Har gått och funderat en del.
Kan det vara så att det skiljer sig från Europa, USA och sydost Asien.
I våra maskiner så finns ingen nolla. Ett fabrikat har Y/D kopplad transfomator. Då går det inte koppla nollan. Då går det heller inte att använda en JFB. Ej heller driva någon ström med ett jord fel.
Det kan vara så att dom medvetet gått denhär vägen i sydost Asien.
Någon som vet?
Nä, för mycket att läsa och försöka lista ut vilka inlägg du syftar på
Vad är det du tror skiljer sig?
Stefan Ericson skrev: Har gått och funderat en del.
Kan det vara så att det skiljer sig från Europa, USA och sydost Asien.
I våra maskiner så finns ingen nolla. Ett fabrikat har Y/D kopplad transfomator. Då går det inte koppla nollan. Då går det heller inte att använda en JFB. Ej heller driva någon ström med ett jord fel.
Det kan vara så att dom medvetet gått denhär vägen i sydost Asien.
Någon som vet?
Det är nog sant att samtliga "våra" trefasmaskiner inte använder en nolla. Om det är 230 V-maskiner gäller detta så länge som det handlar om lika belastning i varje fas, då är maskinen Y-kopplad utan ansluten nolla, men nollpunkten får potentialen 0 V i alla fall. Vissa mindre motorer brukar nyttja detta och skapa en artificiellt nollpunkt som kopplas via värmesäkring till startapparaten.
Före en Y/D-trafo går det ju att koppla in nollan i mitten om man vill. Det kanske behövs för att klara snedbelastning, kanske inte?
Efter Y/D-trafon finns ingen nolla alls. Det är väl så att det faktiskt inte finns något alls som är relaterat till primärsidan. Trafon ger ju ett separerat system som är galvaniskt separerat från nätet och från dess jord. Så du har rätt att en JFB på sekundärsidan inte kommer att ha någon verkan om man inte inför ett lokalt jordsystem efter trafon. Ej heller kommer en JFB på primärsidan att se jordfel på sekundärsidan. Precis som du säger kommer ett jordfel inte att driva någon ström, inte förrän det blir två jordfel med olika "polaritet".
Så skyddsseparation som denna skyddsåtgärd kallas är ett bra skydd som tar bort all jordproblematik, nästan. Dagens regler för skyddsseparation tillåter endast en (1) förbrukare just för att inte riskera dubbla jordfel för då har vi hamnat på ruta 1 igen.
Stefan Eriksson skrev ”Kan det vara så att det skiljer sig från Europa, USA och sydost Asien.”
Det som uppstått med ökad handel och EU-normer är att elapparater blir allt mer lika och används i en mängd länder men elsystemens uppbyggnad är av historiska skäl olika i olika länder och ändras inte så snabbt.
Detta kan innebära problemställningar vid inkoppling av apparater, det kan också innebära svårigheter vid jämförelser mellan olika länder.
De starkströmsföreskrifter vi har idag är utarbetade under lång tid, och vi har sedan samgåendet i EU försökt att harmonisera standarden. Men då vi inte valt att tvinga att genomför retroaktiva förändringar i befintliga anläggningar så uppstår ibland problemställningar vid inkoppling.
Om ni mäter spänningen mellan nollpunkten i en Y-kopplad trefas asynkronmaskin och nollpunkten i elnätet så hittar ni troligtvis en spänning. Ansluter ni en ledning däremellan kommer, om spänningen finns där, då en (”utjämnings”)ström att uppstå.
Osymmetriska elnät, osymmetriska motorlindningar och spänningsfall i nolledaren är tre rimliga orsaker till strömmen. Denna ”utjämningsström" är onödig för motordriften och orsakar ökade förluster i motorn men kan möjligen ge ett lite mer symmetriskt trefasnät om nätet är osymmetriskt från början.
Om nollpunkten i en Y-kopplad trefas asynkronmaskin och nollpunkten i elnätet går att koppla i andra länder, utan samma resultat, är jag tveksam till. Har någon sett det?
På många industrier har det ju funnits, och finns väl fortfarande, trefasnät utan framdragen nolla och med högohmigt jordad nollpunkt, som används för tyngre motordrift. I Sverige var spänningen förr i tiden oftast 500 V men senare gick man upp till 660 V som sedan blev 690 V.
USA använder ofta 480 V, någon gång även 208 V i sådana nät.
Om man ser på regelverk för elinstallationer i sydostasien så finns det ju kraftig brittisk influens i tidigare brittiska kolonier (t ex Hongkong, Singapore, Malaysia), medan Filippinerna i stort sett har kopierat teknik och regelverk från USA.
Was man sich nicht erklären kann, sieht man als Überspannung an.
Hej Martin!
Här har vi valt TNC och TNS. I en CNC maskin som går enligt en standard som jag inte får skriva här, finns aldrig en nolla med. Där emot jord. +24Vdc skall ha minus mot gjord. Så även 100Vac, ena sidan på transformator mot jord. Där emot så har den 3 fasiga 200 Vac ingen kontakt mot jord. Den sker normalt genom att mittpunkten på en D/Y kopplad transformator, kopplas mot gjord. Det är inget som krävs för att få maskinen att fungera, det kräver vårat regelverk. Det fins inget krav om JFB, men inget förbud.
Min tanke, om det alltid är ett flytande elsystem, så fungerar inte JFB. Genom att ha en transformstor nära förbrukarna, så minskas problemen med felsökning. Man slipper ha med nollan och får i princip samma skäkerhet som med JFB. Ett maskin fabrikat som jag installerat hudratals maskiner av, har en Y/D kopplad transformator. Efter som jag vet att det är olagligt, så skriver jag inte fabrikatet här.
Det är det här dom kan valt att göra i sydost Asien.
Det elsystem du beskriver liknar de ”icke direktjordade industrinät” som Torbjörn här skriver om ”trefasnät utan framdragen nolla och med högohmigt jordad nollpunkt, som används för tyngre motordrift.“ Behöver man i ett sådant nät t.ex. fasspänning som manöverspänning eller direktjordad trefasmatning till ett kontor/manöverrum satte man in en enfas transformator i det första fallet och en D/Y kopplad transformator i de andra.
Fördelen med icke direktjordat system var att du fick ett larm att något varv fel och kunde sätta igång och felsöka samtidigt som driften fortsatte. Förhoppningsvis så hade du hittat felet innan nästa fel uppstod. Nackdelen var bl.a. att du behövde en transformator för att ansluta enfaslaster.
Ett eldistributionssystem skulle kunna se ut på många olika sätt men vi har ändå med föreskrifter och normer begränsat hur en anläggning skall utföras. Detta för att bl.a. för att underlätta att den utförs på ett sätt som anläggningsägare och/eller de som arbetar i anläggningen, förstår. Jag har mött många som är förvirrade första gången de börjar mäta i ett icke direktjordat nät och mäter t.ex. en spänning på 400 V från en fas och till jord.
Martin, det du beskriver jobbade jag med på 70 talet, på isbrytaren Njord.
Dock stöter jag på det jag beskriver, till exempelvis på mitt kinesiska 3fas elverk. Det levererades med flytande nolla och föjaktligen fungerade inte JFB, innan jag kopplade mittpunkten mot jord.
Fluxio
Elbranschens mötesplats
Men det är ingenting jag tänker gräva i..