Switchade nätaggregat levererar alltid samma utspänning oberoende på nätspänning. Det är ju en av fördelarna jämfört med järnkärnetrafo.
Måste vara någon variant av nätaggregat i de tv apparaterna i så fall. Dessutom var det väl i någon annan tråd för ett tag sedan som någon hade utrett hur låg spänning vid nätägarens leveranspunkt kunde vara, och kom fram till att ner till ~170V fick man acceptera.
Hur går det ihop med så pass känslig hemelektronik?
Så endast 170V i vägguttaget då? Jag tror närmare bestämt att det ligger på runt 208V- 240V eller där omkring som man har rätt att få det levererat. Annars får ju banne mig nätägaren fixa så att man har en bra lina in. Finns ju flera sätt att göra detta på. Dock inget billigt sätt.
EDIT: Rättar mig själv lite.
// För normala kundabonnemang ska enligt EI:s föreskrifter medelvärdet av spänningen mätt över ett 10 minutersintervall, så kallat långsamma spänningsvariationer, hållas inom +/- 10% av 230 volt. Kravet gäller i kundens uttagspunkt, uttagspunken brukar i regel vara din elmätare.//
42
Last edit: 07 okt 2012 13:57 by Martin. Orsak: mer info
Om man då också räknar in spänningsfallet längst ut i en gruppledning så kan spänningsintervallet blir -14/+10 %, dvs 198-253 V. I praktiken kan nog spänningsfallet vara ännu högre, kanske så högt att man kommer ned i 180 V.
+-10% eller +6% -10% (207-244V) brukar nätägare gå efter. Men att elektronik skulle ta skada av underspänning tvivlar jag på då detta händer väldigt ofta, men kanske i enstaka fall. Minsta lilla överspänning så sprängs däremot allt dyrbart ofelbart i luften.
Men har man låg spänning vid leveranspunkten kan man ju kompensera med kraftigare kabel om det är viktigt med full spänning fram. Om kunden vill betala såklart.
Synd man inte gör lite praktiska skolexempel utan eleverna bara ska lära sig allt teoretiskt, tror det hade varit lättare att förstå om man fått mäta lite själv..
Moderna och någotsånär välgjorda switchade nätdelar bör tåla underspänning utan problem, men förr i tiden fanns det en del primitiva konstruktioner som kunde haverera vid underspänning (jag tänker främst på tv-apparater från 70-talet). Ibland kunde reglerkretsen vara gjord så att switchfrekvensen minskar när spänningen blir så låg att nätdelen har svårt att hålla utspänningen uppe, och till sist blir transformatorns järnkärna mättad och kraftiga överströmmar knäcker switchtransistorn.
Och i andra fall kom styrkretsen inte igång överhuvudtaget om nätspänningen var för låg, switchtransistorn stod ständigt bottnad och det blir ju liktydligt med en kortslutning direkt efter likriktarbryggan.
När det gäller modern utrustning så skulle jag möjligen kunna tänka mig att en del billiga lågenergilampor och LED-lampor kan ta skada av underspänning, de har ju ingen separat styrkrets med skyddsfunktioner utan bygger på att spänningsomvandlaren själv ska både alstra switchfrekvensen och eventuellt dessutom försöka reglera sig själv.
Vad jag vet så finns det inget krav vid testning för CE-märkning att utrustning ska tåla underspänning, så man har bara att hoppas på att apparattillverkarna tänker på saken.
Ett i mitt tycke lämpligt prov skulle vara att låta apparaten gå normalt och sänka matningsspänningen sakta (t ex 10 % per timme) ner till 0 eller tills nätdelar mm har stängt av sig fullständigt, därefter öka lika sakta till normalt värde och allteftersom försöka slå på apparaten eller aktivera olika funktioner.
Om man utsätter en switchad nätdel för överspänning från nätet så brukar det som först exploderar vara elektrolytkondensatorn efter likriktarbryggan på primärsidan. Den utsätts ju för en likspänning lika med nätspänningens toppvärde och tål vanligtvis 350 eller 400 V, om nätspänningen är perfekt sinusformad och vi försummar ev spänningsfall i likriktarbryggan motsvarar det alltså 247 resp 283 V effektivvärde.
En annan sak man ska se upp med vid underspänning är enfas asynkronmotorer. De förlorar ju det mesta av det redan låga startmomentet så snart nätspänningen sjunker litegrann (momentet är proportionellt mot kvadraten på spänningen), och sådana motorer som ingår i olika apparater är ju ofta anslutna utan motorskydd, möjligen kan det finnas en icke utbytbar termosäkring inlindad i statorlindningen. Man kan också råka ut för att motorn i och för sig startar men inte alls kommer upp i fullt varvtal (i synnerhet om det gäller t ex fläkt- eller pumpmotorer), då kan det bli lite väl varmt i rotorns kortslutna burlindning och så småningom blir stator eller lager så varma att något havererar.
Was man sich nicht erklären kann, sieht man als Überspannung an.
Det har varit typ routrar, modem med yttre nätaggregat, vilken typ av trafo minns jag inte. Jag öppnade och ingångsdelarna var sönderbrända (inte förkolnade men det sysntes att de gått varma).
Last edit: 07 okt 2012 22:04 by Claes Börjesson. Orsak: korrigering
Sån skit brukar komma från Kina och De går väldigt lätt sönder. Iaf så var det så för några år sedan. Är tex bara googla på D-link 604 och se hur många som nätadaptern gått sönder på. Kanske inte 'El leverantörens fel men skit var det då iaf.
Nix det var inte åska.
Vid två tillfällen har det skett hemma hos mig. Vid en av tillfällena var jag hemma. Huvudsäkringen hade gått och jag märkte det inte förrän min fru sa att var så dålig värme på spisen. Kände en svagt bränd lukt och kände att apparaten var mycket varm. Apparaten var ingen "billig kinaskit" den var dyr kostade mig 3000:- att ersätta.
Andra gången det hände var det någon billigare som gick sönder.
Tillägga skall är att jag har extremt mycket elektronik hemma. Att säkringen gick så ofta berodde på att jag hade mycket som gick på el bastu (X KW), pool (6+6 KW), Panna (9 KW), IR-värmare uteplatsen, bilvärmare , spis, m.m. 25 Amperse säkring och bara strömvakt på elpannan.
Efter sista gången satte jag in över(+10%)+underspänning(-10%)-svakt och ett relä med självhållning som går till datorrummet (3-fasmatning annars går säkringen vid uppstart). Sen dess har inga fler apparater gått sönder.
När åskan går reagerar skyddsreläet ofta c:a 2-3 ggr/år. Då har jag en återställningsknapp.
Om man ids bryta upp en trasig D-link nätadapter så kan man så gott som alltid konstatera att det är elektrolytkondensatorerna på primärsidan, två stycken 4,7 uF 400 V eller något sånt, som har svällt upp och slutat fungera. Alltså precis samma typ av fel som när t ex en billig lågenergilampa lägger av i förtid.
En otrevligare feltyp som förekommer i en del kinatillverkade switchade nätdelar (typexempel: laddare till Dell laptopdatorer för ca 10 år sedan) är när det kontaktlim som är påsmetat för att vibrationssäkra stora och tunga komponenter, så småningom förkolnar och blir elektriskt ledande efter att ha utsatts för värme i några år. Då kan det bli överslag och stora brännskador som det knappt är mening att reparera ens som hobbyprojekt.
Was man sich nicht erklären kann, sieht man als Überspannung an.
Har idag kollat nätspänningen hemma, både i vägguttag och mellan nolla och fas i ett trefasuttag. Den var 260 V. Vågar man ansluta hemelektronik så länge detta inte är åtgärdat? Har felanmält till Vattenfall. Att batteriet i min digitala multimeter är gammalt borde väl inte påverka när man mäter spänning?
Det är mycket vanligt att digitalmultimetrar visar för mycket när batteriet blir dåligt (detta eftersom referensspänningen till A/D-omvandlaren börjar sjunka). En del lågprismultimetrar börjar visa fel långt innan de visar indikering för dåligt batteri.
Men om vi nu antar att nätspänningen verkligen är 260 V, så beror det på vilken slags hemelektronik det är, om det finns någon risk för skada eller inte. Moderna prylar med switchad nätdel klarar sig med största sannolikhet bra, men en del saker med nättransformator direkt kopplad till elnätets växelspänning kan få problem. Snålt tilltagna transformatorer kan gå varma pga magnetisk mättning i järnkärnan, och en del äldre prylar med bristfällig stabilisering i nätdelen, gammaldags transistorer med låg spänningstålighet som konstruktörerna har utnyttjat till det yttersta osv, kan gå sönder. Typiskt exempel på något som inte tål överspänningar är äldre stereoanläggningar från 60-70-talet. Många tillverkare skickade ut servicemeddelanden om hur man skulle göra för att få sluttransistorerna att hålla bättre hos kunder som hade överspänning på nätet. I en del fall kunde man koppla om dem för 240 V, i andra fall fick man t ex linda av varv från nättransformatorns sekundärlindning eller byta till en transformator anpassad för överspänning.
Was man sich nicht erklären kann, sieht man als Überspannung an.
Tack för svaren! Vad gäller True RMS utgår jag från att signalen i elnätet är en sinusvåg, och då behöver väl inte mätaren ha funktionen True RMS?
Det var min multimeter som visade fel. Med största sannolikhet beroende på gammalt batteri. Vattenfall kom nämligen bara efter några timmar. Spänningen var 233 V mellan nolla och alla faser. Ca. 400 V mellan faserna. De kontrollmätte också impedansen mellan alla poler, och det var bra värden. 6 kvadratmillimeters kablar i centralen var också bra sade killen från Vattenfall. Det är visst 4 i modernare centraler. Fick i alla fall veta att centralen var i mycket bra skick.
Minns övergången 1988 till 230 V. Jag har ändrat på alla mina apparater till 240 V, i det fall det går att ändra i ingångsspänningsväljaren. Förvånansvärt hur ointresserade många verkar vara att kolla upp dessa inställningar.
En sak till som jag funderat på länge: Köpte en AKAI receiver modell större. Den har ju stickpropp med jord. Den tidigare ägaren hade aldrig brytt sig om att ansluta den till jordat uttag, fanns ju oftast bara i kök då. Jag provade att ansluta den till uttag utan jord först. När jag startade den upplevde jag att det fanns något slags elektriskt eller magnetiskt fält i luften i rummet. Då jag bytte till jordat uttag försvann detta fält och allt blev "normalt". Upplevde samma "fält" en gång då jag provade ladda en elektrisk tandborste. Det var en laddningsanordning utan galvanisk koppling. Någon slags induktionsladdning. Det blev inget köp för min del. Kan inte vara bra med många sådana apparater. Och sedan WiFi och Bluetooth och 4G dessutom. Vad händer när alla dessa vågor interfererar med varandra...?