Vilken dimmer för att dimmra 230V GU10 LED? Framkant? Bakkant? vad?

10 aug 2011 18:42 #1 av Simon Persson
Blir lite snurrig.. Framkant, bakkant transistor, resistor och allt vad det nu finns.

Det ska gå att dimra (dimringsbara) vanliga LED-ljuskällor med en vanlig vriddimmer.. visst? Eller vissa sorter?

Be Logga in eller Skapa ett konto ansluta till konversationen.

10 aug 2011 19:03 #2 av Patrik Hedlund
ELKOS enklaste dimmer, ren glödljusdimmer ska funka bäst. Funkar även med t.ex. transistordimmer, men då kan ljuset börja flacka när man vrider på högst (eller något sånt. Säljare på Solar som berättade).

//Patrik

Fil bilaga:





Serviceelektriker som sysslar med KNX och annat kul!

Be Logga in eller Skapa ett konto ansluta till konversationen.

10 aug 2011 19:22 #3 av Bo Siltberg
Är det 230 V LED-lampor så ska en "vanlig" framkantsdimmer fungera bäst, t.ex Elko 400 GLI (likaså för lågenergi). Men man måste nästan prova för att veta om två specifika fabrikat fungerar ihop.

Men är det däremot lågvolts-LED som drivs via en transformator så ska det vara en bakkantsdimmer.

Det finns bara två huvudsakliga typer av dimmers, men dom har olika namn vilket förvillar.

Tyristorteknik

Tyristordimmer (triac), klipper sinusvågen i framkant. Detta är den vanligaste typen som man finner i t.ex enkla sladdimmers. Är ofta märka med ett ”L”. När det gäller induktiva laster såsom lysrör, konventionella järnkärnetransformatorer (dock inte alltid ringkärnetransformatorer) och enfas­mot­orer kan dessa bara regleras med tyristordimrar (eller universaldimrar).  Används också till glödljus, halo­gen etc. Kräver vanligen en minimieffekt. Van­ligen upp till 1000W.



Tekniken bygger på att en triac startar och tar bort en del av den stigande sinusvågen. Induktiva laster lagrar energi när strömmen flödar och brytning av strömmen kan därmed skapa motsvarande höga spänningar – som tändspolen i en bil. Detta innebär att den lämpligaste tidpunkten för att slå av försörjningen till en induktiv belastning är när strömmen ligger nära noll, vilket passar perfekt för hur framkantsdimmring fungerar.

Slutning av kretsen nära toppen av sinuskurvan ger en strömspik. Detta hanteras bra av induktiva laster då dessa begränsar startströmmen.

Transistorteknik

Transistordimmern är en dimmer som kan reglera såväl glödljus som elektroniska transformatorer. Används till elektronisk transformator och glödljus (inkl 230V halogen). Dimmern brukar vara märkt med att den är avsedd för elektronisk transformator, eller med ett ”C”. Vanligen upp till 600W.



Vid reg­ler­ingen skär transistordimmern nätspänningens sjunkande sinusvåg, vilket även kallas bakkantsstyrning. För­delen med denna teknik är att den tar bort den sista delen av sinuskurvan så att startpulsen blir låg vid inkopp­lingen av effekten. Med transistordimmern uppstår inga strömspikar som kan orsaka störningar i lednings­sys­temet. Den är dessutom helt ljudlös.

Många elektroniska transformatorer fungerar som en stor kapacitans. Detta innebär att strömmen byggs upp snabbt. Denna ökningen kommer att förstärkas på ett oönskat sätt när den pålagda spänningen själv stiger snabbt, som med framkantsdimmrar. En vanlig och oönskad följd är ett hörbart ljud från transformatorn på grund av komponentstress som kan ge förtida funktionsavbrott.

Styrningen bryter belastningsströmmen och detta görs vanligen med transistorteknik, därav benämningen transistordimmer.

(Multi)Universaldimmer

Är i grunden en transistordimmer med en extra krets för induktiva laster som styrs på olika sätt beroende på den last som är ansluten. Med hjälp av en proces­sor som är monterad på kretskortet känner den av vilken typ av belastning som är ansluten (för tillfället). Fungerar likadant som en transistordimmer eller tyristordimmer beroende på vilken belastning som är ansluten. Detta innebär att man kan välja antingen elektronisk eller konventionell transformator, men dock ej samtidigt.

Övriga typer

För att göra listan på dimmers komplett finns också typer som är inbyggda i transformatorer eller armaturer, som antingen styrs av en spänning på 1-10 V eller via impulsknapp.
Bilagor:
Följande användare sa tack: Ronnie Lidström, Magnus H, Simon Persson

Be Logga in eller Skapa ett konto ansluta till konversationen.

10 aug 2011 19:45 - 10 aug 2011 20:30 #4 av Ronnie Lidström
Hur funkar dimmrar som är gjorda specifikt för att klara 230V LED-ljuskällor?

Tex: Eltako EUD61NPN-UC E:1377065

Står inte om det är framkant eller bakkant. Kanske både och? För den ska klara det mesta:

Universell dimmer för R-, L- och C-laster upp till 400W med förbehåll för ventilationsförhållanden,
dimningsbara lågenergilampor (ESL) upp till 100W och dimningsbara 230V LED upp till 100W.
Ingen minimilast krävs.


Finns dessutom olika dimmringskurvor man ska välja beroende på vad det är för fabrikat på lampan (varför klarar sig vanliga glödljus vriddimmrar utan detta?

Inställningsläge LED tar hänsyn till de särskilda förhållandena vid dimningsbara 230V-LED-lampor:
Här kan olika dimningskurvor väljas. En aktuell lista med tillordning av dimningskurvor för i handeln
tillgängliga 230V-LED-lampor finns utlagd på www.eltako.com/dimningskurvor/LED_sw.pdf .
I dessa inställningar får inga lindade (induktiva) transformatorer dimras.


Inte att glömma: Om du använder en vanlig glödljusdimmer som inte är specad för LED så ska man kraftigt överdimensionera den! Jag fick som råd att räkna en 7W LED som 50W. En 320W dimmar klarar då alltså bara 6st 7W GU10 LED.

Detta ska vara pga att 230V LED-ljuskällor har hög startström eller nåt sånt?

edit: Kanske är överkurs att räkna 7W som 50W.

Så här står det i Vadsbos Dimmerguide

Dimensionering av dimmern
Vid dimensionering av dimmern måste man ta hänsyn till förlusterna i LED-lampornas elektronik och den reaktiva effekten som skapas. Om man inte vet lampans effektfaktor bör man för att vara säker på att dimmern räcker till räkna LED lampornas märkeffekt dubbelt upp. T ex en 7W LED-lampa bör räknas som 14W.


Fil bilaga:
Företagare, Elinstallatör Björks EL i Skellefteå AB

Be Logga in eller Skapa ett konto ansluta till konversationen.

11 aug 2011 08:02 #5 av Bo Siltberg
Det visar nog på att det ännu inte finns en standard för hur LED-lampor ska uppföra sig. Jag vet inte hur elektroniken i en LED-lampa är uppbyggd för att vara dimmbar. Uppenbarligen varierar det.

En Philips MASTER LEDbulb 6W har en effektfaktor på 0.65 enligt databladet. Så mycket sämre än så kan en LED-lampa rimligen inte vara. Men lasten är också olinjär, kanske med elaka strömspikar som ställer högre krav på drivdonet.

Så stor överdimensionering som 50W/7W låter ju dock inte rimligt. Får ta och mäta lite nån regnig dag.

Är det lågvolts-LED så brukar i alla fall drivdonen ha en bra effektfaktor inte långt under 1.

Be Logga in eller Skapa ett konto ansluta till konversationen.

23 aug 2012 15:53 - 23 aug 2012 15:54 #6 av Patrik Hedlund

Ronnie Lidström skrev: Inte att glömma: Om du använder en vanlig glödljusdimmer som inte är specad för LED så ska man kraftigt överdimensionera den! Jag fick som råd att räkna en 7W LED som 50W. En 320W dimmar klarar då alltså bara 6st 7W GU10 LED.

Jaha, det är bara om man använder en vanlig glödljusdimmer som man måste överdimensionera. Vad bra för jag hade en liten fundering kring det. Ska montera 6 st 6W LED-spottar med medföljande konverter som står ska funka att dimmra med en tyristordimmer. Jag hade tänkt använda Eltakos dosdimmer för LED och var lite osäker om effekten (max 100W LED). Skulle man tänka 35W eller dyl. per spott så skulle det ju inte funka.

//Patrik

Fil bilaga:





Serviceelektriker som sysslar med KNX och annat kul!

Be Logga in eller Skapa ett konto ansluta till konversationen.

Sidan laddades på: 0.162 sekunder