fluxio.se Forum
Välkommen, Gäst
Användarnamn Lösenord: Kom ihåg mig

Profil för Michell Andersson (Michell Andersson)

  • OFFLINE
  • Registered
  • Rank: Forum-kung!
  • Registreringsdatum: 31 mar 2013
  • Senaste Besöks Datum: Igår
  • Tidszon: GMT +1:00
  • Lokal tid: 01:58
  • Inlägg: 1773
  • Profil visningar: 10607
  • Om mig: Kanske lite aktiv ibland...
  • Plats: Okänd
  • Kön: Man
  • Födelsedatum: Okänd

Signatur

Inlägg

Inlägg

emo
Torbjörn Forsman skrev:
Nja, riktigt så enkelt är det inte.
Du har nog helt enkelt rätt där! Men ditt förslag på lösning av mätning borde ju gå att lösa relativt enkelt.

Lär vara intressant när ni väl gått till botten med det här. Vad är.nösta steg? Uteslutningsmetoden?
övertoner
Kategori: Mätteknik
emo
Det verkar ju väldans konstigt det här.

Ett enkelt sätt att kontrollera övertonshalten är att mäta en gång med ett instrument som INTE mäter TRMS och sedan ett som mäter TRMS. Om du sedan tar kvoten mellan dessa värden så får du övertonsinnehållet totalt oavsett ordning.

MEN, om felet berodde på övertoner så skulle du i så fall märkt att motorerna blev överhettade och gav upp innan några skarvar blev överhettade.

Det kanske helt enkelt inte är skarvarna i sig själv som är problemet. Det kan ju lika gärna vara skenornas kontaktytor som är dåliga.
övertoner
Kategori: Mätteknik
emo
Man markerar texten, sen trycker man på knappen x2 för subscript och x2 för superscript. Knapparna är markerade i bild nedan....eller missförstod jag dig?
Vilket värde på grup ...
Kategori: Mätteknik
emo
Zloop är beteckning för mätning L-PE. Uttalande om att den ska glömmas tyder bara på okunskap av tillverkaren eftersom ett sånt uttalande kräver sin modifikation.
Mäter du med stickkontakt så innebär Zloop att L och PE i stickkontakt används och Zline att utgång märkt L(L1) och N(L2) används.. Mäter du däremot med vanliga prober så bestämmer du ju själv vilken prob du sätter var.

Gällande kompenserande faktor så avgör du själv. Du ställer nämligen själv in kompenseringen i instrumentet. Så på frågan, om instrumentet själv lägger på faktorn eller ej så är svaret: Det beror på vad du ställt in instrumentet med.
Vilket värde på grup ...
Kategori: Mätteknik
emo
Brandklassning av vägg ligger utanför elinstallationsreglerna med anledning av att det inte är något man gör för installationens skull i sig utan snarare för det allmänna brandskyddet.

Men är det EI90 som är specificerat så gäller ju detta hela väggen, även dosorna. Jag känner dock inte till om det finns dosor i EI90 ens... Frågan är då om man klarar de extra 30 minuterna med hjälp av stenull. Är stenullen i sig själv klassad?
Apparatdosa i EI90 v ...
emo
Jo, det kan absolut vara fel på deras utrustning, men nätägaren har en obligatorisk kontroll av mätsystemet var 6:e år. Ofta så upptäcks fel vid verifieringen då vilket innebär att det oftast inte är fel.

Något du skulle kunna göra är att fråga om du kan få protokollet från senaste verifieringen. Även om det är ett nytt system så ska verifiering ske vid nyanslutning i så fall eller vid byte av systemkomponenter, exempelvis vid byte av strömtransformatorer. Där ser du alla ackumulerade mätfelet.
Mäta effekt på mella ...
Kategori: Mätteknik
emo
Hej Martin!

Detsamma!

Att mäta sann effekt är verkligen komplicerat, precis som du skriver. Elnäts mätare som helt system mäter normalt med en noggrannhet på 0,2% inom en intervall på 20-120% av strömtransformatorernas märkström. Till detta mätsystem ska sedan läggas ledningar till transformatorerna satt att transformatorerna alla har sin egen vinkel med anledning av att de inte är ideella spolar utan även har en resistans, spolen kan ju gå några varv. Kapacitiv spänningssättning ger dock i regel samma vinkel alltid, annars läcker de ju... Men det är trots allt ett vinkelfel som behöver justeras.

Christer, om vi skulle utgå från ideella strömtransformatorer så är det trots allt en fasförskjutning på 180 grader, helt omvänt alltså. Den kapacitiva spänningen i sin tur går 90 grader åt andra hållet. Totalt får du vid en sådan mätning alltså -90 grader förskjutning.
Om man ser energin som den yta som skapas under produkten av spänningen och strömmen, integralen, över tid så spelar fasläget för ström och spänning stor roll.
Mäta effekt på mella ...
Kategori: Mätteknik
emo
Finns det skäl till varför du inte kan mäta direkt på plint från nätbolagets spänningstransformatorer (kan bli grinigt med plomberingarna, men måste man så måste man)? De har ju känt omsättningstal.

Gällande kapacitiv mätning så skulle det funka om du bara hade omsättningstalet SAMT kompenserade för fasvridningen, men någon omsättning saknas och dessutom angiven mätnoggrannhet, utan noggrannheten så blir det ju ingen bra ändå.
Kompensering för fasvridning i en CA 8335 tror jag inte heller är möjlig, men du kanske vet?
Mäta effekt på mella ...
Kategori: Mätteknik
emo
Som spänningsprovare är T-150 GALANT! Den är dessutom godkänd som just spänningsprovare, alltså för spänningslöshetskontroll. T5 600/1000 är också riktigt bra, men det är dock en multimeter och ingen spänningsprovare. Ingen som är nyfiken på T6 600/1000? Mäta spänning utan kablar? Tycker själv det verkar intressant.
Vilken spänningsprov ...
emo
Det där med bevisföring är lustigt... Någon som hört talas om Russells tekanna?
Ett påstående: "Det finns en tekanna som ligger i omloppsbana runt jorden. Tills motsatsen är bevisad stämmer mitt påstående".

...eller ett mer känt exempel som skapades för att illustrera Köpenhamnsprincipen, en princip som på grund av sin teori helt enkelt inte kan motbevisas; Schrödingers katt.
Strömbrytare till ut ...
Kategori: Elinstallationer
emo
Det beror på. UPSen va en "online"? I så fall genereras i regel en ny nollpunkt på lastsidan. I så fall ska den väl inte ligga parallellt med lasten utan i serie med lasten?

...men det va inte riktigt så det såg ut på din tidigare bild.

Om den ligger i serie så matar du UPSen med TN-S. Skyddsjordledare och neutralledare till UPS plockas båda två på PEN-skena i samma ställverk som reservkraften är ansluten till. Ska du ha bibehållen funktion av "skydd genom automatisk frånkoppling av matningen" så måste du dock även ansluta skyddsjordledaren på lastsidans neutralpunkt på UPSen.

På online-UPS brukar man i regel enbart ansluta prioriterad last, inte ALL last. Vet du hur ni gör i ditt fall?
Reservkraft vid TN-S
emo
Och jag hade i min tur kanske även mätt kontinuitet. Alltså; mäta från verifierad utsatt del till hölje på pelarborr.
Hitta faser & jord p ...
Kategori: Elmotorer
emo
Som du beskrev nu, det kan funka!

...TN-S börjar först i utgående grupper från ställverket där UPS och reservkraft är anslutna. Och jag håller med, det brukar faktiskt bli bra till slut.

Är det du själv som drivit frågan eller kom det från annat håll; att det inte går att mata ställverket med TN-S?
Reservkraft vid TN-S
emo
Jag tänkte på att UPS-tjommarna ville ha 3-polog brytning på inkommande. Det innebär att neutralledare och skyddsjordledare fortfarande står i förbindelse i nätägarens ände. Att koppla ihop dessa i din ände också, genom att ansluta reservkraft TN-C, ger att dessa ligger parallellt med anslutning mellan neutralledare och skyddsjordledare i bägge ändar. That's a no no.
Reservkraft vid TN-S
emo
Liten fundering: Oberoende UPS så är det inte tillåtet att koppla en TN-C-reservkraft på TN-S-servis med obruten neutralledare.
Reservkraft vid TN-S
emo
Jag kan inte annat än instämma om att JFB bör installeras.

JFB är i Sverige ett tilläggsskydd (415.1). I grunden ska felskydd utgöras av att det finns kontinuitet i skyddsledaren vilken är ansluten till den utsatta delen. Så skulle vi få ett fel i basskyddet ska detta ge en kortslutning vilket leder till hög ström vilket i sin tur ska vara tillräcklig för att säkringen ska lösa (411).
MEN, och detta är ett stort men, om det saknas kontinuitet i skyddsledare så fungerar inte detta skydd. Vid allmänna uttag ansluts apparater vars anslutningskabel kan ha fått mekanisk skada varpå skyddsledare exempelvis nöts av. I dessa fall är JFB enda skyddet som faktiskt fungerar.
JFB är ett bra skydd i alla lägen egentligen, men särskilt bra för uttag där man inte riktigt vet vad som kommer anslutas.

Ska och bör? Bör råder det inget tvivel om.
Vilka krav finns för ...
emo
Jag kan inte heller se hur just det där skulle kunna vara godkänt.
Det saknas felskydd helt enkelt.

Får man fråga om tillverkare?
Berörbara ledare läg ...
emo
Enligt det nya regelverket så gäller 411.3.3 i SS 436 40 00
411.3.3 Ytterligare fordringar för uttag samt fordringar för matning av flyttbar elmateriel avsedd att användas utomhus
I växelströmssystem ska tilläggsskydd i form av jordfelsbrytare vars märkutlösningsström inte
överstiger 30 mA anordnas för:
– uttag med högsta märkström 32 A som används av lekmän och avsedda för allmänbruk, och
– flyttbar elmateriel med högsta märkström 32 A för användning utomhus.
Detta avsnitt gäller inte för IT-system i vilka felströmmen vid ett första fel inte överstiger 15 mA.
ANM – Tilläggsskydd för likströmssystem är under övervägande.
Sv ANM – Se även Elsäkerhetsverkets föreskrifter om krav på jordfelsbrytare.
Dessa regler är dock inte tillämpliga så länge ni inte förändrar installationen genom utökning eller ombyggnad. Vid nybyggnation är den alltid tillämplig.

Är installationen för övrigt uppförd och klar kring 70- 80-talet så är det troligtvis SIND-FS 1978:6. STEV-FS 1958:1 eller STEV-FS 1988:1 som är tillämpliga. I inga av dessa hittar jag krav på den typ av anläggningar du nämner för s.k. "strömkännande jordfelsbrytare" som det tidigare benämndes.

Det som krävs annars är ju petskydd när barn kan vistas, men inte annars. Men observera att även detta är ett nyare krav.
Vilka krav finns för ...
emo
Har funderat lite...
Det finns ju flera olika jorndingar, men som Mikael påpekade så har det inte kommit svar på varöfr man jordar just nollpunkten.

Första jordningen, den i överliggande system, den är avklarad ovan. S.k. systemjord för det överliggande impedansjordade nätet.
Andra jordningen, det är den i gränspunkten mellan HSP och LSP, alltså trafons kapsling. Trafons kapslings jord har vi behandlat och det rör farliga beröringsspänningar.
I ett samjordat system (trafons kapsling och lågspänningssystemet delar jordtag) så finns det också motiv. Varför man just samjordar beror ju på att man inte vill ha potentialskillnad mellan utsatta delar i LSP-systemet och trafons kapsling. Vid särjordning har det nämligen hänt några olyckor genom åren då montörer ska upp i främst stolpstationer och arbeta. Om vi särjordar dock så uppstår faran enbart om vi har jordat LSP-systemets utsatta delar, eller snarare om de är i förbindelse med jordskorpan via neutralpunkten.

Men INGET av detta motiverar egentligen varför vi jordar specifikt nollpunkten.

Men som jag skrev så har jag funderat! Mycket...
Om vi inte jordar nollpunkten, eller någon annan punkt i LSP-systemet, så kommer vi få samma kapacitiva uppladdning av systemet som vi får i överliggande nät. Konsekvensen av detta är att vid jordfel så får vi en kraftig urladdning om vi inte konstant har en parallell kortslutning till jord vilken systemet kan ladda ur mot, nämligen systemjorden.
Men då kan man ju tänka att vi gör på samma vis som vi gör i överliggande nät, vi lägger in en petersénspole mellan jord och neutralpunkt. Visst, det kan man ju göra, men då får vi ett mer komplext system med fler komponenter SAMT att vid jordfel så får vi oavsett vilket störningar i nollpunkten (nollpunktsspänning samt transienter vars frekvens beror på nätets tidskonstant och amplitud beror på nätets utbredning), störningar som skulle få konsekvenser i de friska fasernas spänningar eftersom deras referens är fas-neutral för 1~-laster.
I LSP-systemet distribuerar vi neutralledare för att kunna köra 1~-laster. Vi är alltså beroende av en icke varierande neutralpunktsspänning, även vid fel. Får vi ett jordfel i ett impedansjordat nät så har vi inte en stabil neutralpunktsspänning, och då menar vi vid jordfel var som helst i hela nätet. Om vi däremot kör ett direktjordat system så kan vi förvänta oss en icke varierande neutralpunktsspänning oberoende av jordfel i nätet. Sen är detta inte helt sant... Vi har ju ingen ideal nollpunkt i.o.m. jordtagets impedans, men med utbredda jordtag (resulterande jordtag) så är vi väldigt nära.
Men som jag påpekade tidigare (och Torbjörn), vi skulle kunna jorda vilken punkt som helst i systemet för att få den kontinuerliga kapacitiva urladdningen. Varför vi inte väljer just en fas istället för neutralpunkten beror på att vi vid jordfel i så fall skulle få huvudspänning mellan frisk fas och jord, något våra anläggningar helt enkelt inte är byggda för.

Så, sammanfattningsvis, vi jordar för att slippa störningar i systemet p.g.a. kapacititv urladdning vid jordfel och vi väljer just neutralpunkten för att undvika skillnader mellan de olika faserna och jord, vid lugndriftstillstånd som vid fel.

Jag ska fundera lite till och se om jag kan förenkla förklaringen något...
Varför jordar man tr ...
emo
Man kan ju alltid höra av sig till SWEDAC och fråga vad de tänkt. Eller Ei.

Kan dock tilläggas att SWEDACs föreskrifter enbart omfattar reglering av nätägarens mätare. För internmätning finns ingen direkt reglering.
Åtkomliga mätarblock ...
Mer
Tid för att skapa sida: 0.77 sekunder
Senaste foruminlägg

Mer ämnen »

Vill du få senaste nytt från Fluxio.se till din E-post?

Klicka här!

Vill du vara säker på att inte missa något viktigt och intressant som händer på Fluxio.se? Prenumerera på vårt nyhetsbrev!
(Utskick görs ungefär en gång per månad och kan när som helst sägas upp)
Dina mottagna Tack!
Finns inga ämnen att visa