställa att alla utsatta delar får samma potential vid ett fel till utsatt del i anläggningen. Så; Är alla LSP-trafos i samma byggnad?Marcus skrev: Jag uppfattar att Huvudjordningsskenan är den som jordtagen är anslutna till samt följelinanan (95²Cu)!?
Det beror på, av samma skäl som ovan. Står alla trafos i samma byggnad så ska de dela jordbock eftersom det är ett samjordat system, men om en trafo försörjer en byggnad och den andra trafon försörjer en annan byggnad så ska dessa ha vars en huvudjordningsskena, även om huvudjordningsskenorna i sin tur även är anslutna till den gemensamma inkommande jordbocken i en annan byggnad.Marcus skrev: Är det okej att en huvudjordningsskena för varje transformators LSP-del i en anläggning med flera transformatorer?
Transformatorns nollpunkt jordas med hjälp av att det finns jordtag i anläggningen egentligen. Men hade detta inte funnits några jordtag (enbart följelina) så hade följelina tillsammans med HSP-kabelns skärm utgjort jordtagsledare. Men nu har du i din anläggning egna jordtag, så även utan följelinan skulle du ha haft bibehållen systemjordning av LSP-systemet. Så, ledaren du talar om (jag får kalla det jordtagsledare men avser specifikt systemjorden) ska anslutas till en punkt där det sedan finns ledare med jordförbindelse.Marcus skrev: Följelinan avslutas på en jordbock där även ställverkets PEN kommer att anslutas och där igenom jordas nollpunkten ner på transformatorn!?
Följelinan räknas inte in i detta. I SS 436 40 00 så finns enbart instruktion om hur konstruktionen av LSP-systemet ska se ut. Och följelinans dimension; Många gånger skulle vi inte ens behöva en följelina.Marcus skrev: Tittar jag nu i SS 436 40 00 Del544.1 så får jag fram att 542.4 ska följas men att arean behöver inte behöver överstiga 25²Cu och räknas då följelinan in i detta då den går till huvudjordningsskena?
Först och främst kan man kika på de definitioner som finns i SS 436 40 00:Marcus skrev: Sen undrar jag vad skillnaden på Skyddsutjämningsledare och skyddsledare samt skillnaden mellan Huvudjordningsskena och Skyddsledarskena?
Be Logga in eller Skapa ett konto ansluta till konversationen.
Marcus skrev: Jag uppfattar att Huvudjordningsskenan är den som jordtagen är anslutna till samt följelinanan (95²Cu)!?
Michell Andersson skrev: Det beror på. Det ska finnas en huvudjordningsskena i varje byggnad för att säkerställa att alla utsatta delar får samma potential vid ett fel till utsatt del i anläggningen. Så; Är alla LSP-trafos i samma byggnad?
Marcus skrev: Är det okej att en huvudjordningsskena för varje transformators LSP-del i en anläggning med flera transformatorer?
Michell Andersson skrev: Det beror på, av samma skäl som ovan. Står alla trafos i samma byggnad så ska de dela jordbock eftersom det är ett samjordat system, men om en trafo försörjer en byggnad och den andra trafon försörjer en annan byggnad så ska dessa ha vars en huvudjordningsskena, även om huvudjordningsskenorna i sin tur även är anslutna till den gemensamma inkommande jordbocken i en annan byggnad.
Marcus skrev: Följelinan avslutas på en jordbock där även ställverkets PEN kommer att anslutas och där igenom jordas nollpunkten ner på transformatorn!?
Michell Andersson skrev: Transformatorns nollpunkt jordas med hjälp av att det finns jordtag i anläggningen egentligen. Men hade detta inte funnits några jordtag (enbart följelina) så hade följelina tillsammans med HSP-kabelns skärm utgjort jordtagsledare. Men nu har du i din anläggning egna jordtag, så även utan följelinan skulle du ha haft bibehållen systemjordning av LSP-systemet. Så, ledaren du talar om (jag får kalla det jordtagsledare men avser specifikt systemjorden) ska anslutas till en punkt där det sedan finns ledare med jordförbindelse.
Marcus skrev: Tittar jag nu i SS 436 40 00 Del544.1 så får jag fram att 542.4 ska följas men att arean behöver inte behöver överstiga 25²Cu och räknas då följelinan in i detta då den går till huvudjordningsskena?
Michell Andersson skrev: Följelinan räknas inte in i detta. I SS 436 40 00 så finns enbart instruktion om hur konstruktionen av LSP-systemet ska se ut. Och följelinans dimension; Många gånger skulle vi inte ens behöva en följelina.
Marcus skrev: Sen undrar jag vad skillnaden på Skyddsutjämningsledare och skyddsledare samt skillnaden mellan Huvudjordningsskena och Skyddsledarskena?
Michell Andersson skrev: Först och främst kan man kika på de definitioner som finns i SS 436 40 00:
skyddsutjämningsledare
protective bonding conductor
skyddsledare som är avsedd för potentialutjämning för skyddsändamål
[826-13-24]
ANM – I vissa standarder, t ex SS-EN 60204-1, används även termen skyddande potentialutjämningsledare för samma definition.
skyddsledare
protective conductor
ledare som är anordnad av säkerhetsskäl, t ex skydd mot elchock
ANM – I en elinstallation är normalt skyddsledaren en skyddsjordsledare
[826-13-22]
huvudjordningsskena
main earthing terminal
plint eller skena som är en del av jordningssystemet i installationen och som möjliggör elektrisk anslutning av ett
antal ledare för jordningsändamål
[826-13-15]
Sen skyddsledarskena har jag ingen tillgänglig definition på.
Men om vi börjar med skyddsutjämningsledare och skyddsledare så är det nog ingen praktisk skillnad i Sverige. Vi använder kanske ordet skyddsledare många gånger när vi talar om att vi ska få en kortsluten krets om vi får ett isolationsfel i en apparat. Kortslutningen i sin tur leder till en överström som får säkringen eller annan apparat att lösa och bryta strömmen. Men det är för den krets som felet uppstår i. Samtidigt som detta sker så är det viktigt att alla andra utsatta delar är anslutna till sin egen skyddsutjämningsledare så att när fel uppstår i en annan krets så ska de vara fortsatt potentialutjämnade så vi inte får potentialskillnader mellan olika utsatta delar under tiden som felet pågår i en annan apparat. Så, och detta är min egen uppfattning; Skyddsledare har man glädje av för den krets som matar den felande apparaten. Skyddsutjämningsledare har man glädje till alla andra apparater som är utan fel.
Men alla apparater kan det ju bli fel i, så blir den ledare som var skyddsledare ena gången skyddsutjämningsledare en annan gång. Och det är antagligen därför man har kommentaren i definitionen av skyddsledaren (I en elinstallation är normalt skyddsledaren en skyddsjordsledare).
Gällande skenorna, huvudjordningsskena ska anordnas per byggnad. Det blir viktigt att alla utsatta delar har samma potential vid ett fel, både utom och inom byggnaden. Har vi två olika skenor inom samma byggnad som försörjs på vars sitt sätt från ledare utanför byggnaden så kan det tänkas att den ena blir spänningssatt med 60V på grund av ett fel någonstans. Blir då inte den andra delen av systemet spänningssatt med samma potential så kan vi mycket väl ha 60V potentialskillnad inom samma byggnad och är då dessa utsatta delar samtidigt berörbara så har det uppstått en farlig situation. Därav ska det finnas EN skena inom varje byggnad som resten utgår från.
När du skriver skyddsledarskena så tänker jag på den skena som finns i grupp- eller fördelningscentraler. Är det denna som avses? För den i får man nog kalla huvudjordningsskena i en vanlig villa exempelvis om det inte specifikt finns en skena i fasadmätarskåpet.
Ojsch, blev mycket text. Sorry...
Be Logga in eller Skapa ett konto ansluta till konversationen.
Be Logga in eller Skapa ett konto ansluta till konversationen.
Michell Andersson skrev: Nu satt jag ju med i arbetsgruppen som tog fram utgåva 2 av 444 (innehåller utgåva 3 av SS 436 40 00) så jag kan ju inte säga att det är fel.
...och jag kan nog inte heller ge dig ett bra svar...
Men såhär: En skena som matas med en PEN-ledare är en PEN-skena oavsett VAD du sen väljer att plocka ut från den. Frågan är väl då om en PEN-skena samtidigt kan vara en huvudjordningsskena?
I praktiken så är det nog väldigt ofta det är just så, men om det faktiskt är rätt kan jag inte svara på.
Kan också tillägga att man inte ska lägga för stor vikt vid att huvudjordningsskenan har just jordpotential. Att den har detta är det sekundära. Det primära, självaste skyddsfunktionen (skyddsutjämning), bygger snarare på att alla utsatta delar och främmande ledande delar har samma potential, oavsett vilken potential det råkar vara, och det uppnår du genom att de inom anläggningen utgår från en gemensam skena, huvudjordningsskenan.
Be Logga in eller Skapa ett konto ansluta till konversationen.
Be Logga in eller Skapa ett konto ansluta till konversationen.
Be Logga in eller Skapa ett konto ansluta till konversationen.
Be Logga in eller Skapa ett konto ansluta till konversationen.
Be Logga in eller Skapa ett konto ansluta till konversationen.
Michell Andersson skrev: Har jag uppfattat rätt?
Sen när det gäller elnäts följelina. Det är inte ens säkert att den behövs! Man lägger ju dessa många gånger av gammal vana. Kan mycket väl vara så att de egna jordtagen och kabelskärm är tillräckligt för att uppnå tillräckligt låg resistans för att klara spänningssättningsgränsen. Och dimensionen på den blev säkerligen 95mm2 enbart för att den som projat jobbet brukar lägga just en sådan.
Mikael Malmgren | Installatörsbehörighet: A |
Be Logga in eller Skapa ett konto ansluta till konversationen.
Be Logga in eller Skapa ett konto ansluta till konversationen.
Mikael Malmgren | Installatörsbehörighet: A |
Be Logga in eller Skapa ett konto ansluta till konversationen.
Be Logga in eller Skapa ett konto ansluta till konversationen.
Mikael Malmgren | Installatörsbehörighet: A |
Be Logga in eller Skapa ett konto ansluta till konversationen.
Be Logga in eller Skapa ett konto ansluta till konversationen.
Michell Andersson skrev: Men oavsett, när nätet fått några år på nacken är det inte ovanligt att skärmarna argat sönder ändå. Följelina kan vara en god idé. Många gånger projekteras den med utan tanke dock. Man bara brukar göra så.
Mikael Malmgren | Installatörsbehörighet: A |
Be Logga in eller Skapa ett konto ansluta till konversationen.
Mikael Malmgren | Installatörsbehörighet: A |
Be Logga in eller Skapa ett konto ansluta till konversationen.