fluxio.se Forum
Välkommen, Gäst
Användarnamn Lösenord: Kom ihåg mig

Profil för Michell Andersson (Michell Andersson)

  • OFFLINE
  • Registered
  • Rank: Forum-kung!
  • Registreringsdatum: 31 mar 2013
  • Senaste Besöks Datum: 10 nov 2018
  • Tidszon: GMT +1:00
  • Lokal tid: 22:14
  • Inlägg: 1977
  • Profil visningar: 11995
  • Om mig: Kanske lite aktiv ibland...
  • Plats: Okänd
  • Kön: Man
  • Födelsedatum: Okänd

Signatur

Inlägg

Inlägg

emo
Du kommer nog få olika bud Ronnie, men det korrekta är givetvis att ledningarna för LSP ska testas även efter ackarna. Min egen erfarenhet då jag håller utbildning är att många glömmer brytare, kontaktorer o.s.v. Vissa glömmer även säkringarna i centralen. Inte deras fel, enkelt tankefel och ingen har sagt något annat heller.

...man skulle kunna bygla med FK under meggning dock.
Megga KNX-anläggning
Kategori: Teknik
emo
Nä, behövs inte Mikael, precis så som du skrivit och varken mer eller mindre. Det är precis så regleringen ser ut ju.

Sen finns ju en annan reglering också, AML. I den regleras ytterligare en gång samma sak avseende kompetens (utbildning och erfarenhet), men då som ett skydd för den anställda i dennes arbetsmiljö istället för ett skydd för tredje man som i egenkontrollprogrammet.

Man kan/ska som anställd be att få ta del av egenkontrollprogrammet, det är för den anställde som utför elinstallationsarbete det ska vara skrivet i första hand. Där ska det framgå hur företaget säkerställt att rätt kompetens finns för de förekommande arbetena.
Vem får utföra elarb ...
emo
Hur många batterier har du!?

Du skulle ju kunna ha två batteripaket och växla mellan dessa så att ett av de seriekopplade paketen alltid är på laddning. Sen någon form av enkel spänningskännande eöektronik som automatiskt växlar när du kommit åter i spänningen på det paket som laddar. Har du tillgång till lite kondningar också så skulle du kunna växla utan avbrott också kanske.

Jag ska sätta mig och göra ett enkelt schema över hur JAG tänkt att man kan göra så fort jag får lite tid över, ja, och om jag tänkt rätt så klart.
Parallell och serie ...
Kategori: Elinstallationer
emo
Jag är inte säker på att jag begriper, så ställer lite frågor.
"Förbrukning, serie. Laddning, parallellt", typ. Alla batterier med en laddare och ladda samtidigt som förbrukning, det lär inte funka. Laddaren kommer kortsluta batterierna då.
Om du däremot laddar genom överkoppling så att seriekretsen bryts och parallell krets kopplas in när du ska ladda så är det ju möjligt, tänker jag.
Ska du köra flera oberoende laddare, en över varje batteri, så funkar det ju också rent kretsmässigt.
Ska allt vara igång samtidigt så misstänker jag en del dioder för backströmmar.

Du kan inte lägga upp något enkelt schematiskt med vad du tänkt dig?
Parallell och serie ...
Kategori: Elinstallationer
emo
Serviscentral behöver generellt ingen märkning, det finns bara en. Och den föregås heller inte huvudledning i traditionell bemärkelse utan servisledning (en servisledning är dock en huvudledning trots allt).

Med andra ord så skulle du kunna märka enligt följande:
Serviscentral: Blankt
Fastighetscentral: A1
Mätarblock 1: B
Mätare på mätarblock: B1 - B9
Gruppcentral i lägenhet: Samma som mätarmärkning.
Mätarblock 2: C
Mätare på mätarblock: C1 - C9
Gruppcentral i lägenhet: Samma som mätarmärkning.
Märkning av Centrale ...
emo
Gällande märkning: Var har du debiteringsmätningen? Finns det ingen fastighetsel?

En märkning enligt IBL ska inte innehålla mer än en siffra. I ditt schema finns det tre totalt i uttagningarna längst ut.
Märkning av Centrale ...
emo
En kommentar om högskolekurserna: Översiktskurserna är enklare, men läser du specifik kurs i ett ämne så blir det djupare, enligt min erfarenhet.

Exempel: Läser du en kurs om elproduktion så tittar man på samtliga produktionsslag och ofta dess överföringar, men även om dess kulturella och historiska aspekter. Kanske ingenting om ens stötströmmar eller överlagrade likspänningskomponenter.
Läser du istället en kurs om synkrongeneratorer så pratar man ofta om subtransienta, transienta och stationära förlopp.

Men en översiktskurs är ju en översiktskurs, en fördjupning är ju en fördjupning. Översiktskurserna ingår i regel i alla programmen inom energi/elektroteknik, fördjupningskurserna är många gånger tillval. Så kurserna finns, men det är många som inte läser dem.
Zf i anslutningspunk ...
emo
Utveckla gärna Anders. Tänker du på kaskadkoppling i form av att säkringen inte bara bryter enligt tid utan även sväljer en del av energin?

Räknar vi på tiden så gäller 50A. Det får nog sägas vara ett förenklat exempel. Räknar vi med att säkring även begränsar strömvärmepulsen, vilket den gör, så skulle vi nog kunna klämma dit en 100A istället. Men vad jag sett så reglerar inte standard strömvärmepulsen för säkringen utan bara tiden. Återigen så är vi i så fall inne i specifika tillverkares datablad.

Återigen, jag ser gärna att du utvecklar, ämnet är intressant!
Zf i anslutningspunk ...
emo
Tobias Karlsson skrev:
Det verkar som du inte är så insatt i kabelförläggning som du ger sken av =)
Tyvär kan jag inte säga vad jag vet då. Mer säger jag inte.
Jag ser ingen som gett sken av att de är kloka inom kabelförläggning, det som diskuterats hittills är kabeldimensionering. Och gällande kabeldimensionering så är motiven enkla, se ovan bara.

Finns det andra motiv som beror på förläggningen menar du?

Och om så; Då vet du mer om våra interna beslut än vad jag vet. Antingen det eller så har du fabricerat egna motiv till valet och då är det nog mer konspirationsteori än något annat.
Area servis
Kategori: Elinstallationer
emo
Man arbetar med verifierade värden, under 100ms är inte reglerat och blir då tillverkarspecifikt.

Jag är dock mycket förvånad över att Schneider vågat ange 13ms med tanke på att det under 20ms beror på när i sinusförloppet kortslutningen sker. Krasst så ska en tillverkare inte kunna garantera noggrannhet under 15ms, 0,75 perioder.

Anders, ta inte saker personligt. Många delar av ett svar är där inte bara för din läsning utan för övriga som kommer in och läser tråden.

Jag tror åtminstone att vi kan vara överens om att någon allmän 5-sekundersregel inte finns, istället gäller "max 5 sekunder, ofta kortare."
Zf i anslutningspunk ...
emo
Ett antagande om att du klarar strömvärmepulsen med kabelns Iz är helt felaktigt. Har du en 2,5mm2 och en kortslutningsström om 1kA så måste du frånkoppla inom 0,08s. Detta klarar inte en dvärgbrytare definierat. Helt rätt kan jag då försäkra, i detta fallet max 50A. Men argumentet från början var 5s, så är inte fallet. Att det sedan finns lösningar för att hantera detta när inte dvärgbrytaren klarar frånkopplingen är ju självfallet, annars skulle vi många gånger inte kunna använda dvärgbrytare alls.

Du får skilja på de olika skydden i en dvärgbrytare.
Det ena skyddet är likt smältsäkringen med inverstidskarakteristik och bygger konkret på upphettning av en bimetall som påverkar utlösningsmekanismen. Högre ström -> snabbare frånkoppling.
Det andra skyddet är det momentant magnetiska och detta löser på 0,1 oavsett hur stor strömmen är så länge strömmen trippar.
Högre ström -> samma frånkopplingstid oavsett.

Regeln är snarare tvärtom: För smältsäkringar löser säkringen exponentiellt snabbare för högre strömmar varför det räcker att beräkna frånkoppling för lägsta strömmen, Ik1. För momentana skydd finns inte detta samband, det går helt enkelt inte att göra antagandet dom du gör.

Det är en utsvävning från huvudfr0gan, men ska man väl ta upp det så får man åtminstone återge det korrekt.

Ett mer korrekt sätt att återge någon allmän regel vore:
För fel L-PE gäller
- 0,4s (automatiskt uppfyllt så länge Ik1 är större än 30mA) ELLER,
- skyddsutjämning till förbannelse).
För övriga fel (L-L, L-N) gäller
- termisk dimensionering och då max 5s OCH,
- mekanisk hållfasthet för stöt- och kortslutningsströmmar

Dock så kan PE ha lägre dimension än N, och om så är fallet så behöver du även termiskt dimensionera särskilt för L-PE istället för L-N.
Zf i anslutningspunk ...
emo
Jag råder till försiktighet kring det där med 5 sekunders frånkopplingstid.

Det är max 5 sekunder, alltså inte automatiskt 5 sekunder. Du kan mycket väl behöva frånkoppla mycket tidigare, allt beror ju på din valda kabels termiska hållfasthet. Strömvärmepulsen får ju inte överskrida vad kabeln klarar.

Förhållandet som ska bekräftas för att du ska känna till vilken tid som är din maximala är: I2tS2k2.
I är strömmen som ger frånkoppling
t är tiden som går innan frånkoppling skett
S är ledarens dimension i mm2
k är ett tal som kompenserar för ledarisoleringens termiska proportionalitetskonstant, för PVC är den 115.

Exempel:
Ik3: 500A
S: 6mm2
k: 115 (PVC)

62 • 1152 / 5002 = max 1,9s

Varför det anges 0,1s för dvärgbrytare är för att den har ett momentant magnetiskt skydd. Om strömmen väl kommer upp i det som krävs för att trippa det magnetiska skyddet i dvärgbrytaren så har den redan löst, det tar dock upp till 0,1s för den mekaniska rörelsen inuti dvärgbrytaren.
Vilken ström som trippar det momentant magnetiska skyddet i en dvärgbrytare går att utläsa från dess karakteristisk.
B-karakteristik: 5 • In
C-karakteristik: 10 • In o.s.v.
En C10 löser således momentant på 100A och om den väl löser så gör den så på 0,1s max.
Zf i anslutningspunk ...
emo
Inlägg #2 stämmer.

Så, vad du kan göra redan nu alltså är att höra av dig till det tänkta elnätsbolaget och höra vad de har för kompetenskrav för sina egna montörer.
Du bör även höra efter hur de hanterar nya som inte uppfyller kvalifikationskraven initialt. Har de tänkt till har de även beskrivit detta i sitt egenkontrollprogram.
Arbeta med El
emo
Ingen som påstått att det är en dålig idé att fortsätta. Vid periodisk kontroll bör det definitivt testas. Däremot så bör ju tillverkaren ta sitt ansvar för sin produkt.

Men om du stundtals råkar på JFB, nya, som inte fungerar enligt sina parametrar bör du ju någon gång göra en anmälan till Elsäkerhetsverket.

Diskussionen liknar den om man bör eller inte bör installera JFB fast det inte alltid är ett krav. Då finns det alltid någon som skriver något i stil med: "Spelar ingen roll om det är ett krav, jag installerar alltid ändå". Ja, det är ju bra, men poängen var inte om en jordfelsbrytaren är bra eller ej, utan explicit vad som är en fordran/krav. Samma här. Problemet är att man gör sitt test, men man kontrollerar inte knappen. Att knappen fungerar är också viktigt eftersom det är den som används vid kunds egen periodiska kontroll.

Så, man använder väl båda. Gör Ramstedt eller vad som, men testa knappen i alla fall.

Samma resonemang som: Ja, du har JFB, men kolla ändå kontinuiteten i skyddsledaren.
Hur gör ni en förimp ...
Kategori: Mätteknik
emo
Två saker funderar jag kring:
Det är väl sällan en mätning används enbart för KFiD. Isolationsprpvning är exempelvis det snabbaste sättet att leta fram jordfel. Här beskriver du båda som om de vore 1. Tillverkaren svarar för sin produkt och föreskriver hur den ska kontrolleras, med testknappen. Felsökning, periodisk tillsyn eller utökning är också tillfällen då snarlika mätningar görs, men inte alltid med samma motiv. Det är det ena.

Det andra rör att du beskriver det som att provningen ska/kan användas för att upptäcka om den alls är inkopplad. Jag tror vi många gånger underskattar inspektionen som ska föregå mätningarna och att när vi gör den så finns det ingen som helst systematik eller kontroll mot överensstämmelse med den anvisning man sagt att man följt då man installerat anläggningen. Mätningarna betyder ingenting om vi inte gjort en ordentlig inspektion och inspektionen betyder ingenting om vi inte gjort våra mätningar. Om jordfelsbrytaren inte omfattats av inspektionen så hoppas jag att det är ett tjänstefel då det bör vara beskrivet i egenkontrollprogrammet hur en inspektion ska genomföras och rimligtvis bör korrekt inkoppling av skyddsapparater ingå här.

Ett exempel: Ett vägguttag är monterat och passerar alla mätningar med bravur. Dock så är det monterat i badrummet i zon 1 samt att någon glömt att skruva fast locket så det går att dra av. Oavsett vad mätningarna visat så är detta en potentiellt farlig anläggning.
Hur gör ni en förimp ...
Kategori: Mätteknik
emo
Så gör vi. Vill de inte redovisa så är de inte kvalificerade att delta vid upphandlingen. Granskning av EKP sker för vår del under prekvalificeringen vid upphandling.

Varför ska man granska någons EKP? Jo, de kan ha regleringspunkter som ställer till det med våra anvisningar om hur nät ska byggas. Dessutom skulle man bara veta hur många EKP där ute som inte överhuvudtaget reglerar anläggningens säkra utförande utan istället montörernas säkerhet vid arbete. Jag kan dock tycka att det är en jättegod idé att även reglera montörernas säkerhet vid arbete i ett EKP, men inte på bekostnad av det som är lagstadgat.

Jag är ganska säker på att denna punkt är reglerad i AB04, redovisning av EKP, men minns inte med säkerhet om det är tillägg hos "oss" eller om det är ingående i standardkoden.
Byggmax säljer elins ...
Kategori: Elinstallationer
emo
Det finns säkert olika incitament hos olika nätägare, men jag själv är för egen del en av de som beslutat för den nätägare jag representerar vilka dimensioner som ska användas och där finns inga hemligheter.

Ett av incitamenten är helt enkelt att få ner antalet dimensioner.
Ett annat incitament är pris, större volym ger bättre pris vid beställning.

Ett incitament som många TROR att det är, men som är fel, är NUAK-värdet av nätet. NUAK-värdet blir högre med nyare och dyrare komponenter i nätet. Detta i sin tur ger möjlighet för högre nätavgifter i form av att intäktsramen för nätbolaget som är procentuell på NUAK-värdet blir högre. Varför det inte är rationellt att göra såhär med just serviskablar är för att det är en så marginell del av det totala NUAK-värdet av nätet att det inte skulle ge någon märkbar skillnad på totalen.

Vanligaste motivet till grövre dimension är ett av följande.
Antingen så behövs dimensionen för kapaciteten. Om det inte är därför så kan det behövas för nätstyrkans skull, i praktiken för att få ner spänningsfallet så att man kan bygga längre från nätstationerna.
Det är inte helt ovanligt att det finns lite kapacitetsreserv i en nätstation, men många anläggningar är så långt borta att det inte går att nyttja denna kapacitet med lägre dimensioner eftersom spänningsfallet blir för högt. Skulle man då välja lite grövre dimensioner så kan man nå längre från en nätstation istället för att smälla upp en ny längre bort trots att det finns kapacitet kvar i andra nätstationer. Man kan tänka att det kanske inte skulle vara en fråga i en tätort, men så kan det visst vara.

Tobias, känner du till några hemlisar som inte jag känner till som skulle kunna vara av glädje för det nätbolag som verkar där jag finns så får du gärna skicka ett PM!
Area servis
Kategori: Elinstallationer
emo
Flera saker, men framförallt kanske inom reläskydd.

Exempelvis: Nollföljdsström kan användas för att definiera ett jordfel i impedans- och resonansjordade elnät. Om skyddet inte klarar av att definiera strömmen tydligt nog (vilket beror på algoritm i största grad) så kan man istället använda nollföljdsspänningen för indikera samma fel och därmed får man ett reservskydd för nollföljdsströmskyddet. Nollföljdsspänningen är detsamma som nollpunktsspänningen dividerat med 3.

Just minusföljden är ju lite speciell. Om jag får för hög ström med traditionella skydd så kommer skyddet lösa utifrån ett fast värde. Sen om denna höga ström beror på högre last eller ett faktiskt fel vet ju inte skyddet. Om jag däremot istället mäter minusföljdsströmmen så kan jag ju se att strömmen är högre, men symmetrin kvarstår, alltså inget fel utan högre last bara. Minusföljdsströmmen är således en god indikator på att jag har en osymmetri.

Minusföljden kan även visa sig vara användbar vid motordrifter och hos transformatorer då minusföljden kan vara orsak till skadlig upphettning i induktiva laster mot roterande fält. Vet jag om att det är just minusföljdsproblem så vet jag också att det inte kommer hjälpa att byta axellagret utan att jag behöver se över andra delar av anläggningen då problemet är elektriskt och inte mekaniskt, kanske kika på frekvensomformaren exempelvis och dess filter.

Totalt så kan de olika komponenterna även ge mig förenklade beräkningar av osymmetriska nät där amplituderna inte är desamma och där vinklarna inte är 120 mellan alla faser.

MEN, det finns mycket du skulle kunna klara med komplexa tal också snarare än symmetriska komponenter. Vissa saker skulle du dock behöva itterera, men komponenterna behöver du inte det.
Plus- minus- nollföl ...
emo
Jag tänkte jag unde ge en konceptuell tolkning av hur JAG uppfattat de symmetriska komponenterna.

Först och främst är det ett räkneverktyg. Komponenterna är inte reella. Däremot så uppträder de på ett sätt så att om de är reella eller inte kan kvitta, resultatet stämmer i alla fall liksom. Ungefär som resistans eller impedans. Dessa värden är aldrig uppmätta, enbart ström och spänning är uppmätta. Resistansen är ju alltid kvoten mellan de föregående så ett resistans- eller impedansmätande instrument är ju i verkligheten ett ström- och spänningsmätande instrument. Kvoten i sin tur som presenteras i displayen är alltid ett beräknat (härlett) värde, aldrig ett faktiskt uppmätt.

I alla fall.
Vi utgår från en referensfas, låt säga L1, egentligen godtyckligt vilken som är vilken.
Plusföljden är allt som finns i ett symmetriskt system, inget annat. Dock så är det ett idealt system vi talar om då. Det kan sägas vara det som uppträder i en enfasig sluten krets utan returledare. "Kan man ha det?", nä, kan man ju inte. Men det är så den är betraktad. I verkligheten så måste vi ha en neutralpunkt och den får vi enbart i flerfasiga system. Plusföljd kan kanske bättre sägas vara det som händer mellan matningens neutralpunkt och lastens neutralpunkt i en av faserna.
Minusföljden, den är som en EMK i samma enfasiga krets, men med omvänd riktning. Den arbetar MOT plusföljden. Den kan sägas vara den effekt som uppstår av att L2 och L3 i varje ögonblick i tiden är returledare åt L1. Får vi en osymmetri i systemet så är inte matningens och lastens neutralpunkter ekvipotentiella längre på de ställen de var tidigare.
Nollföljden, det är den del som uppträder i neutralledaren eller genom jordskorpan.

Sammanfattat kort: Plusföljd, det är min godtyckliga fasledare. Minusföljd, det är mina andra två fasers inverkan vid osymmetri. Nollföljden, det är min ordinarie returledares inverkan på systemet, vid osymmetri.
Plus- minus- nollföl ...
emo
Benjamin Papp skrev:
Var fick du tag på den där röda boken om ja får fråga?
Sent svar: Den röda boken beställdes från CRC Press, USA.
Plus- minus- nollföl ...
Mer
Tid för att skapa sida: 0.50 sekunder
Senaste foruminlägg

Mer ämnen »

Vill du få senaste nytt från Fluxio.se till din E-post?

Klicka här!

Vill du vara säker på att inte missa något viktigt och intressant som händer på Fluxio.se? Prenumerera på vårt nyhetsbrev!
(Utskick görs ungefär en gång per månad och kan när som helst sägas upp)
Dina mottagna Tack!
Finns inga ämnen att visa