fluxio.se Forum
Välkommen, Gäst
Användarnamn Lösenord: Kom ihåg mig

Profil för Paul Wargenstahm (pawa)

  • OFFLINE
  • Registered
  • Rank: Junior
  • Registreringsdatum: 17 feb 2014
  • Senaste Besöks Datum: 14 aug 2015
  • Tidszon: GMT +1:00
  • Lokal tid: 12:47
  • Inlägg: 104
  • Profil visningar: 2364
  • Om mig: Utbildare inom El & Automation, Astar
  • Plats: Malmö
  • Kön: Man
  • Födelsedatum: 06 jun 1960

Signatur

Und setzt ihr nicht das leben ein, nie wird euch das leben gewonnen sein.
Inlägg

Inlägg

emo
Marcus skrev:
Okej, har du något förslag på hårdvara? Hittar ingen med ADSL 2+ modem inbyggt och Wi-Fi.


Jag håller på att titta på det... Jag har hittat ett par stycken, men ingen av dem känns helt rätt. Ska också titta på lite andra lösingar, tex hänga dit en extra burk med inbyggd bradvägg och wifi.
Begränsat/avdelat nä ...
Kategori: Kommunikationsnät
emo
Marcus skrev:
Det finns möjlighet att byta ut den. Det är Telia det handlar om och det går att komma åt konfigureringen i den

Manual router


Då är ju ett enkelt sätt att byta routern mot en som man sätta en fysisk port till DMZ och koppla in wifi-länken där.
Det blir nog den billigaste lösningen, och den med minst pryttlar som kan krångla.
Begränsat/avdelat nä ...
Kategori: Kommunikationsnät
emo
Michell Andersson skrev:
Port Forward genom hela nätverket?


Funkar inte, port forward är utifrån och in.
Begränsat/avdelat nä ...
Kategori: Kommunikationsnät
emo
Finns det möjlighet att byta ut ADSL routern mot något annat, eller är den operatörsbuden?

Det man helst vill göra är att dela av nätet så tidigt som möjligt, och att ha så få adressöversättningar som möjligt.
Det finns ett par vägar att gå här och jag klurar lite på vilken som är bäst. Vilken operatör är det? Kommer man åt att konfigurera routern? Du kan skicka det i pm om du inte vill avslöja det för omvärlden.
Begränsat/avdelat nä ...
Kategori: Kommunikationsnät
emo
Marcus skrev:
Tack för en bra förklaring! Några följdfrågor...
Om vi återkopplar till min fråga så antar jag att det är en switch med VLAN stöd jag är ute efter att koppla till min router. Om jag har fattat rätt så finns det managed och unmanaged? Skillnad? Och vad är Layer 2 & Layer 3 i sammanhanget?


Ha, det är läraren i mig som tar över...

Det finns flera olika lösningar på det du frågar om. Att köra över VLAN är nog den minst attraktiva om det gäller ett litet hemmanät. Berätta lite om hur nätet ser ut och hur du vill att det skall fungera.
Det absolut enklaste om du bara vill ha ett trådlöst gästnät som har internetaccess men inte kommer åt det vanliga lokala nätet är att sätta upp en trådlös router med gästnätsfunktion. Och givetvis konfigurera den rätt...

Managed betyder att de stödjer SNMP protokollet för fjärradministration. Rätt onödigt i ett hemmanätverk och i små nätverk.
Layer 2 betyder att switchningen sker i nivå 2 i OSI-modellen, dvs på länknivå (MAC-adress).
Layer 3 betyder att switchningen sker i nivå 3 i OSI-modellen, dvs på nätnivå (IP-adress).

För VLAN krävs nivå 3, och att switchen skall kunna tolka VLAN-taggar.
Begränsat/avdelat nä ...
Kategori: Kommunikationsnät
emo
Okej, vi börjar lite enkelt med att förklara vad ett VLAN och ett DMZ är.
VLAN, eller Virtual LAN, betyder helt enkelt att man hanterar logiska nät på IP nivå istället för fysiska. Flera VLAN kan existera på samma port i en switch eller en router. Dock är dessa nät helt skilda, dvs de kan inte kommunnicera med varandra med mindre än att det finns en router som routar paket mellan dem.
Varje enskilt VLAN har sitt eget IPadressområde.
Detta är användbart när man vill skicka flera nät genom samma förbindelse, tex ett öppet elevnät och ett administrativt nät, i en skola.

Ett DMZ är ett halvöppet nät. Man skapar det i brandväggen (som kan vara inbyggd i en router) och det har en egen fysisk port. Ett typexempel när man använder DMZ är om man har tex mail och web-servrar som skall vara åtkomliga från internet, men skilda från det interna nätet.
Man konfigurerar då sin brandvägg att släppa igenom webtrafik (port 80) och mailtrafik (port 25) till DMZ-nätet från internet, men att man blockerar all trafik från DMZ till det interna nätet.
Sedan öppnar man ett "pinhole" för mail och web FRÅN det interna nätet TILL DMZ, så man kan komma åt servrarna från det interna nätet (om det behövs).
På så sätt skyddar man det interna nätet om mail eller webservrarna skulle bli hackade.

Alltså VLAN är logiska nät, och ett DMZ är (oftast) ett fysiskt nät.
Begränsat/avdelat nä ...
Kategori: Kommunikationsnät
emo
Electrum skrev:
Paul, jag hoppades att du skulle dyka upp i tråden.

Jag har en liten känsla att du kan dessa saker.


Åh, jag har bara jobbat med tele och datakom sen långt innan www fanns... Jag skall se om jag kan skriva ihop nåt under helgen.
Begränsat/avdelat nä ...
Kategori: Kommunikationsnät
emo
Kolla om routern stödjer något som heter DMZ. Detta är precis det du vill ha...
Alla lösningar som diskuterats här utom VLAN är inte så svåra att komma förbi om man lägger manken till lite. Har tyvärr inte tid att skriva något långt just nu, men kan återkomma senare i ämnet om så önskas.
Begränsat/avdelat nä ...
Kategori: Kommunikationsnät
emo
Japp, ämnet är intressant och mina fingrar kliar också:)
Att jag citerar är mer för min egen skull så jag slipper flippa farm och tillbaka så mycket.

Michell Andersson skrev:
Jag sa till mig själv att inte skriva för mycket denna gången, men det kliar i fingrarna och ämnet är intressant.

Jag känner nog bara att det finns tre saker i ditt inlägg som jag kan tillföra en åsikt om och det är dels den punkt där du särskiljer en BB1-installatör från den sedan många år yrkesverksamma. Skillnaden ligger i att yrkesmannen med år av erfarenhet är begränsad i omfattningen av sitt arbete genom att denna inte får lov av överinseende installatör att utföra arbeten som denne inte bedöms behärska. Du har ett överinseende. I det nya förslaget så skulle överinseendet ersättas av ett egenkontrollprogram. För personen med BB1-behörighet så finns det ingen som "vet bättre" än den enskilde installatören inom dennes behörighets omfattning. Man är suverän nästintill. Personen med BB1-behörighet är således mer begränsad i sitt arbete än yrkesmannen som arbetar under överinseende av en AB/ABL-installatör. Och att den som inte vill ta ut sin behörighet, att det vore skumt... Det håller jag inte med om. Om du kunde arbeta under någon annans ansvar så länge du följde dennes instruktioner så skulle det innebära en mindre risk för dig själv om något skulle gå fel. Det är väl då naturligt att inte ta den risken om det inte är nödvändigt. Det handlar också om att det ska vara ett system som inte missbrukas och lämnar man dörren med praktik öppen så kommer den missbrukas.


Nu har jag hittat problemet, varför det verkar som om vi pratar om varandra...
Du utgår från det nya, med egenkontroll och inget överinseende. Jag har min utgångspunkt i det gamla där det finns ett överinseende och att det skall finnas en AB(L) inom företaget. Den som har BB1 arbetar under sin egen behörighet för den del av installationen som faller under denna, och under överinseende för det som går utanför BB1. Alltså precis som det är nu, bara det att lägsta nivå är BB1.

Om det vore krav på att ha en BB1 för att få arbeta med installationer, och man går en utbildning för att nå upp till den nivån av kunskaper, så tycker jag i alla fall att det är skumt om man inte tar ut sin behörighet. Speciellt om det finns ett incitament, tex lönepåslag.

Och så hamnar vi på ansvarsfrågan igen.
För defacto är det ju så att om du arbetar under någon annans behörighet och något går snett så lär du ju få stå till svars ändå i slutänden. Jag har mycket svårt att tänka mig att den med överinseende skulle bli dömd för något om en yrkesman med 20 års erfarenhet, som står under hans överinseende, glömt stänga dörren till ställverket och städerskan går in och börjar våtmoppa strömskenorna. Däremot skulle yrkesmannen troligen bli dömd för grov oaktsamhet och eventuellt vållande till annans död. Att jobba under överinseende innebär inte ansvarsfrihet, vilket vissa verkar tro.

Incitamentet med lönepåslag när man hämtat ut sin BB1 löser också det mesta av problematiken runt praktiken. Lägre lön under praktiktiden, lite som lärlingstiden fungerar idag, och när du är färdig med praktiken och hämtar ut din BB1 så ökar lönen.

Michell Andersson skrev:

Den andra biten jag kan tycka något om är biten om att myndigheterna borde ha lite mer stake. Det handlar inte om att de inte har stake i sig, men jag håller med dig om att de inte har så mycket av den varan, utan snarare om att det skulle få stora konsekvenser för branschen och utredaren syftade till att ta fram en lösning som inte skulle störa branschen i sitt arbete. Myndigheten, ESV, har egentligen inte med denna fråga att göra då de enbart har utrymme att reglera sina egna föreskrifter medans frågorna som utredningen behandlat rör lag och förordning. Man har dessutom säkert tittat på lösningen att utbilda samtliga yrkesmän till en viss lägstanivå, men kommit fram till att detta arbete skulle vara så omfattande att det inte är rimligt. Dessutom så skulle det vara en jättestor apparat som skulle dras igång för något som faktiskt fungerar så som det redan är idag. Det blir svårt att motivera någon till att gå en utbildning om de redan klarat av att utföra arbetet under två decennier utan någon formell kunskapsnivå.


Okej, nu måste jag varna lite för sarkasm...
Så utredningen går ut på att man vill höja säkerheten, få bort inkompetenta fuskare, underlätta kontroll av utförare av arbetet, och kompetenshöja. Och detta utan påverka eller störa hur branschen arbetar idag?
Något dummare har jag inte hört på mången god dag. Det ju som att säga till fabriksarbetare vid ett löpande band att "Vi vill att ni producerar 20% mer till 15% lägre pris, på 10% kortare tid. Men ni kan fortsätta jobba som ni gör".

Vill man ha en förändring till det bättre så kommer det att påverka branschen, och att störa den i det status quo som den befinner sig i. Hur är det med att laga en omelett? Behöver man knäcka några ägg för det?

Visst blir det en stor apparat att dra igång för att utbilda dem som behöver det, visst kommer det att ta tid. Men om man fokuserar på målet, att vi skall få ett bättre system med bättre kontroll och uppföljningsmöjligheter, och inte lägger all energi på att se (och förstora upp) problemen som kanske uppkommer på vägen, så kanske vi har en möjlighet att nå dit.
Som det ser ut nu så verkar utredarna ha konstaterat att ingen vill ta något ansvar ändå, så vi tar bort överinseendet och ersätter det med ett papper. Och visst ja, nåt mer måste göras... Vi ersätter ordet "behörig" med "auktoriserad". Nu ser det ut som om vi gjort något.

Att det skulle vara svårt att motivera en yrkesman som arbetat i 20 år att gå en kort vidareutbildning för att kunna jobba vidare, det tror jag knappast. Man kan ju se det så här: "Nu har du gjort det här på det här sättet i 20 år, nu ska du få lära dig varför du gör det på det sättet".

Michell Andersson skrev:

Den tredje frågan rörde hur man ska förvärva praktik för BB1. Jag tänkte inte på de redan yrkesverksamma när jag skrev det jag skrev, men även de skulle omfattas i mitt argument. Jag tänkte snarare på de som nyligen kommer från skolan och ska ut i arbetslivet. Det måste finnas en väg in att förvärva sin praktik, men den vägen öppnar samtidigt upp för yrkesmän utan behörighet i ett system som fordrar behörighet för alla yrkesverksamma. Det blir ett moment 22.


Detta löser sig själv, vi har ju överinseendet kvar. Under praktiktiden arbetar de under överinseende, precis som idag. När de fullgjort praktikkravet och tagit ut sin BB1 så kommer lönepåslaget som jag nämnt tidigare.
Och, som jag sade tidigare, inga dispenser.
ABL - Är det någon i ...
emo
Egentligen hade jag tänkt klippa bort en del för att det inte skulle bli så jobbigt att läsa, men vid närmare eftertanke så låter jag allt vara som det är och håller mina kommentarer lite kortare (och kanske mer cyniska).

Michell Andersson skrev:
Paul Wargenstahm skrev:
Varför vill SEF undvika personliga legitimationer? De är ju själva med och utfärdar såna, de däringa ECY certifikaten... Är det konkurrens de är rädda för?
Det är skillnad på en branschlegitimation och en statlig legitimation inför vilken du själv har ett ansvar i alla lägen. ECY-certifikatet skulle aldrig i sig kunna utgöra en laglig grund för att utdöma ansvar. En personlig legitimation eller behörighet ställer det dock i ett annat läge. SEFs motiv är att skydda sina medlemmar och då vill man givetvis inte att de tillskrivs mer ansvar än nödvändigt.


Problemet är alltså det vanliga, ingen vill ta ansvar för vad de gör.

Michell Andersson skrev:

Paul Wargenstahm skrev:
Så fungerar det idag. En som har en BB1 idag får skriva på för en som söker en BB1.
Vad gäller praktikdelen så är det väl ganska troligt att många av dem som arbetar som yrkesmän idag redan har arbetat i de två år som krävs.
Att så är fallet, att en BB1-installatör kan godkänna praktik för en annan BB1-sökande, är jag fullt medveten om. Jag tänkte mer på hur man ska underhålla arbetet under tid. Men det jag försökte poängtera är att den som arbetar under en annan BB1-installatör är en person som utför elinstallationsarbete utan egen behörighet vilket blir problematiskt om man säger att alla ska ha BB1. Det finns inget utrymme för en praktikperiod. Finns det utrymme för en praktikperiod så skulle man kanske kunna säga att hela firman går under en persons BB1-behörighet för att själv förvärva praktik för att sedan söka BB1-behörighet. Hur länge kan man då gå på praktik? Och om man kan få hur lång tid som helst på sig att förvärva denna praktik och helt enkelt inte vill söka egen behörighet, då kanske vi slutar i samma situation som idag fast på en BB1-nivå istället för en AB/ABL-nivå. Skulle man istället annars vara tvingad att ansöka om egen behörighet efter 2 års praktik? Tänk så har man inte godkänt i alla ämnena? Då är man helt plötsligt arbetslös utan ny chans att få bli elektriker igen.


Om det finns ett krav på en BB1 för att få jobba med elinstallationer så ser man väl till att ta ut den om man vill jobba med nämnda installationer? Vill man inte ta ut den så tycker jag att det är något skumt. Vill man köra buss så tar man ju ett busskort, inte sant?
Vad gäller praktikdelen så menade jag att de flesta som arbetar som yrkesmän redan har uppfyllt praktikkravet för en BB1. För dem som har jobbat kortare tid än två år så får de ju tillgodogöra sig den tid de redan arbetat och fortsätta arbeta som de gjort tidigare, tills de uppfyller praktikkravet.

Är man helt ointresserad av de grunder som yrket vilar på, och inte gitter läsa på lite inför proven i respektive ämne, är man då egentligen lämpad för yrket? Eller är vi tillbaka på punkten att ingen vill ta ansvar för det arbete de utför?

Michell Andersson skrev:

Paul Wargenstahm skrev:
Den mest grundläggande ledningsdimensioneringen ingår faktiskt i de kurser som krävs för BB1. Sen är det ju vissa utbildare som ger lite extra på just detta med dimensionering för att eleverna skall få en känsla för hur det fungerar. Jag tillhör dem, men berätta inte det för min chef för då lär jag få en känga för att jag överlevererar.
Jag skulle påstå att den inte är tillräcklig. Åtminstone borde det finnas någon på firman som man kan vända sig till som kan hjälpa till vid de knivigare fallen. Den personen borde nog ha en fördjupad kunskap i dimensionering samt beräkningar av spänning på utsatta delar. Personen borde även kunna hjälpa en om man ska anordna eget jordtag till kunden eller installera exempelvis reservkraft samt skyddsbestycka anläggningen så att den klarar sig även vid reservkraftsdrift. Denna person kanske man kan kalla något i stil med en auktoriserad installatör...


Nu skall jag vara lite elak. Om kunskapsnivån på BB1 är otillräcklig för att arbeta med installationer, hur kan då en person som jobbat 20 år med installationer, men inte har kunskap nog att klara en BB1, vara lämpad att utföra elinstallationer? Du säger ju tidigare att det finns massor av slika personer i arbete idag.

Jag menade naturligtvis inte att kravet på att det skall finnas en AB(L) på företaget skulle tas bort. Du har rätt i att det måste finnas någon som räkna på de mer avancerade sakerna, som du nämner. Jag slår vad om att ingen som idag arbetar som yrkesman (och inte har gått AB(L) kursen) gör dessa beräkningar under tiden han utför sitt installlationsarbete...

Michell Andersson skrev:

Paul Wargenstahm skrev:
En BB1 kan man läsa in på 4 veckor. Om en yrkesman fick välja på att sätta sig i skolbänken i fyra veckor eller bli utan jobb, vilket tror du han skulle välja?
En arbetsgivare som får valet att antingen vidareutbildar han sin personal eller så får de inte längre göra installationer, vad väljer han? Naturligtvis beror det på om han vill behålla de personer som behöver vidareutbildas, eller om han kanske ändå vill bli av med dem...
Jag, naiv som jag är, tror att båda väljer vägen via utbildning.
Jo, om man ställer det på sin spets så skulle de flesta som ställs inför ett ultimatum att antingen utbilda sig för egna eller företagets pengar eller förlora sitt levebröd välja att ta utbildningen. Jag menar bara att det är orimligt att begära något sådant av branschen vilket utredaren också skulle ta hänsyn till. Alla de som arbetar som yrkesmän idag utgör också en del av samhället och deras intressen ska också tas hänsyn till. Det ska även vara genomförbart i praktiken.


Vaddå orimligt? Vi är ju ute efter att garantera en viss kunskapsnivå, inte sant? För att kunna göra detta måste man ju ställa vissa krav. Ett visst mått av hänsynslöshet krävs här, för om man skall ta hänsyn till allt och alla så blir resultatet bara sämre än det redan är.
Vi jämför med bussen igen. Om du skall kunna få ett jobb som busschaufför så måste du ha ett körkort utfärdat av myndigheten Transportstyrelsen som har bokstaven D i fältet för körkortsklass. Har du inte detta så lär du inte få köra buss. Har ett bussbolag ont om förare så erbjuder de sig att stå för kostnaden för förarutbildningen (ofta med ett krav på att man inte får avsluta sin anställning innan en viss tid förlupit).
Vi transponerar detta till elinstallationer...
Om du vill arbeta med elinstallationer så behöver du ha en behörighet BB1 som utfärdas av myndigheten Elsäkerhetsverket. För dem som inte uppfyller den formella kompetensen (och är anställda i företaget) så erbjuder sig företaget att stå för vidareutbildningen för att nå upp till BB1. (Med eventuella motkrav, precis som bussbolagen).

Varför skulle detta inte vara genomförbart i praktiken? Allt som krävs är lite stake (ursäkta uttrycket) från berörd myndighet.

Michell Andersson skrev:

Paul Wargenstahm skrev:
Visst skall det tas hänsyn tilll en massa faktorer. Men gör man en utredning som inte ger några vettiga svar utan bara säger att alla som påverkas av resultatet vill olika saker, ja då finns det inte så många vägar att gå.
I mitt tycke så så slänger man eländet i papperskorgen och tillsätter en ny utredning, fast med bättre direktiv. Eller så säger man helt enkelt "Vi är den myndighet som föreskriver hur det skall fungera. Nu gör vi så här...".
Här passar mitt föregående inlägg ganska bra gällande antalet standarder. Sen har vi facit från andra exempel, som lärarlegitimationen. Detta haltar fortfarande. Hur många lärare idag på exempelvis elprogrammet saknar lärarbehörighet? Skulle man verkligen klara av att hantera situationen om man inte skulle kunna lämna dispens för detta? Och likaså riskerar det att bli med personliga legitimationer för elyrkesmän. Med en massa dispenser så hamnar precis skapat ett ännu värre scenario än det vi har idag eftersom det skulle innebära att personen som knackar på dörren blir kontrollerad med besked om att denne inte är auktoriserad, men denna har dispens varför det ska gå bra ändå.


Jag är medveten om hur det ser ut på utbildningssidan. Men det är inte riktigt jämförbart eftersom kraven för att få en yrkeslärarlegitimation är attan så mycket högre än för att få en BB1. Du skall ha jobbat i minst 8 år inom yrket du söker legitimation för, du skall ha arbetat med utbildning i minst två år, och du skall ha läst in pedagogiken på högskola. Pedagogiken tar 18 månader med halvtidsstudier. Jämför detta med en kurs på 4 veckor och ha arbetat i yrket i två år.

Det är klart att det måste finnas en övergångsperiod, man kan inte bara säga att det här gäller från och med imorgon. Säg att det blir en övergångstid på 6 månader, eller kanske ett år. Då hinner företagen utbilda under övergångstiden. Men inga dispenser, det leder bara till förfall.
ABL - Är det någon i ...
emo
Michell Andersson skrev:
Branschen var helt splittrad innan utredningen så att påstå att det var branschens eget förslag är lite som att påstå att mänskligheten uppfann glödlampan. Detta var ett av de förslag som kom ut ur en del av branschen. EIO ville en sak, bland annat definiera vad som är behörighetskrävande arbete. SEF ville något helt annat, till exempel undvika personliga legitimationer till varje pris. Utbildningsföretagen ville en tredje sak. Åsikterna var så totalt splittrade innan utredningen att det inte skulle gå att påstå att branschen hade en gemensam syn på vilken lösning som vore den bästa. Men med flera förslag i luften så är det väl inte konstigt om någon av förslagen råkar sammanfalla med det som presenterats i betänkandet, speciellt när det finns ett begränsat antal lösningar på problemet.


Många olika viljor. Redan här hade man ju kunnat inse att det aldrig kommer att bli något bra av det här.
Personligen tycker jag att vi redan har en hyfsad definition på vad som är behörighetskrävande, dvs allt utom det som finns i (de ganska få) undantagen. Visst, man hade kanske kunnat göra det ännu bättre, eller ännu enklare, men vinsten med det verkar ganska liten.

Varför vill SEF undvika personliga legitimationer? De är ju själva med och utfärdar såna, de däringa ECY certifikaten... Är det konkurrens de är rädda för?


Michell Andersson skrev:

ECY-certifikatets kriterier tycker jag inte i sig är någon måttstock för om en person klarar av att hantera en hel villainstallation på egen hand. Dessutom så har jag aldrig träffat någon som inte ljugit rent av vid ifyllnad av både A- och B-blanketten. ECY-certifikatet är ett bra verktyg för att avgöra om en person har de absolut grundläggande kunskaperna och färdigheterna för att ens få lov att hålla i ett verktyg utan att någon annan håller dem i handen. Det lämpar sig verkligen inte som en måttstock för om någon klarar ett självständigt arbete i obegränsad omfattning.


Här håller jag med dig fullständigt. Det är definitivt ingenting som säger man klara ett obegränsat självständigt arbete. Och har man sedan narrats när man fyllt i blanketterna så borde det medföra en kännbar påföljd vid upptäckt. [stupstock på torget, spöstraff eller liknande]
Tilläggas kan att istort sett varenda elev jag haft har kommit med frågan "Hur gör jag för att få mitt certifikat så snabbt som möjligt?". Det brukar få mig att göra en utläggning på en halvtimme eller så där jag berättar om hur det fungerar.

Michell Andersson skrev:

När vi sedan tittar på BB1 så måste det finnas en väg att få BB1. Vi kan inte kräva att alla yrkesmän ska ha BB1 dag ett då BB1 förutsätter praktik. Så vem ska handleda/överinse den som försöker förvärva BB1-praktiken? En annan med BB1?


Så fungerar det idag. En som har en BB1 idag får skriva på för en som söker en BB1.
Vad gäller praktikdelen så är det väl ganska troligt att många av dem som arbetar som yrkesmän idag redan har arbetat i de två år som krävs.

Michell Andersson skrev:

Och en annan fråga man då ska lösa är var gränsen faktiskt går. En bonde, får du utföra arbete i hans bostad, men så fort ni kommer ut i stallet så är det stopp? Kommer elektrikern verkligen ringa och be en kollega med högre behörighet komma ut då? Vore det även lämpligt att bedriva en verksamhet helt och hållet som installerar el (utan att dra nya gruppledningar givetvis) utan att ha någon som faktiskt lärt sig eldimensionering? För mig veterligen, och jag vet, så ingår inte dimensioneringen som en del av den utbildning som är ett krav för att söka BB1-behörighet. Det är just detta som är det egentliga skälet till varför en BB1-installatör inte får lov att dra ut nya gruppledningar. Dock så skulle jag påstå att man visst är i ett behov av kunskaper inom dimensionering för att hantera en villa även om man inte ska lägga nya gruppledningar. Men detta är bara en av de saker som inte omfattas av utbildning för BB1 som dock omfattas av utbildning för ABL/AB.


Den mest grundläggande ledningsdimensioneringen ingår faktiskt i de kurser som krävs för BB1. Sen är det ju vissa utbildare som ger lite extra på just detta med dimensionering för att eleverna skall få en känsla för hur det fungerar. Jag tillhör dem, men berätta inte det för min chef för då lär jag få en känga för att jag överlevererar.


Michell Andersson skrev:

Och även en BB1-behörighet kan vara svårt att ordna för vissa yrkesmän. En del av de jag själv arbetat med har nämligen inte gått de specifika kurser som krävs för att ESV ska utfärda en BB1-behörighet. Bland annat Elkompetens A & B, Trefas växelström, Ellära A & B. När de gick i skolan så fanns nämligen inte dessa specifika kurserna. Och då skulle man kunna påstå att om de bara klarar kunskapskraven för motsvarande kurser så kan man ju gå och göra ett prov istället bara... Nä, många av dessa yrkesmän har inte kunskapen heller. De vet dock det de behöver veta för att klara av en villa installation, eller vad annars de nu varit verksamma inom de gångna åren, men inte nödvändigtvis mer än så. Läste någonstans för inte så länge sedan, i förra veckan, att majoriteten av yrkesmän anställda på en installationsfirma har bristande kunskaper gällande tillämpning av Ohms lag.


En BB1 kan man läsa in på 4 veckor. Om en yrkesman fick välja på att sätta sig i skolbänken i fyra veckor eller bli utan jobb, vilket tror du han skulle välja?
En arbetsgivare som får valet att antingen vidareutbildar han sin personal eller så får de inte längre göra installationer, vad väljer han? Naturligtvis beror det på om han vill behålla de personer som behöver vidareutbildas, eller om han kanske ändå vill bli av med dem...
Jag, naiv som jag är, tror att båda väljer vägen via utbildning.

Michell Andersson skrev:

Utredningen skulle ta hänsyn till flera faktorer. En av dessa faktorer var skydd av konsumenterna och att förenkla för dessa. En annan var hur branschen ska kunna gå det nya regelverket tillmötes skulle det implementeras. Bara mellan dessa två faktorer får man gå balansgång.

Den enda behöriga installatören som inte har begränsning är en AB-installatör. Även ABL-installatörer är ju begränsade.


Visst skall det tas hänsyn tilll en massa faktorer. Men gör man en utredning som inte ger några vettiga svar utan bara säger att alla som påverkas av resultatet vill olika saker, ja då finns det inte så många vägar att gå.
I mitt tycke så så slänger man eländet i papperskorgen och tillsätter en ny utredning, fast med bättre direktiv. Eller så säger man helt enkelt "Vi är den myndighet som föreskriver hur det skall fungera. Nu gör vi så här...".

Helt rätt i vad det gäller begränsning i behörigheter. En ABL är ju också begränsad. Men... På behörighetsbeviset står det inte begränsad utan bara att den gäller för anläggningar med en spänning upp till 1000VAC eller 1500VDC.

Vi kanske ser saker ur lite olika synvinkel, men i det stora hela så verkar vi tycka ganska lika ändå...
ABL - Är det någon i ...
emo
Nu ska dumma mig öppna kakhålet också... Jag har följt den här tråden, och ett par andra också, med stort intresse. Och så har jag tänkt. Inte för det hjälper mycket, men rent logiskt så har jag kommit fram till ett par saker.

Om man nu ville göra om behörighetssystemet för att "få bort" fuskelektriker så är det nog dömt att misslyckas. Som någon redan påpekat så undrar man ju hur många elfirmor som har inkompetent personal anställd. Knappast några alls, skulle jag vilja påstå. Så den yrkesmässiga biten kan vi nog istort sett bortse ifrån.
Svartjobbarna utan kunskaper är en annan sak. Dem kan man minimera på det här sättet.

Om man skulle auktorisera alla yrkesmän på något sätt så har vi problematiken Michell beskriver. MEN... Branschen har ju faktiskt försökt få till detta redan, med sitt ECY certifikat. Problemet med denna approach är ju att de utesluter en massa kompetent folk som inte jobbar under installationsavtalet.
Tänk er att sitta på en kompetens väl i nivå med en ABL, och dessutom vara kapabel att utföra ett snyggt och riktigt utfört arbete, men att inte kunna få sitt certifikat bara för man inte haft rätt facktillhörighet... (Jaja, jag vet att det räcker att vara anställd i en firma som går under installationsavtalet, men jag gillar att dra saker in absurdum ibland).
Lite skrämmande tanke, eller? Alltså inte en bra lösning heller.

Låt oss tänka vidare, sådär lite fritt och spåna hur man kanske skulle kunna leta sig fram mot en lösning...
Alla yrkesmän har någon form av utbildning inom el. Jag misstänker att de flesta har en liknande utbildning, och att det finns en lägsta nivå på kompetens som ligger någonstans vid BB1.
Ponera nu att man gjorde det till ett krav att för att få utföra installationer så skall man ha tagit ut sin BB1 behörighet. Ponera också att ESV tillverkade och skickade ut en legitimation till alla som då tar ut sin BB1 behörighet. Då har man något som kunden kan få kräva att se, man har en lägsta nivå på kunskaper och färdigheter, och vips har vi något som skulle kunna fungera utan alltför stora ingrepp i det nuvarande systemet.
Kan det här vara något, eller har jag frivilligt lagt mig på slaktbänken?

Lite av mina tankar runt det här kommer av att när jag fick ut min BB1, och stolt läste igenom behörighetsbeviset jag pungat ut med 2000 spänn för att få, så slog det mig att jag skulle kunnat gjort ett snyggare och mer proffsigt jobb i microsoft publisher. Inte heller kan man bära det med sig.
En annan sak som slår mig är att många här använder orden "Behörig installatör" när de menar att en person har en AB(L) behörighet. Faktum är att det även står precis samma sak på BB1. Så även en BB1 ger en titeln "Behörig installatör", dock med begränsad behörighet.

Nä, nu har jag orerat tillräckligt. Ska upp tidigt imorgon...
ABL - Är det någon i ...
emo
Min fråga till sagda projektledare hade varit "varför?".
Vad jag kan påminna mig så finns det inte i någon förekrift (eller standard) att huvudledningar skall vara åtkomliga. Dessutom ligger de i rör, vilket gör det hela ännu märkligare. Det enda man kan se bakom luckorna till elschaktet blir ju ett antal rör, och vad är det för nytta med det? Min nästa fråga till honom hade varit om han kanske tänkte sig att föreslå en helt utanpåliggande installation överallt, eller kanske till och med knoppledning...
Huvudledningar i rör ...
emo
I princip så får du göra allt utanför centralen med en BB1. Dvs så länge du inte behöver ta av locket på centralen så är det fritt fram. Förutsättningen är ju att du skriver ett tillräckligt brett arbetsområde i din ansökan om BB1 eftersom det kommer att stå på ditt behörighetsbevis.
Sen är ju en BB1, precis som vilken annan behörighet som helst, ett tveeggat svärd. När du väl tagit ut den så ÄR du ansvarig för allt du gör som faller under din behörighet, alltså även om du jobbar åt någon med en AB(L).
Tips på jobb!
Kategori: Företagande
emo
Äh, det är säkert polisen som kopplar av, därav en ström av brott...
Är polisen inkopplad ...
Kategori: Offtopic
emo
Åh, jag glömde bort en del som också kan vara intressant...
Det som skrivits tidigare gäller ju bara för rena telefoniledningar med en abonnent och ett nummer.
Hur gör man då om man vill fler nummer på samma ledning? Och hur gör man när det handlar om tex ADSL?

Förr i tiden, innan digitaliseringen, så kunde man faktiskt få två nummer på samma ledningspar. Man använde då en såkallad bärfrekvensutrustning. Principen var att man överlade en signal med högre frekvens än den normala (300-3000 Hz) och modulerade denna med andra linjens signaler. I abonnentänden var det sedan bara att splitta signalen, filtrera bort bärvågen, och se till att man kunde skicka ut ringspänning till andra linjen.
Dessa utrustningar var ganska vanliga förr, på landet, där det var ont om fysisk tråd.

ADSL fugerar på ungefär samma sätt, man överlagrar en digital signal på den vanliga ledningen. Denna signal filtreras sedan ut i splittern man kopplar in på ledningen i första jacket.

När man mäter med vanliga instrument på sådana här ledningar, innan splitter eller BF-utrustning, så kan man få lite skumma värden som inte alltid stämmer överens med vad man förväntar sig.
Spänning i teleuttag ...
Kategori: Kommunikationsnät
emo
Mikael Malmgren skrev:
Electrum skrev:
* Det ska finnas en lagenlig möjlighet att ta i beslag olagligt utförda elinstallationer. (Och hur detta ska kunna gå till i praktiken övergår mitt förstånd"


Jag har sett på TV att de kan flytta hela hus ju!


För att sedan säljas på exekutiv auktion med en klisterlapp som säger "Får ej anslutas till det allmänna elnätet".
ABL - Är det någon i ...
emo
Torbjörn har svarat utförligt, som alltid, men lite kan jag också tillföra.
Likspänningen som matas ut från telefonstationen är på -48 VDC, men kan ju på grund av ledningsresistens bli lägre ute i jacket. Detta gäller för stationer av typen A-204 och nyare. Äldre system, till exempel STD-41, körde med -36 VDC systemspänning och matar följdaktligen ut denna lägre spänning.
Nominell spänning för ringsignal är 110 VAC, 25 Hz.

När vi kommer till typ telefonautomater och samtalsräknare så fanns det flera sätt att överföra information till dessa. Allt ifrån polväxlingar till de relativt höga frekvenspulser som Torbjörn beskriver. Vi som har några år på nacken kommer säkert ihåg att man kunde höra klicket av polväxlingen när man ringde "långdistans", och ju längre distans, ju tätare kom klickningarna. Man använde helt enkelt samma trådpar för signalering som man använde för talöverföring.
I och med digitaliseringen av telefonnätet så kunde man inte göra så längre, och man införde ett separat signalnät benämnt SS#7.
Spänning i teleuttag ...
Kategori: Kommunikationsnät
emo
Stefan Ericson skrev:
Jag menar att du inte kan få 400 kV ur en 400 V transformator. Läs på skylten.


Det kan man visst det. Det är ju bara fråga om vilken spänning du matar den med.
Om det står Prim: 10V Sek: 400V på den, så kan du få ut 400KV på sekundärsidan om lägger 10 KV på primärsidan. Det är som sagt bara en fråga om transformatorns omsättning.
Sen finns det ju annat att ta hänsyn till, men som ditt påstående var så är det irrelevant.
Några funderingar kr ...
Kategori: Teknik
emo
Nu kan jag inte låta bli att förvirra begreppen lite.
Rent teoretiskt borde man kunna göra om enfas till trefas med bara transformatorer. Om man avpassar anslutningsledningarnas (till primärsidan) längd så borde man ju kunna få en tidsförskjutning motsvarande 120 graders fasförskjutning... Fast det lär bli fasligt långa ledningar.

Rent praktiskt om man vill göra om enfas till trefas, så kopplar man in en frekvensomriktare och ställer in den på 50Hz utfrekvens. Observera att man inte ändrar spänningen, man får ut samma spänning man stoppar in, dvs här i Sverige 3x230 V.

Sen har jag en fråga till Stefan. Vilka transformatorer kan inte transformera spänning? Jag skulle gärna vilja ha ett bra exempel på detta. Mig veterligen så kan alla transformatorer transformera spänning, även om de inte är gjorda för det. Du kan till och med ta en anpassningstrafo som är till för impedansanpassning, tex från ett riktigt gammalt nätverkskort, och använda den för att transformera spänning. Sen hur mycket ström den kan driva, det är en annan sak.

Vi pratar ju också ofta om primär och sekundärlindningar på transformatorer. I de flesta fall är det helt korrekt, men vi får inte glömma att det faktiskt finns transformatorer utan sekundärlindning. Spartransformatorer kallas de.
Jisses vad mycket konstig kunskap som bubblar upp från min gamla ingenjörsutbildning...
Några funderingar kr ...
Kategori: Teknik
Mer
Tid för att skapa sida: 0.50 sekunder
Senaste foruminlägg

Mer ämnen »

Vill du få senaste nytt från Fluxio.se till din E-post?

Klicka här!

Vill du vara säker på att inte missa något viktigt och intressant som händer på Fluxio.se? Prenumerera på vårt nyhetsbrev!
(Utskick görs ungefär en gång per månad och kan när som helst sägas upp)
Dina mottagna Tack!
Finns inga ämnen att visa