fluxio.se Forum
Välkommen, Gäst
Användarnamn Lösenord: Kom ihåg mig

Profil för Michell Andersson (Michell Andersson)

  • OFFLINE
  • Registered
  • Rank: Forum-kung!
  • Registreringsdatum: 31 mar 2013
  • Senaste Besöks Datum: 18 jul 2018
  • Tidszon: GMT +1:00
  • Lokal tid: 23:02
  • Inlägg: 1924
  • Profil visningar: 11731
  • Om mig: Kanske lite aktiv ibland...
  • Plats: Okänd
  • Kön: Man
  • Födelsedatum: Okänd

Signatur

Inlägg

Inlägg

emo
Väcker liv i en gammal tråd.

Det slog mig nämligen att uttrycket för radiell värmeledning har samma geometriska ursprung som beräkning av ett jordtags resistans, härlett genom inlägg #3 och #11.

Analogerna är följande:
λ [W/m*K] är värmekonduktiviteten, inversen till motståndstalet [m*K/W]. Analogt med inversen av resistivitet, alltså 1/ρ.
t2-t1 [C eller K] är potentialskillnaden, analogt med ΔU. Skulle därmed kunna skrivas Δt.
Q [W] är flödet, analogt med strömmen I genom jordtaget vid potentialskillnad.

Dock så finns en väsentlig skillnad. Vid termodynamiken så är Q redan effekten som överförs. I elsammanhang så behöver man ytterligare multiplicera flödet med potentialskillnaden för att få ut effekten. Det bör bero på de ingående enheterna för de olika storheterna.
Motståndstalet inom termodynamiken är enheten m*K/W.
Motståndstalet inom elektrodynamiken är enheten Ωm.

Vill jag att det ska vara helt analogt från elektrodynamik till termodynamik borde jag kanske använda mig av enheten V*m/W istället, vilket inte är enligt praxis och dessutom mindre användbart i andra sammanhang inom elektrodynamik.

Geometrin är dock densamma med undantaget att jordtaget avslutades med en halvsfärs yta på slutet. Integrationen över cylinderns sveparea är densamma. En annan skillnad är att hela uttrycket är negativt för termodynamiken, något som egentligen bara ger vilket håll effekten går åt.
Angående Vp rör
Kategori: Elmaterial
emo
Jag tror inte du kan få några säkra svar här från forumet utan det är tillverkaren som får svara för vad som är okej eller inte.

Hade jag själv stått där hade jag kört Plejd om dimningen är kompatibel. Delat det på två till tre puckar med gemensam brytare.
Maximalt antal dimba ...
Kategori: Elinstallationer
emo
Är anläggningen en gång frånkopplad får man nog säga att den inte längre varit en starkströmsanläggning därefter. Ska den därefter kopplas in igen får man nog också påstå att det är en starkströmsanläggning från och med att den kopplas in. Jag kan inte se att det råder några tvivel egentligen om att anläggningen ska vara utförd enligt nu gällande föreskrifter utifrån ett rent regelmässigt perspektiv.
Koppla in gammalt hu ...
Kategori: Elinstallationer
emo
Så... För enkelhetens skull så blev det en excel-fil av det med två grafer. En för djupjord och en för ytjord.
Dokumentet finns att hämta här.

För de data jag pluggat in, då åtminstone jag känner till begränsningarna, stämmer det förvånansvärt bra. Så, jag är typ nöjd här med modellen.

Jag har någon bekant som är lite mer doktor-doktor av sig inom elkraft, ska låta honom kika på det också.
Beräkna jordtag
emo
Det finns ju den här tabellen i Hb 444, utgåva 3.Jag ska köra lite olika grafer och se om värdena korrelerar väl med tabellen. Gör de så är jag nog nöjd sen.
Beräkna jordtag
emo
Mikael Malmgren skrev:
Michell Andersson skrev:
Nja, min funktion hette f(h), inte f(r). Jag hade inte för avsikt att erhålla en primitiv funktion utan gränser. Tanken var snarare att få ekvationen löst för r och därefter summera samtliga summor med infinitesimalt små steg för r till ett värde för varje h istället.


Ja, jag vet att du tänkte så. Jag funderade först på funktionen f(r) där du integrerar över r. Tror att för att funktionen ska se matematiskt korrekt ut så skriver man f(r) = (funktion) dr
När man väl fått fram denna så kan man då välja att göra h f(h) eller kanske rå f(rå) till variabler i en funktion. Precis som du gjort.
Fast integrationen i sig är ingen funktion. Det finns en funktion inom integrationen dock. Men den är sluten så fort jag inför integrationsgränserna i den primitiva funktionen. r är ju ingen variabel annat än i uttrycket för integrationen.
Beräkna jordtag
emo
Jag tog fram en graf till där jag satt elektrodens längd till 3m och spänningssond på 40m. Med andra ord så ska jag med detta kunna beräkna jordtagets motstånd vid olika markresistivitet, funktionen f(rhå):

Och då får jag en sån här:
Vad tror ni, kan vi vara något på spåret?
Beräkna jordtag
emo
Mikael Malmgren skrev:
Michell Andersson skrev:
Som stuvas om till:


Det skall alltså inte stå oändlighetstecken i funktionen för det blir konstigt.
Detta byts till vald placering av "sond".
Exakt!

Jag hade en tanke från början om att det lika gärna kunde stå oändligt eftersom arean ökar exponentiellt när vi rör oss bort från jordtaget. Tanken var ju att arean till slut skulle vara så stor att det skulle finnas obetydliga förändringar med ytterligare ökning av jordtagets ökande radie.

När jag senare slängde in funktionen i graf så blev det dock bananas, så det gick sig liksom inte.
Beräkna jordtag
emo
Att det är en exponentiellt avtagande funktion var det aldrig något tvivel om. Det säger ju sig själv av jordtagets geometri.

Spänningstratten utan värden på axlarna är ju bara en princip. Min poäng är att få fram specifika värden för funktionen f(h) förutsatt att man har kunskap om jordmånen så att man lättare kan bedöma hur många elektroder och hur lång neddrivning man behöver.

Den informationen får jag inte fram genom att titta på en spänningstratt oavsett hur jag gör. Jag får bara fram formen. Dessutom varierar funktionens derivata med varierande markresistivitet och längd på elektrod. Det är ju inte en statisk kurva liksom.
Beräkna jordtag
emo
Matte är kul
Beräkna jordtag
emo
Satte in funktionen i graf nu med beräkning. Det lär ju inte gå utan en övre integrationsgräns. Så på grund av det så tänker jag att man föreslår den gräns vid vilken spänningssonden placeras vid jordtagsmätning, 40m.
Då får jag ut följande graf vid markresistivitet om 20Ωm, exempelvis bra lerjord:8-9Ω vid 3m elektrod, det verkar faktiskt rimligt.
Beräkna jordtag
emo
Nja, min funktion hette f(h), inte f(r). Jag hade inte för avsikt att erhålla en primitiv funktion utan gränser. Tanken var snarare att få ekvationen löst för r och därefter summera samtliga summor med infinitesimalt små steg för r till ett värde för varje h istället.

Dessutom kan jag ju faktiskt lösa den primitiva funktionen genom att införa integrationsgränserna. Det är väl här det blir ett problem med ett oändligt värde. Så skruva ner det till 500m. Jag är inte ute efter allmänna lösningen för funktionen med avseende på r utan för den faktiska lösningen.

Då borde jag egentligen få:Vilket är oberoende r, precis vad jag är ute efter.

Det slutliga målet skulle dock vara:Som stuvas om till:
Beräkna jordtag
emo
Mikael Malmgren skrev:
Mitt 300:de inlägg blir för övrigt en
300? Trodde du var uppe i mer! Men ser nu.

Grattis Mikael!
Beräkna jordtag
emo
Nja, min tanke var just att integrera över r varför den variabeln slutar efter integralen. Den finns liksom inte som variabel förutsatt att integrationsgränsen i verkligheten inte är oändlig.

Min tanke är att få ut en kurva där varje fullständig integration över r ska bli EN punkt på kurvan för olika h. Jag försöker alltså inte integrera över h. h ska istället vara min oberoende variabel till kurvan på x-axeln.

Min tidigare tanke med en integration i integrationen var för att ta hänsyn till jordelektrodens resistens också, men efter att ha räknat fram och tillbaka på det så är den ibregel helt försumbar.

Jag antar att man skulle kunna göra en analogi till radiell värmestrålning och integrera skivvis längs h istället och sedan sfäriskt från botten av jordtaget. Då skulle jag bara kunna byta lambda mot rå och 1/U mot R.

Faktorerna kan flyttas ut, det här du rätt i. De kan stå som inverser före integrationstecknet eller som nämnare under hela integrationen. Det kan stuvas om, ska stuvas om.
Beräkna jordtag
emo
Jo, spänningstratten är ju det resulterande spänningsfallet om en ström går genom jordtaget.
Integralen jag beskrivit ger just en sådan fallande kurva. Men spänningstratten du bifogat är liksom en principiell beskrivning av vad som händer. Det jag är ute efter är att kunna uppskatta det mer specifika värdet för just motståndet. Att spänningsfallet går mot 100% är redan känt.

Spänningstratten hade nämligen haft samma inversiva exponentiella ekvation oavsett hur långt jordspettet är om marken är homogen men dess exponent hade varit lägre och dess yttre gräns, radien, hade legat närmre med längre jordspett. Med andra ord hade kurvan varit brantare bara med ett bättre jordtag.

Man kan nog säga att spänningstratten är en annan sida av samma mynt, en konsekvens av jordtagets geometri där ökande radie ger större area och därmed avtagande spänningsfall i utkanterna av jordtaget relativt närmre dess centrum.
Beräkna jordtag
emo
Som du skrivit så är din lastfrånskiljare redan märkt A1D1. Det är fel, men det är ju vad det är och vi märker inte om ett helt hus för att det är fel, men OK'at sedan tidigare.

Från A1D1 har du två stigare ut.
Dessa ledningar heter då i ditt fall A1D1a och A1D1b.
Därefter kommer fördelning och vad jag antar mätsystem.
De ska då heta, först A1D1A respektive A1D1B, med tilläggssiffra för respektive mätsystem (1, 2, 3, 4... o.s.v.).
Så vad jag kan se så har du märkt helt rätt nu förutsatt att du faktiskt har mätsystemen vid fördelningen.
Har du mätsystemen vid gruppcentralerna skulle det istället heta:
A1D1Ab -> A1D1AB1
A1D1Ac -> A1D1AC1
o.s.v.

och för stigare b:
A1D1Ba -> A1D1BA1
A1D1Bc -> A1D1BA2
o.s.v.

Vid anmälan till nätägare är det värt att påpeka att A1D1 redan heter som den heter, oavsett vad man nu kan tycka om det.

A1D1 enligt smma system betyder nämligen att mätsystem D1 matas av stigare A1d som i sin tur matas av A1 som redan är mätt. Då har man liksom två mätningar efter varandra, vilket skulle innebära att man får betala för samma energivolym två gånger.
Den eviga fråga ang ...
emo
Det där kände jag inte till! Tack Torbjörn.

Är detta reglerat i NEC då kanske?
Dimensionering preci ...
Kategori: Elinstallationer
emo
Nä, du har nog rätt i det.

Så, jag tänkte att jag får utveckla min fundering kring hur jag tänkt "so far".

Först tänker jag mig en geometrisk modellering av jordtaget. Den tänkte jag kunde bestå av dels sveparean av en cylinder med komplettering av ett halvklot i botten. Det blir inte korrekt egentligen eftersom det finns en resistans i elektroden också så egentligen borde cylindern vara mer konformad, men jag tänker att elektrodens resistans är försumbar relativt jordtagets resistans.
Så, typ såhär:

Och på detta tänker jag sedan att jag kan beräkna totala arean för denna figur för en given r, så jag sätter r som min oberoende variabel där totala arean blir min beroende variabel.
x = r
y = Atot

Uttrycket är då delat i två delar för att beskriva dels cylinderns sveparea, dels halvklotets area.
Acy = 2πrh
Asf = 4πr2, men jag vill bara ha halva så jag dividerar med 2.
Asf/2 = 2πr2

Min totala area beroende på r borde då bli enkel att summera till:
Atot = Acy + Asf/2 = 2πrh + 2πr2
Som sedan kortas ner till 2πr(r+h)

För att sedan få detta till en resistans så använder jag mig av klassiska uttrycket:
ρ*l/A
ρ = markresistiviteten i Ωm
l = det blir ju samma som min radie, r, i meter
A = Atot

Så då får jag ett uttryck som heter:
ρ*r/2πr(r+h)

Nu förekommer r både uppe och nere så den "kortas" bort vilket lämnar mig med:
ρ/(r+h)

Detta tänker jag att det är min resistans för varje millimeter av mitt jordtag. Vill jag sedan ha totala resistansen så får jag addera dessa seriellt anslutna resistanser med varandra. Det tänkte jag att man kunde göra med integration. Och då tänker jag mig något sånt här:

Min tanke då alltså är att detta ska ge en funktion av h, alltså hur långt jag drivit ner jordspettet, som ska hjälpa mig beräkna vilken jordtagsresistans jag kommer ha. Varför integrationens övre gräns är satt till oändlig är för att det egentligen inte spelar någon roll... När man är tillräckligt långt bort kommer arean vara så stor att resistansen ändå inte ökar nämnvärt och till slut infinitesimalt lite. Men ska man stoppa in det i en räknare så får man väl slänga in ett värde, men det kan lika gärna vara 100m som 500m.

Tanken är ju också att detta ska vara en funktion, som uttrycket markerar. Detta för att jag ska kunna avläsa på kurva för en given markresistivitet hur långt spett jag ska ha. Kör jag två spett delar jag hela uttrycket på 2, förutsatt att spetten inte är i direkt anslutning till varandra så jordtagen går in i varandra. I realiteten gör de troligtvis detta dock.

Så... Jag tar gärna synpunkter.
Beräkna jordtag
emo
När det gäller smältsäkringar så finns där ju en marginal, men går på andra hållet.

Det finns ju knappast någon regel som säger att du inte får säkra något lägre.

Ur ett driftperspektiv så kanske det finns en poäng för vissa typer av utrustningar, men resistiva laster ingår ju inte där.

...nu sökte du från de som hört något liknande, inte tvärtom. Men jag tror inte du kan hitta någon som hört något liknande och skulle du trots allt göra det så kan de garanterat inte härleda det till annat än att någon sagt så till dem för många år sedan, kanske samma montör.

Nä, I call bullshit.
Dimensionering preci ...
Kategori: Elinstallationer
emo
Sikken fin kommentar! Tack Magnus!

Jag brukar kalla mig elektriker.
Den eviga fråga ang ...
Mer
Tid för att skapa sida: 0.58 sekunder
Senaste foruminlägg

Mer ämnen »

Vill du få senaste nytt från Fluxio.se till din E-post?

Klicka här!

Vill du vara säker på att inte missa något viktigt och intressant som händer på Fluxio.se? Prenumerera på vårt nyhetsbrev!
(Utskick görs ungefär en gång per månad och kan när som helst sägas upp)
Dina mottagna Tack!
Finns inga ämnen att visa