fluxio.se Forum
Välkommen, Gäst
Användarnamn Lösenord: Kom ihåg mig

Profil för Torbjörn Forsman (torbjorn)

  • OFFLINE
  • Registered
  • Rank: Expert
  • Registreringsdatum: 07 okt 2012
  • Senaste Besöks Datum: 16 okt 2018
  • Tidszon: GMT +1:00
  • Lokal tid: 02:49
  • Inlägg: 842
  • Profil visningar: 3538
  • Plats: Okänd
  • Kön: Okänd
  • Födelsedatum: Okänd

Signatur

Was man sich nicht erklären kann, sieht man als Überspannung an.
Inlägg

Inlägg

emo
Man brukar inte ha nollpunktsutrustning inkopplad på alla transformatorer i ett nät.
Vi ska också komma ihåg att i Sverige är näten från 130 kV och uppåt direktjordade sedan någon gång på 1940-talet. Nollpunktsutrustning, högohmig jordning, petersénspolar mm är något som förekommer i nät från 6 till 70 kV.
I ett hopmaskat nät, som kan förekomma på 70 och möjligen 40 kV, kan det vara motiverat att ha nollpunktsutrustning här och var i nätet, om det rör sig om ett rent radialnät som är det vanliga på 40 kV och lägre spänning, så räcker det med att den matande transformatorn har nollpunktsutrustning.
Som grov uppskattning så kanske det bara är var fjärde transformator i nätet, om ens det, som måste ha åtkomlig nollpunkt av den anledningen.

Med blandad koppling menas att transformatorn har olika kopplingsart på upp- och nedsidan. T ex har en YNyn eller Dd inte blandad koppling, men en Dyn eller Yzn har blandad koppling. En D-kopplad lindning går det ju inte att få ut någon nollpunkt ur.
I specialfall kan man råka på transformatorer som förutom de lindningar som är utdragna till uttag, även har en "intern" D-lindning som inte är ansluten någonstans utan bara bidrar till att "hålla emot" osymmetrisk last och vissa övertoner.

Det finns många olika anledningar till osymmetrier i elnätet, och vilka som dominerar varierar såklart beroende på spänningsnivå. På lågspänningssidan är det framför allt enfaslaster hos abonnenter. I distributionsnät vid t ex 10 kV så kan man få problem med osymmetri för att lindningarna på det mittersta benet i en normalt byggd distributionstransformator har lägre tomgångsström än de övriga. Vid högre spänningar kan man få osymmetrier pga att de olika linorna i en kraftledning får dels olika induktans och dels olika kapacitans till varandra och till jord. Från 130 kV och uppåt undviker man det genom att "skruva" ledningen, dvs låta faserna byta plats med jämna mellanrum.
I en del länder, dock inte Sverige, har man problem med osymmetri på högre nivåer i elnäten pga uttag av enfasström för järnvägsdrift.
En gammal och ökänd orsak till mycket ostabil och varierande osymmetri är ljusbågsugnar i stålverk.
En orsak som är sällsynt men dock förekommande, är stora roterande elmaskiner som av någon anledning inte har exakt 120° mellan fasspänningarna. Det kan t ex röra sig om att tillverkaren av produktionstekniska skäl var tvungen att använda statorplåt med ett spårantal som inte gick jämnt ut med tre gånger motorns poltal.
Val av kopplingsart ...
emo
Transformatorer som ska ingå i högspänningsnät där man förväntar sig en spänningshöjning inom överskådlig framtid (t ex 6 kV => 10 kV eller 70 kV => 130 kV) beställer man ofta med omkopplingsbar lindning på den sida där spänningsändringen kan bli aktuell. D-koppling för den lägre spänningen, Y-koppling för den högre.

Sådana transformatorer i distributionssammanhang (6-10 kV / 400 V) brukar tillverkas med Z-kopplad lågspänningslindning för att fungera bra med osymmetrisk last även då högspänningslindningen är Y-kopplad utan ansluten nollpunkt.
Val av kopplingsart ...
emo
Tillverkarens anvisningar, som borde vara skrivna med stöd av den standard som värmeapparaten är typprovad efter (se tillverkardeklarationen för CE-märkning). Om anvisningarna verkar obegripliga eller som om någon har fått dem om bakfoten, så kanske man måste läsa standarden själv för att få klart för sig hur det egentligen är tänkt.
Överhettningsskydd
emo
Kan vara tänkt som isolationstransformator eller störskyddstransformator, för att slippa problem med nätbrum i studioutrustningen. Det är troligt att sekundären antingen är helt flytande eller mittpunktsjordad.
Om prylen verkar med komplicerad än bara en enda transformator så kan det vara frågan om någon slags spänningsstabilisator.
Går det att ordna en bild på den?
Transformator
Kategori: Elinstallationer
emo
Tyvärr fungerar ledningskollen inte alltid så bra som det är tänkt.

Jag har själv varit med om ett fall där det akut måste grävas i gränsen mellan tomt- och gatumark för att åtgärda en vattenläcka, Ledningskollen kontaktades och jag blev utlovad ledningsanvisning till nästa dag. Hela dagen gick, jag var i och för sig inte närvarande hela tiden men när dagen var slut hade det inte dykt upp några markeringar. Alla inblandade tänkte att då fanns det väl inga ledningar att märka ut här. Så grävningarna satte igång på kvällen, allt gick bra och inga ovidkommande ledningar påträffades eller skadades. 2-3 veckor senare hörde en gubbe av sig och undrade vilken adress det egentligen gällde - han hade tydligen fått en handskriven lapp där gatunamnet inte gick att tolka. Men då var det ju redan färdiggrävt för länge sen så det var bara att avblåsa ledningsanvisningen.
Nätägarens ansvar fö ...
Kategori: Elinstallationer
emo
Det finns inte möjligen något schema fastklistrat på insidan av locket?
Gammalt astrour
Kategori: Elhistoria
emo
Kan det tänkas att kabeln har använts i ett likströmsnät?
Där lär det ha förekommit kablar med inlagda "mättrådar" för att man från driftcentralen skulle kunna mäta spänningen här och var i nätets utkanter.
Gammal kraftkabel
Kategori: Elhistoria
emo
Att påstå att det har blivit värre på senare år tyder på en viss historielöshet. Sett på längre sikt så har risken för elbränder minskat kraftigt.
Allra värst var det nog i slutet av första världskriget och några år därefter, då tvivelaktiga kristidsinstallationer som var gjorda i all hast under 1917 då Sverige höll på att bli mörklagt pga att varken stearinljus eller fotogen gick att få tag på, tog ut sin tribut.
I slutet av 30-talet och under andra världskriget brann det mycket inom industrin, typiska orsaker var högkonjunktur, slarv, brist på kompetenta installatörer (kanske inkallade till militärtjänst), provisoriska och överbelastade installationer mm.
Ser man på hemmiljö så har många elbränder traditionellt brutit ut inom några veckor efter kraftiga åskväder - åsköverspänningar har gett genomslag i isolation någonstans, krypströmmar och värmeutveckling börjar, och när några veckor har gått har felet utvecklats så långt att det börjar brinna på allvar. Förr i tiden då folk rökte mycket inomhus och man kanske hade inrykande eldstäder i bostäderna, var det inte säkert att någon märkte att det luktade från en begynnande varmgång. Och risken för svåra åsköverspänningar var större då lågspänningsnät och servisledningar ofta var byggda med blanktråd på trästolpar.
Kvarglömda strykjärn ställde till många bränder förr i tiden, då strykjärn sällan hade termostat utan kunde bli glödande om de fick stå på länge.
Radio ställde också till med många bränder, framför allt under början av 30-talet då nätanslutna apparater började bli vanliga men det ännu inte fanns några säkerhetsbestämmelser eller myndighetsprovning av dem. 1947 skärptes Semkos föreskrifter, och apparater sålda efter det året kunde snart visas vara betydligt brandsäkrare än äldre modeller.
På 70- och 80-talet började det brinna mer och mer i tv-apparater, ofta som följd av åldringsfenomen som man inte hade tänkt på i samband med typprovningen, brandfarliga material i bakstycket, ljusbågar i spruckna lödställen mm. Stora mängder klibbigt (matos, tjära från tobaksrök mm) och brandfarligt damm i äldre apparater med stor värmeutveckling kunde också ställa till med varmgång och brand.
Kaffebryggare har ofta blivit beskyllda för att vara brandfarliga, men det är till allra största delen en orättvis beskyllning. Det lär ha funnits en enda kaffebryggarmodell någon gång i början av 70-talet, som var godkänd av vederbörande myndigheter men som ändå visade sig kunna ta eld om den lämnades påslagen länge. Därefter skärptes föreskrifterna och det kom t ex krav på en extra termosäkring utöver bimetalltermostaten.

Det är bara att konstatera att den tekniska utvecklingen går åt något håll hela tiden - vanligtvis framåt. Befintliga brandrisker åtgärdas genom åtgärder från myndigheter, försäkringsbolag m fl när de börjar vara kända och identifierade, men samtidigt tillkommer alltid nya slags produkter med nya riskmoment som regelverken inte har förutsett.
Elsäkerhetsverket ut ...
Kategori: Nyheter
emo
Enfas asynkronmotorer har ofta rätt dålig effektfaktor, så om det är sådana så kan man ofta få ner summaströmmen genom faskompensering.
Man bör inte köra sådana motorer på annan frekvens än de är avsedda för, eftersom startkondensatorn är utprovad för en viss frekvens. Ska man driva dem med frekvensomriktare borde man ha en omriktare som lämnar tvåfasspänning (alltså 90° förskjutning mellan faserna), och om det är motorer där start- och driftlindning har olika data, möjlighet att ställa in spänningen individuellt för vardera fasen. Och då klarar man sig utan startkondensator. Dock vet jag inte av att det finns någon tvåfasomriktare som färdig produkt på marknaden, även om det vore lätt att ta fram för den tillverkare som vill - det är praktiskt taget bara programvaruändringar som behövs jämfört med en omriktare som lämnar symmetrisk trefas.

Små frekvensomriktare på ca 3 kVA och nedåt är numera nästan alltid gjorda för enfas 230 V-anslutning. SEW Eurodrive gjorde små trefasmatade omriktare för länge sedan (tidigt 90-tal), men de är nog svåra att få tag på idag.
Kombinera/Splitta fa ...
Kategori: Elinstallationer
emo
När du mätte mellan jord och kylens dörr, var det då mellan elnätets skyddsjord och dörren du mätte? Vad var det för spänning som var 14 V (likspänning, växelspänning synkron med elnätet, växelspänning med någon annan frekvens (t ex övertoner till nätspänningen)?

Tänk på att om det finns strömövertoner med samma fasläge i alla faser, så kan det uppstå en ström i PEN-ledaren även om nätet är perfekt symmetriskt belastat.
Om man mäter med ett bredbandigt instrument och det finns någon kraftig relativt lågfrekvent radiosändare i närheten (t ex radiofyr på flygplats eller någon sändaramatör), så är det inte ovanligt att man kan mäta upp flera tiotal volt mellan olika metallföremål som elkraftmässigt sett är jordade.

Jag skulle nog i första hand se det där som ett "nollsläpp" -problem, t ex spänningsfall i PEN-ledarens anslutning till en undercentral i huset.
Vid tveksamma fall är det bra att kolla med oscilloskop (gärna ett gammalt analogt skop) hur kurvformen på spänningar och strömmar egentligen ser ut, i stället för att ta för givet att det är 50 Hz sinus man har hittat.
Ström i inkommande p ...
Kategori: Mätteknik
emo
Det är bara att lägga kondensatorn i serie med valfri ledare till motorn. Sätt gärna ett litet motstånd (t ex 1 ohm) i serie med kondensatorn eller den reläkontakt som ska kortsluta den, så det inte blir så hög toppström om kondensatorn råkar vara maximalt uppladdad just då reläkontakten sluter. Det minskar risken för att få hopsvetsade kontakter i relät.
Sänka varvtal på poo ...
Kategori: Elmotorer
emo
Det innebär ingen större skillnad om det är en trefasmotor som körs på enfas med startkondensator eller om motorn från början är byggd för den sortens drift (då är det egentligen en tvåfasmotor, med 90° fasförskjutning mellan lindningarna istället för 120° som en trefasmotor har).

Enklaste sättet är väl att sänka spänningen till motorn provisoriskt - har man en tillräckligt stor vridtransformator kan man prova ut ett lämpligt varvtal med den, annars kan man prova att koppla in olika stora kondensatorer - låta motorn gå ett tag och kolla att det inte blir otrevligt varmt någonstans. Känn i synnerhet på axeln och lagersköldarna nära lagren.
Kolla att den säkert orkar starta även på sänkt spänning.
Jag kan tänka mig att lagom värde på en seriekondensator blir några tiotal uF.
Sänka varvtal på poo ...
Kategori: Elmotorer
emo
Hur beter sig sådana drivdon om styringången är helt oansluten? Har för ögonblicket ingen exakt uppgift om typbeteckning eller årgång, men varje drivdon matar ett 36 W T8-rör.
Helvar lysrörsdrivdo ...
Kategori: Belysning
emo
När man minskar varvtalet på en asynkronmotor genom att den får gå med stor eftersläpning, så är det i den kortslutna rotorlindningen som det blir onormalt varmt. Alltså inte i statorplåten och statorlindningen som då motorn belastas hårt men går med full fart.
Om motorn har bra inre kylning av rotorn, dvs ingjutna fläktvingar i kortändarna av den, så är det stor chans att den klarar det hela bra. I all synnerhet då den belastas av en pump (jag antar det är en centrifugalpump), så att belastningsmomentet också minskar då varvtalet minskar. Möjligen kan man behöva se upp om motorn har självsmörjande glidlager, då kan man råka ut för att värmen från rotorn sprider sig via axeln och värmer lagerbussningarna så de torkar ut i förtid.

Om man nu bestämmer sig för att våga köra motorn på sänkt spänning så finns det två bekväma lösningar. Antingen mata den med en lägre spänning t ex via en sparkopplad transformator eller med en kondensator i serie med nätspänningen. Båda lösningarna förekommer för att ställa ner varvtalet på fläktmotorer i utrustning som tillverkas i stora serier, t ex FTX-aggregat och takfläktar.

En annan lösning som man stöter på ibland, och som är svårare att införa i efterhand, är att motorn har ett seriemotstånd med ett antal uttag, ofta är det inlindat i statorlindningen så det inte syns som en särskild komponent, det kommer bara ut en klase extra ledningar ur motorn.

Det brukar inte lyckas bra att mata en pump- eller fläktmotor via en vanlig dimmer, det slutar ofta med stora pendlingar i varvtalet - motorn går som en gammal gräsklippare med förgasarproblem. Dessutom har det hörts farhågor för att de branta flankerna i spänningen från en enkel framkantdimmer skulle kunna skada isolationen i statorlindningen, men jag är själv tveksam till detta.
Sänka varvtal på poo ...
Kategori: Elmotorer
emo
Värdena är inte särskilt kritiska, numera är ju grannarna förmodligen mindre känsliga för om vinkelslipen sprider en del störningar omkring sig, sedan analog marksänd tv är borta och det inte längre är så vanligt att man lyssnar på AM-radio.
Oftast brukar X-kondensatorn vara på 0,1 - 0,5 uF och Y-kondensatorerna på max 4,7 nF.

Förmodligen motsvarar vinkelslipen ungefär en dammsugare på 1000-1500 W ur störningssynpunkt.
Motorskydd/kondensat ...
Kategori: Elmotorer
emo
Det är inget motorskydd utan en störningsskyddskondensator.
Egentligen tre kondensatorer i samma kapsling - en större (X-kondensator) mellan fas och nolla och två mindre (Y-kondensatorer) mellan vardera ledaren och jord.
Motsvarande störningsskydd finns i så gott som alla maskiner med kollektormotor som drivs direkt på nätspänning - dammsugare, borrmaskiner, elvispar mm, så det brukar inte vara särskilt svårt att hitta någon skrotad pryl som det går att plocka en liknande från.
Motorskydd/kondensat ...
Kategori: Elmotorer
emo
Visst kan man ohmmäta lindningarna men det säger inte särskilt mycket.

Om ett enda varv är kortslutet i en lindning med flera hundra varv så påverkas likströmsresistansen knappt märkbart, men det gör lindningen helt oanvändbar för sitt ändamål (vare sig det nu är i en roterande maskin eller t ex en transformator).

Och i många elmotorer är det fullt normalt med ganska stora skillnader i resistans mellan lindningarna. 5-10 % kan man mycket väl hitta även i en trefasmotor som är helt symmetriskt byggd med övergångslindning osv, och om motorn är byggd med t ex 2- eller 3-planslindning där härvändarna är längre i en fas än i de andra, kan denna fas mycket väl ha 20-30 % högre resistans utan att det är något fel.
Enfas asynkronmotorer har ofta stora skillnader i data mellan drift- och startlindningen, och skillnaden mellan dem varierar beroende på vad respektive motorkonstruktör har för idéer.

Ett alternativ till motortestare är att skaffa sig någon form av möjlighet att mäta induktans och förlustfaktor (s k RCL-meter eller en gammaldags mätbrygga), gärna med möjlighet att mäta vid flera olika frekvenser.
Har man ingen frisk exakt likadan lindning att jämföra med, så är säkra sätt att hitta ett kortslutet varv att se att induktansvärdet varierar mycket kraftigt beroende på vilken frekvens man mäter vid, eller att förlustfaktorn är anmärkningsvärt dålig.
RCL-mätare eller mätbryggor kräver mer kunskaper och omdöme av användaren än vad en idiotsäker motortester gör, men en fördel är att man inte bara kan använda den för motortest utan även för att mäta på alla andra sorters induktiva eller kapacitiva prylar - kondensatorer, transformatorer, kontaktorspolar, olika slags drosslar, induktiva givare osv.
Multimeter vs Motort ...
Kategori: Mätteknik
emo
I sådana här frågor bör man ABSOLUT INTE fråga säljare och andra som kan tänkas tjäna mer eller mindre pengar på att påverka dina inköpsbeslut på ett eller annat sätt om råd. Det är mycket liten sannolikhet att du får höra en objektiv sanning från sådana håll, utan mest troligt är det bara säljsnack, "killgissningar" som inte har mycket med fakta att göra osv.
Ska du få bestämda och pålitliga besked, så ska du kolla med de myndigheter som har fattat beslut eller kommer att fatta beslut i sådana här frågor. Lämpligen såväl svenska myndigheter som EU-myndigheter. I stort sett alla texter finns redan utlagda på nätet, det gäller bara att hitta dem och läsa på rätt sätt på rätt ställe i dem.
Är inte lysrör med k ...
Kategori: Elmaterial
emo
Det finns ju äldre trådar på detta forum med exempel på att den vårdpersonal som patienten träffar på först, inte alls har tagit en lindrig strömgenomgång på så stort allvar som borde ske, och exempelvis har ansett det helt onödigt att ta EKG.

Det står mycket matnyttigt i www.fluxio.se/forum/olyckor-och-tillbud/3792.html , i synnerhet inlägg nr 15, 65, 66 och 68.
Vad bör sjukvården k ...
emo
Michell Andersson skrev:
En tanke bara: Hur väl hänger de gamla faktorerna ihop med de nya kraven på elmotorer?

Med nya direktiv för energieffektivitet så skulle motorerna dra lägre strömmar. Detta löste man genom att minska luftgapet mellan stator och rotor. Konsekvensen blir ju att för en asynkronmotor så blir rotorns kortslutning ännu mer märkbar i statorn vid start. Jag vill minnas att faktor 12 (istället för 6 till 9) till och med kan vara tillämplig.

Någon med mer info om detta?


Den stora luftgapsminskningen i asynkronmotorer ägde rum redan på 1920-30-talet, då man gick över från glidlager till kullager och därmed inte behövde ha så stort luftgap som marginal för nerslitna lagerbussningar.

I moderna motorer har jag en känsla av att luftgapets storlek beror på vad motorn ska användas till. En standardmotor som kan bli utsatt för lite av varje i drift (t ex stor radiell belastning på axeln som ger utböjning och kanske får lagersköldarna att fjädra) kräver större luftgap än en motor som är specialbyggd för att ingå i en viss maskin (t ex kylkompressor), där man vet på förhand exakt vilka mekaniska påkänningar den kommer att utsättas för.
Formel för att räkna ...
Kategori: Elmotorer
Mer
Tid för att skapa sida: 0.43 sekunder
Senaste foruminlägg

Vill du få senaste nytt från Fluxio.se till din E-post?

Klicka här!

Vill du vara säker på att inte missa något viktigt och intressant som händer på Fluxio.se? Prenumerera på vårt nyhetsbrev!
(Utskick görs ungefär en gång per månad och kan när som helst sägas upp)
Dina mottagna Tack!
Finns inga ämnen att visa