fluxio.se Forum
Välkommen, Gäst
Användarnamn Lösenord: Kom ihåg mig

Profil för Torbjörn Forsman (torbjorn)

  • OFFLINE
  • Registered
  • Rank: Expert
  • Registreringsdatum: 07 okt 2012
  • Senaste Besöks Datum: 11 dec 2018
  • Tidszon: GMT +1:00
  • Lokal tid: 20:36
  • Inlägg: 868
  • Profil visningar: 3845
  • Plats: Okänd
  • Kön: Okänd
  • Födelsedatum: Okänd

Signatur

Was man sich nicht erklären kann, sieht man als Überspannung an.
Inlägg

Inlägg

emo
Knappast troligt om det rör sig om moderna elbilar där ombordladdarna uppfyller gällande EMC-krav mm.

Aktiv PFC, som ju både innebär att laddaren går med effektfaktor i stort sett lika med 1 och att den drar en praktiskt taget övertonsfri ström, är ju inte bara ett myndighetskrav utan även nödvändigt för att laddaren ska kunna suga ur maximal aktiv effekt ur en matning som är avsäkrad med given ström.
Redan Renaults elbilar från mitten av 90-talet hade aktiv PFC i ombordladdaren, alltså 10 år tidigare än t ex datornätdelar, svetsar och annan kraftelektronik fick sådan teknik.

Övertonsproblem i samband med batteriladdning är sånt man kan vänta sig av t ex grovt tillyxade tyristorstyrda truckladdare från 70- och 80-talet.
Laddning av Elbilar ...
Kategori: Elmiljö
emo
Det var en vanlig lösning förr, man ser t ex den i många äldre elradiatorer, bilkupévärmare mm som är omkopplingsbara mellan halv och full effekt. Men den är inte längre tillåten, åtminstone inte i massproducerade CE-märkta bruksföremål, med tanke på problem med likströmsmagnetisering av järnkärnor i distributionstransformatorer mm.
Övertonerna som dioden ger ifrån sig i nollgenomgången kan också vara besvärliga ur EMC-synpinkt.
Värmeslinga
Kategori: Teknik
emo
Och vem trodde att gamla italienska elprylar var små, klena och underdimensionerade?
Kanske något skrymmande jämfört med en modern dvärgbrytare...

Förklaring till typskylten:
Märkström 15 A.
Brytförmåga 5 kA vid 380 V , 1 kA vid 500 V.
Termisk utlösning vid 22,5 A , magnetisk utlösning vid 100 A.
"Dvärg" -brytare?
Kategori: Elhistoria
emo
Tänk på fasvridningen också när du seriekopplar värmeslingor med kondensatorer. Jag antar att värmeslingan är rent resistiv, så det blir 90° fasvridning mellan spänningsfallet över slingan resp kondensatorn. Då får du räkna med Pythagoras sats för att få fram lämplig reaktans hos kondensatorn och därefter lämplig kapacitans.

Om man ska hålla sig till diverse IEC- och EN-standarders krav, så ska du välja motståndet så att om kondensatorn är uppladdad till den högsta spänning som kan tänkas förekomma (1,4 gånger effektivvärdet på växelspänningen över kondensatorn under drift), ska motståndet ladda ur kondensatorn så att max 34 V är kvar efter en sekund. Sen får du förstås bedöma om det verkar rimligt med hänsyn till effektutvecklingen i motståndet mm.
Värmeslinga
Kategori: Teknik
emo
Just det, ett motstånd parallellt med varje kondensator.
Ett förslag är att, när kondensatortyp och fabrikat väl är vald, läsa i databladet och se om det står någon siffra om läckström där. Välj sedan motstånden så att strömmen genom dem blir i samma härad som den största läckström man kan förvänta sig att kondensatorerna har.
För att minska risken för stor spridning i läckström inom varje seriekopplad grupp, kan det vara bra att se till att de tre kondensatorerna i varje grupp kommer från samma tillverkningsbatch (samma datumkod osv).
Kondensatorpack
Kategori: Elmotorer
emo
Kom ihåg att skarva "par-rätt", för att slippa överhörning mellan inkommande och utgående par i den fyrledare du drar till jacket för ADSL-modemet.
Om du använder en rund fyrledarkabel, "fyrskruv", så lägg inkommande par från telestationen på två ledare i motstående hörn av kabeln, och använd det andra paret till det par som går vidare till nästa jack. Kolla noga att det jack du använder för ADSL-modemet verkligen har fungerande brytkontakter, som bryter båda ledarna när proppen sticks i. Det är inte helt ovanligt på moderna kinatillverkade jack att de där brytkontakterna antingen saknas, eller att någon av dem inte bryter pga skeva plåtdelar och allmänt dålig precision.

En förklaring till hur paren ska läggas i kabeln, La Lb är inkommande par , la lb utgående.

La la

lb Lb

På det gamla Televerkets tid användes ofta utanpåliggande kuhlodosor (den kvadratiska modellen av plast) för skarvning av telekabel. Man hittar ofta sådana på vinden i hus som från början hade luftledning till telefon men någon gång på 80- eller 90-talet fick jordkabel istället.
Det här med ADSL och ...
Kategori: Kommunikationsnät
emo
Jag antar att det är elektrolytkondensatorer det är frågan om?
I så fall är det väl rimligtvis flera seriekopplade i paketet, det är ju svårt att tillverka pålitliga elektrolytkondensatorer för över ca 500 V, och över 350-400 V stiger priset kraftigt.
Har man seriekopplade elektrolyter är det lämpligt att lägga motstånd parallellt med dem så att spänningen fördelar sig jämnt även om olika exemplar har olika hög läckström.

Kom ihåg att toleranser och spridning mellan olika exemplar ofta är mycket större än man är van vid från andra slags elektronikkomponenter. Både beträffande kapacitans, inre resistans och läckström.

Normalt blir det ingen större värmeutveckling i elektrolytkondensatorer, om inte rippelströmmen är i högsta laget så att den ger upphov till förlusteffekt i kondensatorernas inre resistans. I varje fall bör man komma ihåg att de inte tycker om värme, livslängden minskar drastiskt vid högre temperaturer och är ofta bara 1000 eller 2000 timmar vid den högsta temperatur tillverkaren tillåter. Den siffran brukar stå i databladet för respektive kondensator.
Vid sträng kyla ökar inre resistansen, och vissa typer kan förlora kapacitans när det blir riktigt kallt pga att elektrolyten fryser.

Om kondensatorerna kommer att utsätta för högfrekventa rippelströmmar från switchad kraftelektronik, så bör man se till att välja s k low-ESR eller low-impedance -typer. Ett kännetecken på lämpliga kondensatorer för sådana ändamål är att inre resistansen (ESR) och rippelströmtåligheten är specad vid 100 kHz . Kondensatorer som är avsedda för lågfrekvensändamål brukar vara specade vid 120 Hz eller möjligen 1 kHz.

Det finns helt klart vibrationståliga elektrolytkondensatorer, men jag har en känsla av att tåligheten blir sämre ju större kondensatorn är och ju högre spänning den är avsedd för.

Kom ihåg att det är fullt normalt med mikroskopiska läckage eller att kondensatorn "svettas ut" elektrolyt. I synnerhet första gången en ny kondensator utsätts för svåra påfrestningar som t ex hög temperatur eller hög rippelström. Det är viktigt att det finns luftväxling, speciellt runt kondensatorns anslutningar, så att ev läckage har en chans att torka upp inom rimlig tid, innan det ställer till med t ex krypströmmar eller frätskador.

Om en elektrolytkondensator för hög spänning (över ca 100 V) inte har varit i drift på länge, så bryts det isolerande oxidskiktet ner och den får onormalt stor läckström från början. Läckströmmen kan bli så hög att kondensatorn exploderar eller förstörs av värmeutvecklingen. För att undvika detta måste en kondensator som t ex har legat i lager flera år "formeras" innan den tas i bruk. Samma sak för en komplett utrustning med elektrolytkondensatorer som inte har använts på ett tag. Formeringen går till så att man lägger på en likspänning via t ex ett seriemotstånd som begränsar strömmen till ofarligt värde, och väntar tills spänningen över kondensatorn har nått upp till märkspänning (eller den högsta spänning som den utsätts för under drift). Det tar typiskt max en timme för kondensatorer som har legat ett par år, kan ta flera dygn om det gäller en kondensator som inte har haft spänning på 50 år.

Exempel på pålitliga märken är Kemet, Vishay (f d Philips), Epcos (f d Rifa och Siemens), Dubilier. Men det finns många fler också, i synnerhet japanska märken. Man ska dock inte stirra sig blind på märket utan också kolla i datablad att just den valda typen är lämplig.
Kondensatorpack
Kategori: Elmotorer
emo
Transformatorns läckinduktans kommer ju att fungera som del i ett lågpassfilter. Skärmen mellan primär- och sekundärlindning kan hålla en del s k common mode-störningar borta, men påverkar däremot inte differentiella störningar alls.

Det är inte alls omöjligt att det filter som sitter där förutom transformatorn, är dimensionerat för att tillsammans med transformatorns läckinduktans ge avsedd funktion.

Så om man ska säga något bestämt om saken, måste man dels veta hur filtret är uppbyggt, man måste veta alla egenskaper för transformatorn, och inte minst måste man veta vad det är för slags störningar man förväntar sig att sakerna ska eliminera.

På tal om att använda en transformators läckinduktans som del i ett filter, så är det en standardlösning för att få elstängselapparater att klara EMC-kraven. Där låter man pulstransformatorn som ska transformera upp urladdningskretsens ca 500 V till 5 - 10 kV samtidigt fungera som den ena spolen i ett T-filter med gränsfrekvens strax under 150 kHz. Den andra spolen brukar utgöras av en luftlindad sak, och mittkomponenten i T:et är en kondensator.
Är en fulltransforma ...
Kategori: Elmiljö
emo
Jag har kollat typskyltar på tre tvättmaskiner (Siemens från 1999, Cylinda från 2004, Kenny från 2010). På samtliga står det IP X4.

Kollade också bruksanvisningen för Kenny-maskinen, det står ingenting alls om område 1 där, bara att man avråder starkt från att installera maskinen på ett ställe där den kan utsättas för vattenstänk. Och så står det (i en svenskspråkig bruksanvisning!) att elinstallationen ska följa NF C 15-100, alltså en fransk standard.
Tvättmaskin i badrum
emo
Har motorn gått bra att driva från samma generator tidigare? Finns det andra trefasmotorer som går bra att köra på ström från den generatorn?

Jag skulle nog misstänka övertoner, som ju kan bli särskilt störande för en trefasmotor när den går D-kopplad.
Om du inte har någon möjlighet att mäta kurvformer med oscilloskop eller har någon slags selektiv voltmeter, så skulle du kunna mäta ström i en av motorns lindningar när den går D-kopplad. Om denna ström är mycket högre än √3 x fasströmmen, så tyder det på att övertoner (eller möjligen osymmetri av ett eller annat slag) ger upphov till en cirkulerande ström i D:et.

Kolla om det finns några stora enfaslaster som hänger på samma generator och kan förklara osymmetri. Samt om det finns någonting annat i anläggningen som kan sprida svårartade övertoner omkring sig?
Oljud elmotor.
Kategori: Elmotorer
emo
När en värmepatron (eller vilken slags rörvärmeelement som helst) har fått ett isolationsfel som är något att bry sig om, så kan man konstatera det med en ohmmätning vid låg spänning (vanlig digitalmultimeter) genom att mäta flera gånger och polvända instrumentet mellan mätningarna. Om det blir mycket olika isolationsresistans beroende på polariteten, så är värmepatronen inte frisk.

Har man en värmeapparat med flera snarlika värmepatroner som går att frånskilja helt och hållet från varandra (t ex en trefas varmvattenberedare eller en ugn med separata element för övervärme, undervärme och varmluft), så bör man kunna vänta sig att alla elementen har ungefär samma isolationsresistans. Om något av dem avviker, så bör man bli misstänksam.

Härom året hade jag problem med en inbyggnadsugn som ville lösa ut JFB. Det märkliga var att JFB bara löste ut då termostaten slog ifrån eller då man vred ugnens funktionsomkopplare mellan olika lägen. Så småningom visade det sig att två av de tre elementen hade dålig isolation, under kontinuerlig drift fungerade allt bra men vid frånslag blev det väl någon form av induktiv spänningstopp som orsakade genomslag och därmed en jordfelsström.

Det finns utrustning där det avsiktligt ligger t ex en varistor kopplad mellan nolla och skyddsjord. Bl a är detta vanligt i enfasanslutna luftvärmepumpar. I sådana fall kan man få mätvärden som tyder på mycket dålig isolation om man meggar med 500 V eller högre spänning, men allt ser bra ut om man meggar med högst 350-400 V. Sådana värmepumpar kan få problem - antingen lösa JFB i samband med åsköverspänningar eller få krångel med datakommunikationen mellan inomhus- och utomhusdel - om man har förväxlat fas och nolla vid installationen.

Beträffande trådstartarens bild, så måste man också koppla bort byglingen mellan 4-5-6 om man vill isolationsprova elementen var för sig. Med byglingen på plats behöver man bara göra en enda mätning för att isolationsprova alla tre elementen, men då får man ju inte reda på om det är några anmärkningsvärda skillnader mellan dem.
Isolationsprovning ( ...
Kategori: Mätteknik
emo
När det gäller val av strömbrytare så kanske man kan få något uppslag från järnvägs- och spårvägsbranschen? Spårvagnar, tunnelbana mm matas ju med 600-850 V likström, och det finns behov av installationsmateriel och strömbrytare både ombord på fordon och i den fasta anläggningen.

En möjlighet för att slippa ljusbågar skulle kunna vara att lägga en stor kondensator parallellt med strömbrytaren, och räkna med att strömmen från solcellerna inte hinner ladda upp den fortare än att det aldrig blir någon ljusbåge över kontakterna. Sedan kan man ha en strömbrytare till för att i ett andra steg bryta bort kondensatorn.
Denna kondensator bör förstås förses med ett urladdningsmotstånd.
Solceller
Kategori: Elmaterial
emo
Ibland finns ju mantelmärkningen bara med ganska långa avstånd (ofta 1 fot dvs ungefär 30 cm, om det är kabel tillverkad enligt amerikansk standard). Och när det är så korta kabelstumpar som i det här fallet, så kan de ju ha råkat bli uttagna mellan märkningarna.
Hjälp med bedömning ...
emo
Jag skulle tro att den uppfyller kraven. Åtminstone om de interna kablarna för nätspänning har isolation i två lager (om det hade varit vanlig RK så hade det behövts isolerslang, t ex krympslang, utanpå dem). Nättransformatorn har tvåkammarbobin, vilket gör att man inte behöver vara tveksam till den.

Jag antar att den är typprovad enligt någon understandard till EN (IEC) 60065?
Finns det några nätspänningsförande komponenter på kretskortet elller ligger allting där på sekundärsidan om transformatorn?
Hjälp med bedömning ...
emo
Just luftvärmepumpar och anvisningar från tillverkare är ett kapitel för sig. Ofta finns det med texter där som inte alls verkar vara relevanta för svenska eller ens europeiska förhållanden utan har "råkat" följa med från en manual avsedd för en helt annan världsdel.

Ser man på hur en värmepump eller AC för nätspänningar omkring 200-240 V ansluts i USA, så är det inte konstigt om brytning av båda ledarna föreskrivs där. På vissa håll sker eldistributionen med 2 x 120 V enfas (eller om man så vill 240 V med jordad mittpunkt). På andra håll har man 208/120 V trefas. I båda dessa fall ansluts större förbrukare såsom värmepumpar mellan två spänningsförande ytterledare, och då krävs tvåpolig brytning.
Luftvärmepump
emo
Oisolerade kabelskor används t ex om de ska sitta på ett ställe som är för varmt för plasten på isolerade, om det finns krav på att crimpningen ska kunna avsynas i efterhand, eller om de ska lödas istället för att crimpas (alt som komplement till crimpningen).

Isolerade kabelskor har å andra sidan sina fördelar när det gäller skydd mot oavsiktlig beröring mm. Och isolerade kabelskor av den typ som har lång isolerhylsa av krympplast med smältlim på insidan, är bra där man vill skydda crimpningen och den skalade kabeländen mot fukt eller kemisk påverkan.

Sen finns det ju många fall där oisolerad eller isolerad kabelsko går precis lika bra, och då kanske man låter tillgången på crimpverktyg av respektive slag avgöra.
Ringkabelsko
Kategori: Elmaterial
emo
1,5 A säkring känns alldeles för klent för att tåla startströmmen hos en 300 VA transformator även om den är obelastad. Om det inte är en automatsäkring med ovanligt "trög" karaktäristik, förstås. Om man säkrar av transformatorer med finsäkringar så bör man nog räkna med 4 eller möjligen 3,15 AT för 300 VA.
Kan det tänkas att automatsäkringarna har åldrats och löser ut lättare än de borde göra?

LED-drivdon för matning med växelström har ofta inga glättningskondensatorer efter likriktarbryggan, för att få bra effektfaktor och måttliga övertoner utan att behöva dyra kretsar för "aktiv PFC". Och i och med detta så kan de inte heller dra någon otrevlig startström.
Problem med konventi ...
emo
Vanligtvis ska ju SELV-kretsar vara isolerade från jord, medan PELV-kretsar ska vara skyddsjordade. Finns det något undantag från denna regel, t ex någon produktstandard som - kanske av förbiseende - har missat att reglera saken?

Ett par citat ur SS-EN 60335-1:2012:Dold text! Vänligen logga in eller registrera dig för att se denna text.

Som synes står i ovanstående text där SELV definieras, ingenting om huruvida SELV ska vara jordad eller inte.
Men i en helt annan punkt i slutet av standarden, hittar vi följande:

Dold text! Vänligen logga in eller registrera dig för att se denna text.

Av denna punkt framgår alltså att i utrustning som lyder under SS-EN 60335-1, får SELV-kretsar inte vara förbundna med jord. Skulle någonting som egentligen är en SELV-krets vara jordförbundet, måste det alltså enligt denna standard räknas som PELV vilket innebär strängare krav på beröringsskydd, isolationshållfasthet mm.

Men min fråga är alltså om i stort sett samma formuleringar återfinns även i alla andra produktstandarder eller om det finns något undantag.
SELV
emo
Eric Lander skrev:
Finns bättre än 1-10V dim. hört att de börjar dimma på ca 50 % och släcks vid 80-90 %. De går inte ner till 1V som man kan tro.


Du har skrivit det i andra trådar också, men kan du säga något mer exakt om fabrikat, typbeteckning och tillverkningsår på de 1-10 V -prylar som detta gäller? Har de betett sig dåligt redan som nya eller har de försämrats genom åldring? Utan mer bestämd information måste man dessvärre ta detta som bara ett grundlöst rykte, kanske sprunget ur "säljsnack" som någon nasare har hävt ur sig utan att tänka sig för.

0-10 V användes förr i tiden (70-80-tal) som styrspänning för ljusregleringar i scensammanhang, och den typ av problem som du beskriver är helt okända i den branschen. Under 80-talet ersattes 0-10 V -standarden där av ett digitalt protokoll, DMX, som gjorde att man slapp ifrån klumpiga signalkablar med många ledare och kunde ersätta allt med ett RS-485-par.
Fasadbelysning LED m ...
emo
Egentligen kanske man skulle fråga sig om IEC-standarderna för schukouttag borde ändras - det kanske borde göras grundligare typprov för att bestämma tillåten märkström för ett visst uttag.
Om man skulle klassa ner dem till 6 A, vore man förstås helt och hållet på den säkra sidan.
Elbil laddare hemmil ...
Kategori: Elinstallationer
Mer
Tid för att skapa sida: 0.41 sekunder
Senaste foruminlägg

Mer ämnen »

Vill du få senaste nytt från Fluxio.se till din E-post?

Klicka här!

Vill du vara säker på att inte missa något viktigt och intressant som händer på Fluxio.se? Prenumerera på vårt nyhetsbrev!
(Utskick görs ungefär en gång per månad och kan när som helst sägas upp)
Dina mottagna Tack!
Finns inga ämnen att visa