TN-C och TN-S

Hej Alla!

Vad är eran åsikt om att ha TN-C i distributionsnätet (nätstationen till kundens anslutningspunkt) och sedan TN-S i fastigheter (Huvudledningar)? Eftersom på det sättet elemineras vagabonderande strömmar i byggnaden.

Till att börja med måste man då definiera vad man menar med vagabonderande strömmar.

Om vi antar att det man menar med vagabonderande strömmar i detta fall är nätfrekventa strömmar som uppstår pga spänningsfall i fastighetens PEN-ledare, och att skyddsjordade föremål längst ut i installationen också är förbundna med jord eller varandra på någon annan väg än via PE / PEN, så kan man åtminstone teoretiskt sett påvisa en viss påverkan. Men om det inte finns några föremål som har andra lågohmiga jordförbindelser (t ex om alla vitvaror i fastigheten ändå har vatten- och avloppsanslutning via plaströr och det inte finns några skyddsjordade objekt som dessutom gör kontakt med byggnadsdelar), så spelar det ingen roll.

När det gäller vagabonderande strömmar enligt den ursprungliga definitionen, dvs likströmmar, som regel med galvaniskt ursprung, som t ex kan fräta sönder gjutjärnsavloppsrör i mark, så har TN-C eller TN-S ingen som helst betydelse.

För mer högfrekventa strömmar har det inte heller någon större betydelse eftersom praktiskt taget all skyddsjordad utrustning som innehåller elektronik, kollektormotorer eller andra tänkbara störkällor, också har avstörningskondensatorer mellan PE och N, vilket gör att det HF-mässigt blir förbindelse lite överallt i anläggningen oavsett hur nära transformatorn eller långt ut i nätet man har gjort övergången till TN-S.

Det är lättare att koppla in en JFB på ett elverk om allt är TNS. Jag har problemet med att garaget har egen TNC och kåken har egen TNC framdraget. Jag skull vilja flytta elskåpet till garaget och sedan ha allt TNS.

Tack för alla svara!

Vad föredras i distributionsnätet är det TN-C eller TN-S?

Skulle någon kunna säga vad som används mest i distributionsnätet (nätstation till kundens anslutningspunkt) och i fastigheten (huvudcentral gruppcentral osv). Är det TN-C?

I distributionsnätet på lågspänning är det absolut vanligast med TN-C i Sverige, dock lär vissa nätbolag ha börjat dra TN-S på senare år.

Internt i större fastigheter har det historiskt varit vanligast med TN-C hela vägen fram till sista gruppcentralen, men TN-S har gradvis blivit vanligare och vanligare. I nyinstallationer skulle jag tro att TN-C än idag är vanligast, med undantag för de orter där nätbolaget använder TN-S.

Vissa nätbolag drog TN-S i distributionen enbart som prov. Idag är det ingen tvekan om att det är TN-C som gäller. Vanligt är då även med TN-S som servis. Har du dock reservkraft av kategori 3 eller 4 enligt Svensk Energis definitioner så kräver nätägaren TN-C.

Kan även tillägga med info om att Svensk Energi i detta nu försöker få till ett ex-jobb med syfte att utreda poängen med TN-S, eller dess icke poäng. Om inte detta ex-jobb kommer fram till några revolutionerande slutsatser så kommer vi nog se att serviser med TN-S minskar.

I mina ögon är det häxkraft.

Tack för svaret.

Men när du säger TN-S som servis menar du då att det endast är TN-S i servisledningen alltså från kabelskåpet till kundens anslutningspunkt. Medan det fortfarande är TN-C från nätstationen till kabelskåpet?

om det är så du menar vad är poänget med att bara ha TN-S i servisledningen medan nätstationen till kabelskåpet fortfarande är TN-C

Tack på förhand!

Ja, det var precis så jag menade.

Poängen är att du ökar impedansen för de återledningsvägar som går genom främmande ledande delar i vilken den vagabonderande strömmen går. Är du dessutom väl ute i nätet så har du generellt väldigt låg impedans relativt den du har i servisen eftersom ett distributionsnät oftast är väl tilltaget.

Någonstans i nätet måste det ju till slut finnas en PEN-punkt. Annars är ju inte transformatorn direktjordad. Denna punkt blir oftast i matande kabelskåp för servisen.

Tack, detta är ett oerhört intressant ämne:) som man jätte gärna vill veta mer om.

Om man nu har TN-S som servis och i fastighetens huvudledning (huvudventral, gruppcentral osv) också TN-S elimineras de vagabonderade strömmar då? Fast det är TN-C från nätstationen till kabelskåpet.

Varför bygger man inte ett rent TN-S i hela distributionsnätet? Det verkar vara som att många elnätsbolag inte gillar det. Man slipper vagabonderade strömmar, PEN avbrott, bättre när det gäller övertoner osv. Allmänt bättre elmiljö.

Du kan minska amplituden av dina strömmar, men de kommer inte att fullständigt upphöra. Finns det en väg för strömmen att gå så kommer den att gå denna väg.

TN-S i hela distributionsnätet? Vet inte, för man ser väl inte den vinsten i det. Ska undersöka mer vilka incitament som finns.

Gällande PEN-ledarbrott så ska du inte ha de problem som normalt är förenade med PEN-ledarbrott i form av spänningssättning av utsatta delar om du utför anläggningen enligt nu gällande regelverk eftersom alla utsatta delar och främmande ledande delar då ska ha samma (nära nog) potential även vid ett fel. Ett nollsläpp ger dock samma problem som tidigare, men detta stämmer lika bra för ett TN-S-system.

Och dessutom så finns det generellt ingen garanti att du egentligen får en bättre elmiljö bara för att du har TN-S, man kan säga att det är troligt. Ämnet blir ganska komplext när man börjar kika på de olika övertonernas frekvenser och vilka impedanser olika vägar kommer upplevas ha.

Vill man helt undvika dessa strömmar så kan man istället köra ojordat, men då erhålls inget skydd vid spänningssättning från fel på överliggande nät.

Ok tack!

Men om man kör TN-S i hela distributionsnätet alltså från nätstationen till kundens anslutningspunkt då försvinner ju väl de vagabonderade strömmar? eller har jag fel nu.

Ragge skrev: Ok tack!

Men om man kör TN-S i hela distributionsnätet alltså från nätstationen till kundens anslutningspunkt då försvinner ju väl de vagabonderade strömmar? eller har jag fel nu.

Om det finns utrustning ansluten hos kunden som har avstörningskondensatorer kopplade mellan PE och någon annan ledare, så kommer ju de strömmar som tar sig igenom dessa kondensatorer (i synnerhet högfrekventa störningar, övertoner mm) att existera i PE-ledaren och orsaka spänningsfall i denna. Om dessutom PE är ansluten till ovidkommande saker (byggnadsdelar, VVS-installationer mm) på flera olika ställen så har man direkt slingor och så kallade vagabonderande strömmar. Dock lär ju 50 Hz-komponenten i de strömmarna bli ganska liten, och likströmskomponenten existerar knappast alls, så om man mäter med ett mätinstrument med tillräckligt liten bandbredd kan man lätt tro att man har blivit av med de vagabonderande strömmarna. Mäter man med större bandbredd kan en helt annan sak visa sig. Givetvis också beroende på vad de prylar som är anslutna hos kunden har för egenskaper när det gäller att sprida övertoner och högfrekventa störningar omkring sig.

Värt att tänka på är att även om man kan peka på fördelar med ett rent TNS är det inte realistiskt att kunna hålla det i bra skick vid allmän distribution. Och som nämnts blir det ju i de flesta fall ändå tal om TN-C-S vid femledarserviser.

I många fall lyckas man inte hålla systemen som man skulle önska ens där det finns ständigt arbetande elunderhåll i organisationen. Ofta det ligger summerat 10-tals A på femledarövervakningen per 1000 kVA i ställverken även om man ibland söker och finner de mer direkta felen/felkopplingarna.