Har sett flera anläggningar med kablage istället för skenstråk mellan trafo och ställverk. Vad händer om man får ett kabelfel mitt på sträckan i en 3x240 om man har 10-15 stycken parallellt.
Du får nog precisera mer.
Du hade inte kunnat slänga upp ett enlinjeschema för att visa ett exempel? Någonstans har du väl ett inkommande linjefack och likaså har du väl ett transformatorfack med frånskiljare för de kablar som går mot trafon. Är kablarna gafflade eller kommer de från flera fack? Vilken typ av skydd sitter där? Är det flera säkringslastfrånskiljare eller sitter det effektbrytare. Vilken typ av fel ser du framför dig,: jordslutning, tvåfasig kortis, trefasig kortis? Tänker du dig ett fel på samtliga kablar eller bara en av dessa? Det låter ju som en väldigt stor trafo om den skulle behöva 10-15 kablar på 240mm2. Vilken spänningsnivå pratar vi om?
Det är på lågspänningssidan jag menar ,400volt. Trafon är på 2MVA. Jag menar vad som händer om man får kabelfel mitt på en sån kabel. Kortslutningskyddet sitter på Hsp sidan och kommer att ställas in på 2500A. Frågar därför att vi funderar på ett sånt alternativ på en ny anläggning hos oss , det är ju ett billigare alternativ än och bygga skenstråk av koppar , under förutsättning att det funkar. Vi är i färd med förstudier och vill ha lite input innan vi drar igång.
Den lär brinna. Duktigt. Utlösningstiden är väldigt lång om ett fel inträffar på nersidan och hela köret är avsäkrat på högspänningssidan. Hade en gång fel på en 110/20 kV trafos nersidekablar, kabelavslutet brann. Kunde inte se i mörkret några okulära fel så vi provkopplade i 110 kV brytarna. Det slog en ganska präktig låga ur ena 20 kV avslutet på trafolocket som inte slocknade förräns vi öppnade brytarna igen manuellt.
På en 2MVA trafo är det nog ingen bra idé att köra säkringar. Normalt är effektbrytare eller relä och dessa kan lösa inom 0,1 sekunder så ser egentligen inget problem där. Överströmmen på sekundären är momentant proportionell till sekundärströmmen så dessa skydd, vilka reagerar på momentana värden och inte termiska, kan nog visst fixa detta. Men annars får man sätta skydd på LSPn också.
Sätt in trafodiff om du är rädd om din anläggning så löser du ovanstående problem.
Elkraftingenjör och konsult med specialitet inom Reläskydd, Selektivplaner och Elkraftberäkningar. Även stort intresse för föreskrifter & standarder, ESA samt projektledning och entreprenadjuridik.
Trafodiff ? Mäter man ström över varje ledare på sekundärsidan och primärsidan för att få det att funka eller? Reläskydd är inte min starka sida så nån får gärna förklara
Differentialskydd mäter Iin och Iut och löser sedan på en förinställd differens mellan dessa värden. Man får då räkna bort förluster i trafo samt inkopplingsströmmen men normalt sett ska du ha ett mycket effektivt skydd för trafon med denna konfiguration. Men det förutsätter strömmätning på både primär och sekundär.
Men differentialskydd allena hjälper väl inte mot en överström? Vi behöver fortfarande en strömbegränsning också? Men har vi redan strömmätning så är det kanske bara att ställa skyddet med en lämplig inverttidskurva också. Och sedan ska ISm vara tidsselektivt åtminstone mot första skyddet på LSPn också om strömvärdet för reläskyddet är så snävt att det ska täcka för fel i LSP-förbanden också.
Differentialskyddet fungerar ju så att den effekt som går in i skyddszonen måste också gå ut, med vissa marginaler. Om det inte tas ut lika mycket som går in så löser skyddet. Som komplement till detta finns för transformator, gasvakten och på upp och nedsida sätter man ofta även in överströmsskydd. Dessa skydd bör sedan även matas från olika LS-grupper.
Elkraftingenjör och konsult med specialitet inom Reläskydd, Selektivplaner och Elkraftberäkningar. Även stort intresse för föreskrifter & standarder, ESA samt projektledning och entreprenadjuridik.
Frågan är några månader gammal, men det är en intressant lösning på överföringsproblemet. Utan att veta vilken primärspänning transformatorn har eller längden på kabelförbandet, så kan jag svara att det går utmärkt att använda kabelförband mellan transformator och lågspänningsställverk. Det behövs t ex 8 st parallella pex-kablar på stege med arean 400 mm2 för att klara märkströmmen på ca 2900 A. Man måste också övervaka kabelförbandet med en ljusbågsvakt som bryter på uppsidan och uppfyller villkoret om högsta frånkopplingstid på 0,1 sekunder vid en ljusbåge. Sedan kan man ställa in överströmsskyddet på lämpligt värde på uppsidan. Säg att man vid 11 kV ställer skyddet på 20 % överlast, vilket blir ca 125 A och utlösningstiden på 0,6 sekunder så man får selektivitet för huvudledningar och gruppledningar på 400 V sidan. Jordslutning på en av kablarna, där kabelförbandets längd är 30 meter, ger ca 400 A ström på transformatorns uppsida och tas om hand av överströmsskyddet, som enligt ovan är inställt på 125 A, 0,6 sekunder.
Man har normalt också ett kortslutningsskydd på uppsidan med kort utlösningstid - det brukar gå bra med momentanutlösning om man ställer skyddet så högt att det inte känner ett fel på 400 V sidan. Om man har 11 kV system så ska värdet vara ca 1200 A. Du har skrivit 2500 A, men så högt är inte nödvändigt
Frågan jag ställer mig är hur övervakar jag ett kabelförband med ljusbågsvakt, speciellt som en generell rekommendation? Jag har aldrig (nu kommer jag främst i kontakt med 10 kV och uppåt) varit med om att man skyddar kabelförband med ljusbågsvakt, det brukar sitta i ställverket men inte så att det täcker hela kabellängden.
Sen gäller väl egentligen inte 0,1 s kravet för kabelförbandet? Man har väl i standard och föreskrift normalt menat kopplingsutrustning?
Jag kan hålla med om att 2500 A inte ä nödvändigt, då får du ha ett riktigt bra uk på din trafo och ett stumt matande nät men att det skall vara ca 1200 A i alla fall om du vill undvika att känna på nedsidan är väl lite för definitiv rekommendation. En enkel överslagsberäkning om du har kortslutningseffekten i matningspunkten kan ju räcka för att få ett bra värde.
Någonstans runt 800-1400 A (10 kV nivå) är fullt möjligt vid 3-fasig kortslutning på 0,4 kV sidan, beroende på kortslutningseffekten i överliggande nät. Det skulle innebära att högströmssmssteget på uppsidan kommer att hamna någonstans mellan 900 - 1500 A för att även få med lite marginal.
Som det nämns så är ett överlastskydd på 120-140 % av transformatorns märkeffekt inte helt fel och kommer troligen att klara felet som nämns i första inlägget.
Elkraftingenjör och konsult med specialitet inom Reläskydd, Selektivplaner och Elkraftberäkningar. Även stort intresse för föreskrifter & standarder, ESA samt projektledning och entreprenadjuridik.
OK, det var väl litet överkurs att föreslå ljusbågsvakt. Föreskrifterna anger bara kopplingsutrustning och det är inte normalt att övervaka kabelförband med ljusbågsvakter. Det kan också vara så att förbandet är förlagt i mark.
I det här fallet rör det sig förmodligen bara om en kort sträcka med väldigt hög ljusbågsström och det kan inte vara helt fel att få ner utlösningstiden från föreslagna 0,6 sekunder på överströmsskyddet på uppsidan till momentanutlösning via ljusbågsvakten. För att förhindra att fel på nedsidan löser uppsidans skydd momentant har föreslagits att ställa högströmsskydet på kanske 1500 A (900-1400 A har angivits).
Man har ibland blanka skenor mellan transformator och lågspänningsställverk och då kan man med fördel använda ljusbågsvakt för att minska skadorna i samband med ljusbåge.
Hej, Kabelförbandet är förlagt på stege och det är cirka 20m. Trafon primärspänning är 10,4kV. Sekundär 400V. På 400V sidan finns det ljusbågsvakt i ställverket även HSP sidan . Hur hög jordslutningsström ungefärligen kan det bli med 2MVA trafo på sekundärsidan? Hur mycket kan man tillåta att kablarna skiljer i längd i den här typen av förband. Det lär bli komplicerat att få kablarna att bli exakt på centimetern lika långa, definitivt på trafofanorna i allafall. Nån som har nån erfarenhet . Tack för alla seriösa svar
Per skrev: Hur hög jordslutningsström ungefärligen kan det bli med 2MVA trafo på sekundärsidan?
Hur stor är trafons reaktans (6,25%?) och vad är överliggande näts kortslutningseffekt? Är det ett starkt överliggande nät, som i en tätort, så kan man nog i.o.f.s. försumma överliggande näts impedans och istället utgå från oändligt hög kortslutningseffekt eftersom trafon antagligen kommer vara en oproportionellt stor flaskhals.
För att få reda på jordslutningsströmmen på LSP-sidan så behöver du utgå från vilken effekt transformatorn maximalt kan släppa genom (ca 32MVA?) och vilken effekt som överliggande nät maximalt kan leverera. Är det en skal- eller kärntransformator? Kanske givet med en kärntransformator?
Men du kanske bara är ute efter ett ungefärligt svar avrundat till närmsta kA? Kanske grovt uppskattat till 40 - 50kA?
När man rör sig med så här lågohmiga saker så kan man nog förutsätta att jordfelsströmmen i praktiken kommer att begränsas rätt kraftigt av jordtagets resistans, övergångsmotstånd mellan felstället och "sann jord" mm.
För 400 V -nätet har väl direktjordad nolla?
En sak till som kan spela in är transformatorns kopplingsart. Om den är Yyn-kopplad så får ju den en mycket högre kortslutningsimpedans för enfasig last än för andra belastningsfall.
Was man sich nicht erklären kann, sieht man als Überspannung an.
Överliggande nät kan man betrakta som starkt och nollan är direktjordad . Jag är ute efter ungefärligt värde och det handlar om en kärntrafo. Den är Dyn kopplade om jag inte minns helt fel
Är det en faktiskt jordslutningsström du är ute efter Per? Eller är det egentligen tal om Ik1. En jordslutningsström baserat på trafons storlek beror ju till väldigt stor del på jordtagsvärdet eller resulterande impedans i felstället som Torbjörn skriver. Är det tal om Ik1 så har du i det fallet enbart impedansen i ledaren, transformatorn och överliggande nät att ta hänsyn till relativt den emk som finns i transformatorn. Transformatorns kortslutningseffekt, i alla fall för denna storlek, brukar ligga på ca 1600% av märkeffekt och överliggande nät är starkt varför man nog kan försumma dess impedans. Då är du väl nära nog några 40 - 50kA tror jag, om inte ännu mer (upp mot 80kA).
Bifogar en beräkning gjord i NETKOLL. I LSP-ställverket är det den tvåfasiga kortslutningsströmmen som bestämmer högsta inställning på skyddet. Vid transformatorns lsp-uttag är kortslutningsströmmen 41 kA vid C=1,0 och när man kommer till lsp-ställverket bör man räkna med spänningsfaktor C=0,7 enl SS4241402.
Ställverket är dimensionerat för en kortslutningström på Max 50kA. Trafon är konstruerad för att hålla Ik på rätt sida av gränsen . Det jag är ute efter är egentligen vad som styr beräkningen av jordlinan för fatta mig kort. Jag stället frågan då jag gjort det enkelt för mig och gjort min "beräkning" efter hur våra andra trafos jordlinor är dimensionerade. Osäkerheten
Fluxio
Elbranschens mötesplats
