fluxio.se Forum
Välkommen, Gäst
Användarnamn Lösenord: Kom ihåg mig

Profil för Christer Djerf (Sverre)

  • NU ONLINE
  • Registered
  • Rank: Senior
  • Registreringsdatum: 15 apr 2011
  • Senaste Besöks Datum: Idag
  • Tidszon: GMT +1:00
  • Lokal tid: 09:54
  • Inlägg: 423
  • Profil visningar: 2446
  • Plats: Okänd
  • Kön: Okänd
  • Födelsedatum: Okänd

Signatur

Inlägg

Inlägg

emo
Jonas skrev:
En begränsning med att använda kanalen som felskydd är att då inträder samma regler som i vanlig slang. Dvs en grupp i varje kabelkanal.


Varför då?
Finns ju t.ex. 8-poliga strömskenor, kapslingar av olika slag som innehåller grundisolerade ledare från mer än en grupp etc.
Isolerslang kabelkan ...
Kategori: Elinstallationer
emo
olle wistling skrev:
Troligen när man monterat centralen har man missat med skenan och fått den på fel sida av skruven.
Det är lätt hänt. Jag har varit ute på åtskilliga bränder pga detta .Glappis.
Före detta brandman och elektriker.
O Wistling Karlskoga


Det som talar emot ovanstående är att det inte legat någon nämnvärd belastning på centralen, då utvecklas ingen värme i en glappkontakt till en yttre belastning heller, fas-skenan har ju homogena ledare i respektive fas så även om hela skenan hängt lös utom i en skruv skulle det inte bli någon värmeutveckling pga glappkontakt.

Sedan är Torbjörns fråga intressant, men det finns nog en överhängande risk att dvärgbrytarna närmast punkten för värmeutvecklingen löst ut genom sin inbyggda bimetall-utlösare, de är ju byggda för att lösa på förhöjd värme.
brand i centralen
Kategori: Elinstallationer
emo
Fredrik Wall skrev:
Nästan ingen belastning... Vad är det för uppvärmning då? Fjärrvärme?

Bra med självslocknande plast!
Sånt här är ett bra exempel på varför centraler inte ska monteras direkt på brännbart underlag utan bakstycke


Talar också för överslag i fas-skenan, belastningen har legat direkt mellan faserna och utvecklat värme på plats, hade blivit samma sak med alla utgående grupper avslagna.
brand i centralen
Kategori: Elinstallationer
emo
Ser ut som om det startat i fasskenan, sågspån eller fukt?
brand i centralen
Kategori: Elinstallationer
emo
Du får ju även räkna med ev. tvättstuga, gemensamma vvs-installationer, utebelysning, motorvärmare etc. som kan komma att finnas i respektive huskropp.
Räkna ut inkommande ...
Kategori: Elinstallationer
emo
Man ser ju att det blir en massa arbete som endast i tveksamma fall ger ett extra skydd för individen (enligt mig).

Tänker ju lite på hur det kan skada den anställde om jag vet vilket förhållande som denne har till närmast anhörig?
Och ska man hård-dra det så innebär väl inte "Sambo" (dvs sammanboende) att man nödvändigtvis har sex med varandra!?

Om man vänder på frågeställningen lite: Hur har den nuvarande lagstiftningen skadat och kränkt individerna som omfattats av lagen?
Nya regler för perso ...
Kategori: Företagande
emo
Elsäkerhetsverket är ju väldigt tydliga med att ansluta snabbkontakter typ Ensto, Wieland etc. är ett behörighetskrävande arbete och jag vill nog påstå att då är det ganska enkelt att hävda att ansluta uttagsboxar till ett skensystem också är det.
Installation av Cana ...
emo
Lars Blomkvist skrev:
Friedrich Lossien skrev:


Lite taskig färgåtergivning >80. Det är väl blommor man oftast belyser och vore kul om man ser färgerna


"Större än CRI 80" är väl inte så taskigt, riktigt bra armaturer ligger ju över CRI 90 men bättre än så hittar man ju inte.
Över 80 är väl ganska standard och helt ok I de flesta fall!?
Spot till fönstersmy ...
Kategori: Belysning
emo
Finns ofta en vinst i att dimensionera driftsekonomiskt. Dvs ligger man nära maxbelastning under stor del av dygnet kan det bli billigare över tid att gå upp i dimension för att minska effektförlusterna.
Förläggningssätt A1
emo
Microvågssensor känner genom glas, dock inte PIR.
KNX Tryckknapp/Rumsk ...
Kategori: Teknik
emo
Om ingen skarv är bytt mer än en gång så är jag inne på materialfel i skarvarna, t.ex. att fjäderelementet ger för dåligt kontakttryck.
Är dock någon skarv bytt mer än en gång så blir den teorin mindre trolig såvida inte man har haft sådan otur att skarvarna kommer från samma tillverkningsbatch, t.ex. om man köpte ett gäng reservskarvar vid installationstillfället.
övertoner
Kategori: Mätteknik
emo
Det är naturligt att strömkurvorna har sämre vågform än spänningen.
Börjar det slå över på spänningen, det är oftast då man börjar få problem lite överallt.
Då kan du få varmgång I trafon och problem I övriga anläggningen.

Vad säger Schneider om detta, jag ser inte direkt att det borde leda till varmgång i skenskarvar.

Hur många skarvar har blivit utbytta?
Har någon blivit utbytt mer än en gång?
övertoner
Kategori: Mätteknik
emo
Hur är omgivningstemperaturen i kullverten över tid?
Är den stabil året runt eller stiger den på vintern pga dåligt isolerade fjärrvärmerör eller stiger den på sommaren på grund av högre ute-temp?
övertoner
Kategori: Mätteknik
emo
Får för mig att övertons-spåret är lite långsökt i detta fall, men jag har haft fel förr!

Hur ser det mekaniska montaget ut? Det får ju inte bli någon nämnvärd vinkelförändring åt något håll i skarvarna. Om man tar på skenan och försöker ruska på den, är den stum eller svajar den med?
Är rätt skenfästen monterade med rätt (inte för långt) avstånd mellan fästena?
övertoner
Kategori: Mätteknik
emo
Det behöver inte vara konstigt att vissa skarvar är varmare än andra, man matar in kraft i en punkt på skenan, kan vara en ände eller mittinmatning.
Sedan plockas kraft ut längs med skenan så det blir naturligt att skarvarna närmast inmatningen blir varmast.
övertoner
Kategori: Mätteknik
emo
Det har inte gått in vatten eller fukt i skenan som orsakat korrosion i skarvarna?.
Har du termograferat skenan för att se hur temperaturen ser ut längs med skenans längd?
övertoner
Kategori: Mätteknik
emo
Tack för alla svar så här långt.
Anledningen från början var att jag ville se effekttopparna och inte bara ett tim-medelvärde på effekten och då var jag inte så noga med spänningen, tänkte att min förmodade omsättning på spänningen skulle bli tillräckligt bra.

Men när jag nu ser hur mycket det skiljer blir jag ju fundersam och då vill jag göra om mätningen med så riktiga värden som möjligt.
Faslägena kollade jag med visardiagram vid uppkoppling så jag vet att de låg rätt.

Har skickat mina resultat till nätägaren för att få en kommentar eller förklaring, de har säkert mer rådata från sin mätare, jag läser bara av värden en gång per timma via ett m-bussgränssnitt som presenteras i ett överordnat system.

Så det finns ju några osäkerhetsfaktorer kvar att reda ut.
Jag kan ju komma åt spänningsplintarna om jag bryter plomberingen men jag tänker att det är bättre att göra det i samförstånd med nätägaren.
Rent hypotetiskt bör det ju även kunna vara fel på deras utrustning!?
Mäta effekt på mella ...
Kategori: Mätteknik
emo
Försöker mäta effekt på inkommande mellanspänning och det som ger mig problem är att veta att jag får rätt spänningsnivåer.
Då jag inte kan se hur lindningskopplaren till trafon står så ger det mig inget nyttigt att gå på.
Märkplåten säger: Pri: 11kV +/- 2x2,5% Sec: 420V

Så jag tänkte om man kan mäta spänningen genom den kapacitiva spänningsindikatorn Wega 1.2, men vad kan man förvänta sig för värden om man skulle ansluta en multimeter till mättuttagen? Manualen säger inget så jag vågar inte ens prova även om det med största sannolikhet är ofarligt då mätuttagen är utformade som de är.
Och vad säger mätvärdet i så fall om den verkliga spänningen på primärsidan?

Vid min första provmätning så blev det väldigt stor skillnad på mina mätvärden kontra nätbolagets.
Då satte jag spänningsomsättningen till 10,5kV/400V.
Värdena på strömtrafon har jag och det är inga problem med att mäta på sekundärsidan med strömtänger.
Här kan det naturligtvis också bli en viss onogrannhet, men det slår ändå för mycket mellan våra värden.

Visar exempel nedan med 4st tim-avläsningar på energimängden:
Min mätning Nätbolagets mätning
404,749kWh 722,00kWh
367,327kWh 716,00kWh
341,649kWh 696,00kWh
308,485kWh 644,00kWh

Jag vill ju verifiera mina mätvärden först så jag vet att jag har rätt ingångsparametrar.
Jag använder en C.A 8335 Nätanalysator vid mina mätningar.
Mäta effekt på mella ...
Kategori: Mätteknik
emo
Om man knyter I en FK I dragfjädern och sedan hänger man på en ledningssökare på FK:n så bör man hitta ganska exakt var stoppet är. Bör ju vara en styvare dragfjäder typ "rörålen" eller liknande, annars får man inte med FK:n.
Hitta rörstopp i sti ...
Kategori: Elinstallationer
emo
Kabeln som ligger mot plåtkanten i högra delen av bilden hade jag också anmärkt på.
Berörbara ledare läg ...
Mer
Tid för att skapa sida: 0.41 sekunder
Senaste foruminlägg

Mer ämnen »

Vill du få senaste nytt från Fluxio.se till din E-post?

Klicka här!

Vill du vara säker på att inte missa något viktigt och intressant som händer på Fluxio.se? Prenumerera på vårt nyhetsbrev!
(Utskick görs ungefär en gång per månad och kan när som helst sägas upp)
Dina mottagna Tack!
Finns inga ämnen att visa