fluxio.se Forum
Välkommen, Gäst
Användarnamn Lösenord: Kom ihåg mig

Profil för Mats Jonsson (Mats Jonsson)

  • OFFLINE
  • Registered
  • Rank: Expert
  • Registreringsdatum: 07 aug 2011
  • Senaste Besöks Datum: 06 nov 2017
  • Tidszon: GMT +1:00
  • Lokal tid: 02:07
  • Inlägg: 527
  • Profil visningar: 3271
  • Plats: Okänd
  • Kön: Okänd
  • Födelsedatum: Okänd

Signatur

Mats Jonsson
Elsäkerhet i praktiken Elsäkerhetsingenjör
Inlägg

Inlägg

emo
Nu tror jag Electrum har jag gjort en synnerligen dålig research. Syftet med mitt inlägg var att få Robertz att avstå frestelsen att göra något som är förbjudet och som kan medföra allvarliga konsekvenser. Förutom just risken för brand och elchock kan det även medföra allvarliga personliga konsekvenser. Av frågeställningen framgår att man vill byta ut strömställaren mot ett uttag. Vi vet ju här inte om det finns skyddsjordsledare och jordfelsbrytare så ”bytet” skulle kunna medföra en felaktig installation.

Alla gör vi dagligen riskbedömningar. För egen del, i min yrkesutövning, ser jag hur elektriker gör sina riskbedömningar. Vi vet att risk är en kombination av sannolikhet för en viss händelse och konsekvensen av den händelsen. Jag ser att elektriker i allmänhet endast ser till sannolikheten och inte till konsekvensen men här tror jag inte att elektriker skiljer från andra. Ser man just sannolikheten för att det ska hända något, till exempel vid olaga installationsarbete, så är den extremt liten. Men när det händer så får den ofta relativt omfattande konsekvenser. Dessa konsekvenser bortser vi allt för ofta från även om resultat blir en allvarlig risk.

Det finns domar, såväl domar från brottsmål där allmän åklagare väckt åtal som civilrättsliga mål som ofta handlat om skadestånd. Jag har haft ungefär samma arbetsuppgifter i snart 24 år men de senaste 10 åren har jag mer frekvent anlitats för att vara ”sakkunnig” eller ”expert” eller vad de nu brukar kalla mig. Oftast då i civilrättsliga mål. Ibland får jag se slutresultatet, ibland inte. Det är inte ovanligt med en förlikning där vi inte får se konsekvenserna. Det senaste fallet jag jobbade med var på uppdrag av en advokat som i sin tur företrädde ett försäkringsbolag. En anläggningsinnehavare hade anlitat en elektriker för att utföra arbete på anläggningen. Resultatet blev en försäkringsskada i flermiljonklassen där innehavaren får ersättning från sitt försäkringsbolag. Men försäkringsbolaget vill nu pröva en regresstalan mot elektrikern och därför fick jag frågan om jag kunde se om arbetet utförts i strid med gällande föreskrifter eller standard. Jag skulle även bedöma om jag ansåg att elektrikern hade tagit en medveten risk. Jag fann 3 punkter där jag ansåg att arbetet utförts i strid med gällande föreskrifter och standarder och i ett fall var min bedömning att elektrikern tagit en medveten risk. Att advokaten vill höra om jag anser att man tagit ”en medveten risk” är för att detta då skulle utgöra grund för grov oaktsamhet till skillnad från vanlig oaktsamhet. Om en elektriker orsakar en elolycka och en delorsak i olyckan var att elektrikern inte gjort någon kontroll av att driftspänningen varit frånkopplat så kan det nog anses att elektrikern tagit en medveten risk. Jag utgår nu i från att elektrikern kände till att man ska kontrollera spänning innan arbete. Det samma kan nog sägas om man inte kontrollerar skyddsledarens kontinuitet. Vad försäkringsbolaget gjort med mitt yttrande vet jag inte. Men det är väl inte osannolikt att de försökt få till stånd en uppgörelse. I ett annat fall där jag delvis var inblandad fick jag ta del av uppgörelsen. En elinstallation hade många fel och brister och flera av dessa ansågs vara allvarliga. Det slutade med att den ena parten fick ersätta den andra parten med ett belopp på nära en halv miljon kronor. Så nog kan det få konsekvenser.

För några år sedan fick vi en dom i hovrätten där en elektriker döms för oaktsamhet. Men två av de fem juristerna ville döma för grov oaktsamhet då man ansåg att det förelåg ett medvetet risktagande. Det var till och med så att dessa två jurister reserverade sig mot domen, de ansåg att elektrikern skulle dömas för grov oaktsamhet.. Hade man fått med sig en tredje ledamot så hade det normala straffet varit fängelse. Så med lite tur så klarade sig elektrikern undan med böter.

Att vi har så pass få straffrättsliga påföljder när det gäller olaga elinstallationsarbete har sin grund i flera orsaker.
En delorsak är bevisbördan. Om en innehavare gör olagligt arbete på sin egen anläggning så ligger det i sakens natur att denne inte anmäler sig själv. Och om det händer något så är det ofta svårt att bevisa brott och framför allt vem som begått brottet.

En annan viktig delorsak är åtalspunkten. I våras ringde det en advokat till mig som fått ett elsäkerhetsärende på sitt bord. Hon sa att hon nu hade jobbat som advokat i några år men tidigare jobbat som brottmålsdomare i hovrätten. Hon sa att hon ansåg att elsäkerhetslagstiftningen var både ”mycket omfattande och svåröverskådlig”. Även för henne som jurist var det alltså inte helt enkelt att finna rätt i denna djungel av bestämmelser. Tyvärr är det så och framför allt har det varit så under några år att Elsäkerhetsverket, som ska vara expertmyndighet, har gjort mycket bristfälliga utredningar. De har varit så dåliga att åklagaren inte kunnat väcka åtal, det har helt enkelt inte funnits en åtalsgrund i Elsäkerhetsverkets framställan.

I ett fall sitter Elsäkerhetsverkets representant i domstol och redogör för brott mot ellagens bestämmelser om elsäkerhet. Domstolen tar till sig detta men när man ska gå igenom detta finner domstolen att den paragraf Elsäkerhetsverket hävdar brott mot inte var straffsanktionerad. Det fanns helt enkelt inget att döma personen för. Detta är elementärt. Till och med jag har i utbildningar för elinstallatörer haft en uppgift där eleverna får se vilka bestämmelser som kan leda till fängelse eller endast ge böter eller vilka som inte är direkt straffsanktionerade. Och här satt alltså Elsäkerhetsverket som expertmyndighet och framförde brott mot en bestämmelse som inte var straffsanktionerad.

I ett annat fall som jag var inblandad i framförde Elsäkerhetsverket brott mot sina föreskrifter. Problemet vara bara att den bestämmelsen man framförde brott mot var upphävd!! Så för att få fler domar krävs bland annat att Elsäkerhetsverket gör bättre utredningar och ger åklagaren bättre grund för åtal.
Nu från 1 juli har lagstiftningen blivit betydligt tydligare och något mer överskådlig. Om också Elsäkerhetsverket också ser till att ha bättre kompetens på sina medarbetare kan vi nog se flera fällande domar.

Ja, du Electrum, jag har bara här på Fluxio, i en annan tråd, visat på två fällande domar vad gäller något som kan kallas olaga elinstallationsarbete. Och jag kan se att du har varit med i denna tråd och kommenterat detta. Så jag blir förvånad när du skriver att du inte funnit några domar.

Mats Jonsson, Eltrygg Miljö AB
Strömbrytare till ut ...
Kategori: Elinstallationer
emo
Robertz skrev:

Hade eventuellt låtit en elektriker göra det om det är för komplicerat att göra själv.

Tacksam för svar

Det är till och med så att det enligt elsäkerhetslagen är förbjudet för andra än elinstallatörer och personer som omfattas av ett elinstallationsföretags egenkontrollprogram att utföra ovan nämnda arbete. Riskerna när andra personer utför sådant arbete har ansetts så allvarliga att lagstiftaren har straffsanktionerat kravet på kompetens och den som bryter mot detta kan dömas till fängelse i högst ett år. Sådant straff är dock ganska ovanligt men böter förekommer. Den här typen av brott uppdagas oftast när det inträffat en oönskat händelse såsom elchock eller brand och då brukar inte försäkringsgivaren vara så imponerad om man "tagit en medveten risk".
Följaktligen så kan det bli ganska dyrt att inte anlita ett elinstallationsföretag som är registrerat i Elsäkerhetsverkets företagsregister.

e-tjanster.elsakerhetsverket.se/foretag/kolla-elforetaget

Det kan påpekas att en elektriker utan egen auktorisation, på sin fritid, inte ens får utföra elinstallationsarbete på sin egen anläggning, och följaktligen heller inte på någon annans anläggning.

Mats Jonsson, Eltrygg Miljö AB
Strömbrytare till ut ...
Kategori: Elinstallationer
emo
Det verkar finnas ett intressen av gamla regler. Jag digitaliserade den första elinstallatörsförordningen given Stockholms slott 1919.

Mats Jonsson, Eltrygg Miljö AB
Hur meddelades föres ...
Kategori: Elhistoria
emo
Fredrik Wall skrev:
Ursäkta om jag drar upp en gammal tråd men är det någon som vet vart denna finns att köpa nu?

Eller är du klar med arbetet med sökbara pdfer Ronnie och vill dela med dig? 2020 är nära nu


Om inte Ronnie är klar så har Marie André på STF Ingenjörsutbildning sannolikt CD-skivor att sälja. Eller troligare är föreskrifterna på ett usb-minne nuförtiden. Henne når man på kontorstid på tfn 08-586 386 87.

Mats Jonsson, Eltrygg Miljö AB
Hur meddelades föres ...
Kategori: Elhistoria
emo
Kari Lund skrev:

0,4s frånkopplingstid för gruppledning kan härledas till diagrammet i standarden IEC 60479-1 där förhållandet mellan beröringstid och beröringspänning vilken är farlig för människan framgår. Diagrammet visar att vid en beröringsspänning på 90V är tiden 0,4s innan det anses farligt, Kortslutningar är sällan ideala varför spänningshöjningen i skyddsjord blir lägre än halva fasspänningen (vid lika tvärsnittsarea), med klenare area på skyddsledaren kommer beröringsspänningen att vara högre vilket då kräver snabbare frånkopplingstid än 0,4s.
/Kari


Det är helt riktigt att skyddsledaren dels måste dimensioneras för att kunna motstå de termiska påkänningarna, dels för att skyddsapparaten mot elchock ska kunna lösa inom fastställda tider. Det är också helt riktigt att frånkopplingstiden 0,4 sekunder kan härledas till diagrammet. Men i praktiken behöver man inte utgå från beröringsspänningen utan endast nominell fasspänning. SS 4364000 använder inte ens begreppet beröringsspänning längre när det gäller skydd mot elchock.

Även tidigare har vi accepterat att skyddsledaren har en mindre area än fasledaren utan att för den skull kräva kortare frånkopplingstider. Till exempel har vi redan mindre area på skyddsledaren i en FKKJ 4G35+16.

Men som redan skrivet. Ordet "beröringsspänning" används inte längre inom kapitel 41 när det gäller skydd mot elchock utan frånkopplingstiderna grundas enbart på nominell fasspänning.

När det gäller installationer med enledare finns det ingen anledning till att ha samma area på skyddsledaren som på fasledaren. Man kan alltid gå ner en area på skyddsledaren i förhållande till fasledaren. i bland ännu mindre area på skyddsledaren. Dock bör vi inte ha en mindre area än 1,5 kvmm på skyddsledaren.

Det säljs i vart fall ett miljoner meter grön + gul FK 2,5 kvmm i Sverige per år. Alla dessa kan ersättas av 1,5 kvmm.

I stort och i smått bör man väl tänka på miljön. Det blir några kilo koppar vi kan spara bara på denna skyddsledare. Det säljs närmare en miljon meter grön + gul MK 16 kvmm. Även denna kan ersättas med 10 kvmm.

Mats Jonsson, Eltrygg Miljö AB
Skyddsledare 60-tale ...
emo
Bo Siltberg skrev:
Jag undrar om inte de flesta är missnöjda med både det gamla och det nya systemet.

Om den stora grejen med det nya systemet är att esv ska kunna utöva tillsyn över företag så måste det alltså finnas ett sådant behov. Är det verkligen så? Alltså finns det så många företag som missköter sig?

För min del tycker jag att elektricitet är så farligt att bland annat utförandet av starkströmsanläggningar måste vara reglerat genom lagstiftning. En sådan reglering måste ha en mottagare, en objektsansvarig. En farlig verksamhet bör kontrolleras av en tillsynsmyndighet, och denna myndighet måste ha en mottagare av tillsynen, den objektsansvarige. I annat fall fungerar inte tillsynen.

Jag har haft flera uppdrag där elinstallationsföretaget bedrivit en tveksam verksamhet och där tillsynsmyndigheten riktat tillsynen mot elinstallatören. I vissa fall har elinstallatören velat att man i samtalet med tillsynsmyndigheten ska ha med någon från företagsledningen. I andra fall har företagsledningen velat medverka. Men tillsynsmyndigheten har i alla fall som jag känner till hela tiden hävdat att man inte vill tala med företagsledningen utan just med elinstallatören. Tillsynen har alltså inte riktats mot den som bedrivit verksamheten utan mot en enskild medarbetare företaget. Det har jag sedan många år ansett vara fel.

Om det sedan är många eller få företag som missköter sig är ointressant. Det företag som bedriver farlig verksamhet ska kunna utsättas för tillsyn och eventuella sanktioner.

Mats Jonsson, Eltrygg Miljö AB
Nya egenkontrollspro ...
emo
Jag är lite förvånad över att så pass många var förtjusta i det gamla systemet och redan dissar det nya. Jag tänker inte bara på inläggen i denna tråd utan mer allmänt när man träffar elinstallatörer och andra yrkesverksamma personer.

Det behörighetssystem vi nu lämnat bakom oss hade stora brister som jag tidigare skrivit om i denna tråd, även om det personliga ansvaret medfört mycket gott.

Men just detta att företaget inte omfattades av några skyldigheter var en stor brist. Elsäkerhetsverket kunde inte utöva någon faktisk tillsyn mot ett företag och kunde inte förelägga företaget någonting med stöd av föreskrifterna.

Ett företag som utförde elinstallationsarbete och som valde att inte ha någon elinstallatör omfattades inte av Elsäkerhetsverkets tillsyn. Verksamheten var i och för sig olaglig men Elsäkerhetsverket kunde inte ingripa och hänvisade till att göra en polisanmälan.

Jag följde en sådan anmälan för några år sedan. Det var två elektriker som drev ett företag där en privatperson försökte göra en anmälan efter uppmaning från Elsäkerhetsverket. Polisen ställde en väldig massa frågor om någon hade skadats med mera. Nej så var ju inte fallet. Hade man framkallat fara? Tveksamt, det var ju två elektriker och så vitt jag förstod fanns det inga elsäkerhetsbrister i själva installationen. Det var bara formaliafel att dessa inte utfört arbetet under överinseende av elinstallatör och då valde polisen, eller om det var åklagaren, att avsluta ärendet.

Alltså, tillsynen kunde bara riktas mot en elinstallatör, det vill säga en person som meddelats behörighet. Tillsynen kunde formellt sett inte riktas mot företaget och i vart fall fanns inga sanktioner mot företaget.

Nu kan Elsäkerhetsverket bedriva tillsyn mot företaget, den som bedriver verksamheten, och som yttersta konsekvens förbjuda elinstallationsverksamheten.

Jag tycker att man med den nya lagstiftningen har tagit ett stort steg i rätt riktning. Sedan får vi se hur tillsynsmyndigheten agerar. Hittills har Elsäkerhetsverket farit fram som "bulldozer" mot elinstallatör i småföretag och likt en liten mus när det gäller de lite större elnätsföretagen och deras elinstallatörer. Här hoppas jag att vi får en lite mer jämlik tillsyn och ett mer jämlikt agerande mot företagen oberoende av företagets storlek.

Mats Jonsson, Eltrygg Miljö AB
Nya egenkontrollspro ...
emo
Electrum skrev:

Och då det tydligen inte ens med förra systemet gick att utkräva personligt ansvar (ingen behörig elektriker har någonsin blivit av med sin behörighet eller blivit fälld för vad någon som han haft överinseende över gjort), så har jag svårt att se varför det skulle förändras något nu när ansvarskedjan plötsligt blir begåvad med en juridisk person som mellanhand.

I Luleå dömdes en elinstallatör för brott mot §7 i elinstallatörsförordningen. Han dömdes för brott mot såväl bestämmelserna om kunskaper och färdigheter som mot bestämmelserna om kontroll före ibruktagande.
Montörerna hade förväxlat en fas med PEN-ledaren i en hängpungkabel. Även montörerna åtalades men friades helt då de hade gjort vad som var brukligt inom företaget när det gällde just själva kontrollen av det utförda arbetet. Rutinen var att kontrollera fas- och huvudspänning samt rotationsriktning vilket tingsrätten inte ansåg vara kontroll före ibruktagande.

Mats Jonsson, Eltrygg Miljö AB
Nya egenkontrollspro ...
emo
Det är helt riktigt som Örjan och Michell skriver.

Men var Ludde läser du detta?

En arbetsgivare kan fördela arbetsuppgifter på anställda och inhyrda och det möter inget direkt hinder att för en arbetsgivare även lägga uppgiften att svara för viss kontroll på elsäkerhetsledaren. Många branscher använder inte "kontrollansvarig" som funktion, till exempel elnätsföretag, industrier, kommuner, landsting och statliga verk. De flesta av mina kunder har aldrig hört talas om kontrollansvarig. Det är väl främst de företag som specialiserat sig på att utföra elinstallationsarbete och som har avtal SEF som använder denna funktion.

Mats Jonsson, Eltrygg Miljö AB
Elsäkerhetsledarens ...
emo
När det gäller högspänning i allmänhet brukar jag säga att det är relativt få företag som arbetar i denna bransch och ofta finns specialister i dessa företag och därmed behövs inte så mycket mer regler än Elsäkerhetsverkets föreskrifter. Dessa specialister kan själva räkna ut hur man ska bygga och kontrollera för att få en tillförlitlig drift- och elsäkerhet. Men sedan nära nog 20 år tillbaka finns en del detaljanvisningar om utförande av elanläggningar för högspänning, numer SS-EN 61936-1 och SS-EN 50522.

I SS-EN 61936-1 finns ett kapitel om hur man kan verifiera överensstämmelse med standarden. Men detta avsnitt är inte lika detaljerat som motsvarande i 6.4 i SS 4364000 för lågspänning. Och skälet är som ovan nämnt, specialisterna vet vad som ska kontrolleras. I avsaknad av sådana specialistkunskaper så ska man väl just verifiera, i tillämpliga delar, överensstämmelse med föreskrifterna och nämnda standarder.

Mats Jonsson, Eltrygg Miljö AB
Kontroll före idrift ...
Kategori: Mätteknik
emo
Ludde Svensson skrev:
Läste just i ett övningsprogram att man anser att innehavare och brukare är samma sak.

Är det verkligen så?

Var är det du läser detta? Är det bara författaren till övningsprogrammet som påstår detta?

Mats Jonsson, Eltrygg Miljö AB
Innehavare och bruka ...
emo
När det gäller bindande föreskrifter och elektrisk utrustning såsom exempelvis ovan nämnda skarvsladd, så talar man förutom om innehavaren även om användaren som objektsansvarig.

Elsäkerhetslag (2016:732)
18 § Den som använder en elektrisk utrustning ska försäkra sig om att den är säker för användning.

Mats Jonsson, Eltrygg Miljö AB
Innehavare och bruka ...
emo
Jag noterar diskrepans mellan å ena sidan Fredrik Sjödin och Bo Siltberg och å andra sidan Elsäkerhetsverket och Falu Tingsrätt

Tills högre instans prövat ett liknande ärende går i alla fall jag på Elsäkerhetsverkets och Falu tingsrätts linje om innehavarens ansvar.

Mats Jonsson, Eltrygg Miljö AB
Vem har behörighetsa ...
emo
Fredrik Sjödin skrev:
Marcus skrev:
Så detta reglerar inte ansvaret att innehavaren försäkrar sig om att installatoner sker av behörig eller under överinseende av sådan?


Så är det.

De rättsvårdande myndigheterna verkar inte hålla med dig Fredrik. Så här skriver Falu Tingsrätt i en dom meddelad i oktober 2015, mål nr B2782-14:
"X. X. och N. N. är i egenskap av fastighetsägare att anse som innehavare av den aktuella anläggningen …
När det gäller N. N. kan hon bedömas ha varit oaktsam när hon inte kontrollerade behörigheten hos de personer som hon och maken lät utföra elarbeten på fastigheten. Såväl X. X. och N. N. döms därför för brott mot ellagen. X. X. döms då för uppsåtligt brott och N. N. för ett oaktsamt sådant
".

Kvinnan (N. N.) dömdes trots att det inte var hon som upphandlade tjänsten. bara det faktum att hon släppte in "elektrikerna" utan att kontrollera att de hade behörighet ansågs vara oaktsamt. Maken som skötte upphandlingen ansågs ha varit grovt oaktsam.

Elsäkerhetsverket var kallad och representerades av Lars Jansson.

Domen har diskuterats på ett möte hos Elsäkerhetsverket i november 2015 där jag närvarade. Verksjuristen, Kim Reenaas, framförde, enligt min uppfattning mycket tydligt, att hon ansåg att domen var väl motiverad.

Mats Jonsson, Eltrygg Miljö AB
Vem har behörighetsa ...
emo
Bo Siltberg skrev:
Ingen förändring där. Innehavaren har fortfarande ingen skyldighet att kontrollera behörigheten.
lagen.nu/2016:732#P6S1

Så här skriver Elsäkerhetsverket i avsnitt 6.3.2 på sidan 44 i sin handbok Elinstallationer enligt elsäkerhetslagen:

"En anläggningsinnehavare ska se till att arbete som utförs på eller i anslutning till anläggningen utförs av eller under ledning av personer med sådana kunskaper och färdigheter att betryggande säkerhet ges mot personskada och sakskada.
Det innebär att anläggningsinnehavaren inte får anlita någon annan än ett elinstallationsföretag för att utföra de aktuella arbetena. Det gäller även om det finns en kedja av entreprenörer och underentreprenörer vid en större ny- eller ombyggnation. I vissa fall måste anläggningsinnehavaren säkerställa att ni är registrerade i Elsäkerhetsverkets register för de arbeten som kommer utföras, även om det inte finns någon affärsrelation med ditt elinstallationsföretag
."

Mats Jonsson, Eltrygg Miljö AB
Vem har behörighetsa ...
emo
Även om inte Ronnie kan rekommendera 1,5 kvmm area på skyddsledaren till en spis, så kan jag göra det. Finns ingen anledningen till grövre area, framför allt inte vid ROT. Det vi nu talar om är enledare i rör. En spismatning är väl aldrig mer än 35 m och då är det inga problem med klenare area på skyddsledaren. Dessutom lättare att dra i

Mats Jonsson, Eltrygg Miljö AB
Skyddsledare 60-tale ...
emo
För egen del tycker jag att 443.4 är intressant. Som jag ser det så kommer fler anläggningar att omfattas av krav på skydd mot transienta överspänningar. I utgåva 2 kunde skyddet t ex utgöras av potentialutjämning eller val av material.

Även andra stycket tror jag kommer att medföra att fler anläggningar får skydd mot transienta överspänningar vare sig det behövs eller inte. Branschen brukar vara försiktig med att utföra beräkningar. Kan man lösa detta genom att installera skydd mot transienta överspänningar så tror jag man väljer det alternativet.

Sedan tycker jag 421.7 är intressant. Här ser vi en introduktion av ett helt nytt skydd, något som kanske de närmaste åren inte får så stor betydelse. Men på sikt kommer kanske detta att vara lika viktigt som jordfelsbrytare. Att få skydd mot ljusbågar, t ex glappkontakt, torde vara intressant, inte minst för oss med träbyggnader. Vi får se om inte detta blir en "hit" inom 5 - 10 år.

Mats Jonsson, Eltrygg Miljö AB
Nya Elinstallationsr ...
emo
Det finns en hel del skrivet av kloka människor om detta med landanslutning av el till fritidsbåtar och fartyg. En sådan skrift står Lars W Andersson bakom. Han var tidigare teknisk expert inom Sjöfartsverket.

För Sjöfartsverket förordade Lars en metod som liknar den vi haft för generatoraggregat, nämligen att installera en resistans i skyddsledaren och använda jordfelsbrytare för automatisk frånkoppling. Alltså ett IT-system ombord på båten.

Lars och jag har diskuterat denna lösning med Elsäkerhetsverket. Som vanligt får man inget entydigt svar från verket men förre tekniske direktören ansåg att en sådan lösning i vart fall kunde användas för Sjöfartsverkets lotsbåtar.

För en så där 10 år sedan hade vi upp detta inom den tekniska kommmittén för regler för elinstallationer, TK64. Men jag tror inte ledamöterna såg problemet och då heller inte nyttan med IT-system för båtar varför detta rann ut i sanden.

De som har intresse av landanslutning av el för fritidsbåtar och fartyg har säkert glädje av att läsa bifogad fil.

Mats Jonsson, Eltrygg Miljö AB
Frånskiljning av jor ...
Kategori: Elinstallationer
emo
Det finns en hel del skrivet av kloka människor om detta med landanslutning av el till fritidsbåtar och fartyg. En sådan skrift står Lars W Andersson bakom. Han var tidigare teknisk expert inom Sjöfartsverket.

För Sjöfartsverket förordade Lars en metod som liknar den vi haft för generatoraggregat, nämligen att installera en resistans i skyddsledaren och använda jordfelsbrytare för automatisk frånkoppling. Alltså ett IT-system ombord på båten.

Lars och jag har diskuterat denna lösning med Elsäkerhetsverket. Som vanligt får man inget entydigt svar från verket men förre tekniske direktören ansåg att en sådan lösning i vart fall kunde användas för Sjöfartsverkets lotsbåtar.

För en så där 10 år sedan hade vi upp detta inom den tekniska kommmittén för regler om elinstallationer, TK64. Men jag tror inte ledamöterna såg problemet och då heller inte nyttan med IT-system för båtar varför detta rann ut i sanden.

De som har intresse av landanslutning av el för fritidbåtar och fartyg har säkert glädje av att läsa bifogad fil.

Mats Jonsson, Eltrygg Miljö AB
Frånskiljning av jor ...
Kategori: Elinstallationer
emo
Per skrev:
Om man tar kontroll före idriftagning som ett exempel på kontroll . Om denna vid nåt tillfälle inte blir utförd och en olycka sker. Är det företaget som får fa straffet för detta då? Jag tar upp detta exempel då det är svårt att få mina yrkesmän att dokumentera denna kontroll


Det verkar som om vi i Sverige glömt en viktig sak, nämligen att det är arbetsgivaren som leder och fördelar arbetet, inte arbetstagaren.

Egenkontrollprogrammet ska ju visa på vad var och en ska göra i företaget och hur vi ska göra detta. Nu, om man inte redan löst det, kan företaget i egenkontrollprogrammet tydliggöra vad som gäller för kontroll av utfört arbete. Till exempel kan man skriva att varje montör ska för det egna arbetet utföra inspektion, i första hand som okulär kontroll. Sedan kan det av egenkontrollprogrammet behöva framgå vem som ska utföra erforderliga provningar.

Något direkt krav på att kontroll av utfört arbete ska vara dokumenterat finns inte. Det är i första hand företaget som beslutar om behovet av dokumentation men även beställaren kan naturligtvis kräva ett dokument som visar på hur kontrollen föll ut.

Man kan kanske tänka sig en viss skillnad på olika typer av arbeten. Till exempel är ju reparation av starkströmsanläggningen att betrakta som elinstallationsarbete. Måste då utbyte av en apparat föranleda att kontrollen dokumenteras? Kanske ska man lägga ribban på dokumentation när det gäller utförande som innebär utvidgning och liknande.

Men när det gäller kontroll är väl det viktigaste att den verkligen är utförd och att det inte finns fel eller brister som kan utgöra fara när spänningen kopplas till. Jag brukar rekommendera följande stycke som text till ett egenkontrollprogram:
"Den som spänningsätter ett utfört elinstallationsarbete ska förvissa sig om att det utförda arbetet är kontrollerat och att det inte finns några fel eller brister som kan medföra fara."

Det är ju när spänningen kopplas till som faran kan uppstå och då är det ju särskilt viktigt att den person som gör detta verkligen är säker på att anläggningen inte är farlig.

Min son håller just nu på att bygga om sin lägenhet. Den elektriker man anlitat har nu kopplat på spänningen på alla ledningar fast två vägguttag saknas. Det ligger alltså spännningsförande ledare i apparatdosan utan något ytterligare skydd. Det tycker i alla fall jag är ett allvarligt fel. Det hade ju varit ganska enkelt att inte ansluta dessa fasledare i kopplingsdosan när man använder Wago-klämma.

Men som sagt; har företaget beslutat att kontroll av utfört arbete ska dokumenteras så är väl detta en arbetsuppgift som ska utföras. Utförs inte detta får man väl varna personen och följer man trots detta inte företagets föreskrifter (egenkontrollprogram) så får det väl leda till ytterligare konsekvenser.

Mats Jonsson, Eltrygg Miljö AB
Nya egenkontrollspro ...
Mer
Tid för att skapa sida: 0.99 sekunder
Senaste foruminlägg

Mer ämnen »

Vill du få senaste nytt från Fluxio.se till din E-post?

Klicka här!

Vill du vara säker på att inte missa något viktigt och intressant som händer på Fluxio.se? Prenumerera på vårt nyhetsbrev!
(Utskick görs ungefär en gång per månad och kan när som helst sägas upp)
Dina mottagna Tack!
Finns inga ämnen att visa