Är i full fart på gång med att starta upp mitt husprojekt och ska utföra elinstallationerna själv (Har Allmän Behörighet och hjälp av installatörsfirma med material & kontroller). Har ett förflutet som serviceelektriker för typ 10 år sedan (ca 1 års arbete) och därefter nästan 9 år som underhållselektriker på ett kärnkraftverk och i nuvarande sits som elkonstruktör för byggnadsmarknaden (ca 1½ år i skrivande stund).
Saken är den att minnet och kunskapen om bottenplatta för villainstallationer dels inte är så färsk i minnet samt att jag har ganska lite erfarenhet av just detta jobbet med grunden av villan. Övriga installationer har jag gjort tidigare så där har jag inte så stora problem utan behöver lite hjälp av er erfarna elektriker på byggena om materialval och tillvägagångssätt.
Har tänkt mig material och tillvägagångssätt ungefär såhär; (tips och rättelser är välkomna!)
*VP-rör,16 & 20 mm (ej flexslang), som förläggs under armeringsnäten och skarvas med skarvmuff med låsbleck och tejpas för att hålla ihop.
* Najtråd för att hålla fast VP-rören så de inte flyger iväg när betongaren trampar omkring under gjutningen.
* 50mm gult markrör för kraft & 32 mm grönt markrör för fiber som förläggs under makadamen/singeln och frigoliten fram till läge för elcentral och separat mediacentral. Min elcentral/mediacentral kommer sitta i ett förråd centrerat inne i huset så måste dra en bit in under husets platta för att komma dit.
* Skippar potentialjordning i bottenplattan då jag anser att det inte finns några beröringsbara delar som sticker upp ur betongen som är utsatta samt att samtliga inkommande rör i byggnaden är av plast. Funderar dock på att dra en ringjordning runt huset och dra upp till en förbindelsepunkt i en infälld låda i vägg under elcentralen för att gå över till en grön/gul RK 10 mm2 och in i elcentralen.
Frågor:
* VP-rören som skall ligga under armeringsnäten, brukar ni lägga dessa före armeringen är på plats eller är det standard att få trä dessa under armeringen och najja därefter.
* 32 mm grönt markrör för fiber? Rätt eller fel storlek på röret? Min lokala fiber-leverantör förser mig med deras typ av rör för blåsfiber som jag ska skarva på vid tomtgräns och sedan dra fram till mediacentralen. Kommer gå via garaget där medialådan sitter i fasadmätarskåpet för att sedan dra vidare till huset. (Krav från leverantören att göra på det viset)
* Djup för förläggning av markrören under bottenplattan, är det sedvanligt att bara skyffla undan singeln/makadammen som är utströdd på plats för att förlägga rören under detta och sedan lägga tillbaka och på med frigoliten? Trolitvis kommer vi få tillföra krossmassor för att stabilisera grunden, så längre ner än detta kommer jag inte med rören.
* Najtråd - vilken typ är det ni brukar nyttja? Syrafast, rostfri eller "vanlig" najtråd? Tänker på att det inte ska reagera med armeringsjärnen och rosta/ärja/oxidera. Iofs är dessa plastbelagda så det borde inte va något större problem.
* Ringjordningen, är det värt mödan för besväret? Har hört både för och emot om potentialjordning av bottenplattor och ringjordning har jag ingen större erfarenhet av mer än att min morbror som är elektriker i grunden la runt huset för att få en koppling mot sann jord. Flertalet villor i området jag ska bygga i verkar heller inte ha haft potentialjordning i bottenplatan. Verkar skippas rätt ofta vid nybyggen där det inte är ett krav från beställaren.
* Slutligen, andra tips eller ideér som jag missat?
Tacksam för all hjälp som gör mitt hus till en säkrare elinstallation för samtliga som skall vistas i det.
MVH
Mattias Sjöholm
Rickard Ågren: Bra tips, får nog handjaga lite ändå tror jag, har förhoppningsvis lite tid och kanske en hjälpreda till hands. Men ska kolla upp priser på att hyra maskin. Hur brukar du lägga rören då?
Stefan Ericson: Absolut, riskerna finns! Jag tänker inte dra allt i plattan men vissa saker såsom matning till köksö är nödvändig. Tänker dock lägga minst 1 extra rör i reserv ifall att något mot förmodan skulle hända. Har dock pratat med lite känningar som lagt flertalet matningar/gruppledningar i bottenplattan för att korta ner ledningslängder.
Gällande potentialutjämning av plattans armering så ska järnet i plattan vara tillförlitligt sammankopplat i sina olika delar OCH vara beröringsbart (båda ska vara uppfyllda). Annars finns det inget krav. I en villa ser inte jag något behov av detta. Kan vara en idé vid behov av ett åskskydd mot direkta nedslag kanske. I Sverige har väl dock plattan inte riktigt bra förbindelse till omkringliggande jordmassa ändå mot bakgrund av en byggnadsteknik med önskad bra termisk isolering mot marken, vilket oftast även innebär god elektrisk isolering. Jag menar nog att man ska fundera över vilket behov man egentligen har och sedan undersöka om behovet blir uppfyllt med den lösning man tänkt sig.
Gällande ringjord, vilket behov ser du framför dig att det ska tillfredställa? Har du något särskilt i åtanke?
Mattias Sjöholm skrev: Rickard Ågren: Bra tips, får nog handjaga lite ändå tror jag, har förhoppningsvis lite tid och kanske en hjälpreda till hands. Men ska kolla upp priser på att hyra maskin. Hur brukar du lägga rören då?
Kan hända att du får låna av snickarna? Bjud på bullar några dagar så brukar det ordna sig
Har väl ingen särskilt teknik när jag lägger rören förutom att jag gärna gör det innan sinuskurvor och överkantsarmering är på plats
Om nu plattan är öppen så är det väl inte fel att ta den relativt lilla extrakostnaden för att dra en lina över mattorna. Det är ju lite svårt att komplettera med i efterhand om man skulle se ett behov. En fundamentjordelektrod rekommenderas dessutom "starkt" i reglerna, dessutom gärna i kombination med en ringlina.
Jag undrar om det inte egentligen bara är uttrycket som är norskt, företeelsen finns också i Sverige men förmodligen känd under ett annat namn.
För sådär 20 år sedan var det mycket uppståndelse om det här med potentialutjämning i betongplattor, framför allt var någon ny regel nästan helt okänd i betongbranschen vilket lär ha lett till att en del nya plattor fick bilas upp för åtgärd.
En sak jag anser att man inte ska försumma om man nu ändå har chansen att bygga ett nytt hus från början, är att få bra potentialutjämning mellan alla inkommande ledningar. Se till att allt, verkligen allt, kommer in i huset från samma håll (elservis, ev kopparledningar för tele mm, vatten, avlopp, ev utgående ledningar till uthus) och att alla PEN-ledare, skärmar i koaxialkabel mm jordas ihop så tidigt som möjligt, på samma ställe bör det också finnas möjlighet att sätta upp åskskydd för tele mm om nödvändigt. Om vatten- och avloppsledningar är av plast kan man gärna lägga en jordlina tillsammans med dem från potentialutjämningsskenan och bort till 10-20 m från huset.
Was man sich nicht erklären kann, sieht man als Überspannung an.
Har varit i kontakt med min leverantör nu och fick priser på ett kitt från Solar för en 150 kvm stor platta med 50 m tråd, 30 klämmor och 1 styck övergångsklämma från varmförzinkat till koppar. Landade på cirka 2300 kr + några kronor för någon meter eller två kopparkabel som ska till elcentralen.
Tycker inte det var någon större kostnad så kommer nog bli ett sådant paket.
Hur brukar ni göra i villainstallationer där mätarskåpet sitter som i mitt fall på ett fristående garage, drar ni in kopparkabeln direkt in i centralen och ansluter till jordskenan där?
Den där starka rekommendationen för anordning av fundamentjordelektrod som man kan läsa om i SS 436 40 00 kan man nog generellt bortse från i Sverige. Om man tänker på hur vi bygger hus nuförtiden så blir det i praktiken ingen funktionell fundamentjordelektrod i alla fall. Jag försökte påpeka det tidigare men min poäng gick nog inte fram. Vid gjutning av platta i kallare regioner så är det normalt att man lägger två lager cellplast innan man placerar armering och gjuter plattan. Den armering och betongplatta som man då tänker skulle utgöra fundamentjordelektroden blir då ganska effektivt termiskt och elektriskt isolerad från omkringliggande jordmassa varför du då enbart uppfyllt en potentialutjämning av armeringen trots att du siktade på ett sorts jordtag. Den enda betongen som ligger i kontakt med jordmassan omkring huset blir kragen och den har generellt ingen gemensam armering med plattan. Så även om det då rekommenderas starkt så kan man nog fråga sig om man verkligen uppnår ändamålet, vilket man alltså generellt inte gör. Då blir det ju meningslöst. Rekommendationen i sig härrör dessutom från de fall då man inte har TN-nät. I fallet med TN-nät så ska ju nätägaren se till att dra fram en tillförlitlig s k global jord till din anläggning.
Att potentialutjämna plattan om behovet skulle uppstå, varför skulle det göra det om man inte avser att bygga om huset till djurstall längre fram? Har man väl gjutit plattan och det inte finns tillförlitliga sammankopplingar mellan järnen så finns det inget behov av att potentialutjämna armeringen även om delar av armeringen blir beröringsbar.
Ringjorden, slutligen, är ganska vanlig i Sverige... Åtminstone vid samjordade nätstationer. Man ska dock fråga sig vad man har för behov och om behovet blir tillfredsställt av valt utförande. Ringjord exempelvis kan vara bra till många saker, framförallt utjämning av stegspänningar som härrör ur åska eller fel inom högspänningsställverk. För ett hus har jag dock svårt att se funktionen eller nyttan av en ringjord. Var i landet befinner vi oss? Vilken typ av jordmån har du?
Vad man istället bör satsa sina pengar på, då är det den punkt som Torbjörn tidigare påpekat: Att samtliga serviser med någon typ av ledande skärm eller hölje förs in i huset vid samma punkt och att dessa då ansluts till HJS så snart de befinner sig innanför väggen. I detta fallet verkar det dock som att majoriteten av serviserna inte har skärm eller är av annat ledande material.
Jag skulle göra en lista med de behov jag föreställer mig att jag har och sedan kontrollera om de valda lösningarna verkligen tillfredsställer behoven. För 2300 SEK kan man exempelvis köpa flera exemplar av handbok 413.
Jag tycker nog att SS 436 40 00 gäller i Sverige. Förutom (åsk)överspänningar så kan en fundamentjord även ge bättre elmiljö. Som sagt, med en extrakostnad på under 1 ‰ så tycker jag det är svårt att motivera djupa veck i pannan för att fundera ut om det verkligen är nödvändigt eller inte, och ifall det kan komma bli nödvändigt under husets livslängd på kanske 100 år.
Jo, givetvis gäller SS 436 40 00 i Sverige, det är inte en fråga om åsikter. Det är ju en svensk översättning på den internationella versionen av standarden. Dock så får man kanske påpeka att det är just en översättning av en internationell standard. Då man skriver att man starkt rekommenderar en fundamentjordelektrod så har man inte tagit hänsyn till svenska byggmetoder och svenska förhållanden. Dessutom, om du väl beslutar att utföra anläggningen på detta vis med fundamentjordelektrod så ska du se till att den blir korrekt utförd också. En fundamnetjordelektrod kräver exempelvis ett lågt övergångsmotstånd. Med cellplast under armeringen så blir detta en diger uppgift.
Och 1 ‰ är mycket om man inte får något av värde för pengarna. Utöver detta så ska arbetet utföras också.
En fundamentjord som inte har någon god förbindelse till omkringliggande jordmassa bidrar inte nämnvärt till en bättre elmiljö. Och är det just åsköverspänningar man är orolig för är ringjord att föredra vid direkta nedslag eller god förbindelse av utifrån kommande ledande delar till HJS vid införing i byggnaden för ledningsbundna överspänningar. Detta eftersom du inte får till en god fundamentjord under de omständigheter du kan förvänta dig i Sverige.
Jag håller nog där eftersom jag inte längre tillför något nytt i tråden. Tips igen, handbok 413.
Det finns en regel i en standard jag inte får skriva.
Ett ledande förmål som monteras på ett icke ledande material, ska jordas.
Om man lägger blås plast på golvet och pergo golv ovanpå, så tror jag golvet är helt isolerat. Om åskan slår ner och spänningsätter jord, så får man in den i plattan. Så jag kan nog hålla med Michell.
Om man drar fast en plast tätning i ett skåp och drar fast den med en kontramutter av metall. Vad kan vara farligt?
Michell Andersson skrev: Jag håller nog där eftersom jag inte längre tillför något nytt i tråden. Tips igen, handbok 413.
Vi pratar bara om olika saker Jag håller med dig om att det är osäker nytta, men jag uppfattar att frågan handlar om ifall man i ett pågående bygge ska binda ihop armeringsmattorna för 2300:- extra.
Stefan Ericson skrev: Det finns en regel i en standard jag inte får skriva.
Ett ledande förmål som monteras på ett icke ledande material, ska jordas.
Om man lägger blås plast på golvet och pergo golv ovanpå, så tror jag golvet är hel isolerat. Om åskan slår ner och spänningsåtter jor, så får man in den i plattan. Så jag kan nog hålla med Michell.
Om man drar fast en plast tätning i ett skåp och drar fast den med en kontramutter av metall. Vad kan vara farligt?
Ett ledande föremål som inte har jordkontakt ska inte skyddsutjämnas. Nåt annat kan väl inte stå i din gamla standard. Man behöver alltså inte jorda diskbänken eller andra plåtdetaljer. Man behöver bara skyddsutjämna de delar som kan föra in en jordpotential, och man ska inte föra in jordpotential i onödan. Vi har heller inte sagt att armeringen i detta fall ska skyddsutjämnas, det är en annan fråga.
En kontramutter, om den är berörbar, är knappast greppbar och kan dessutom utifrån sin storlek falla under undantaget i reglerna för felskydd.
Bo, inte enligt era regler, men enligt våra.
Nästa sak. Alla vet att, om man har vatten och metal, så måste man ha offeranod. Om man kopplar elen fel på en båt, så tar offeranoderna slut på nolltid.
Om PE inte har potentialen 0 och plattan får kontakt med jord, så kommer det bli ström i armeringsjärnen. Om 50år kanske dom inte fins kvar. Det här brukar kallas krypströmm.
Bo Siltberg skrev: Man behöver alltså inte jorda diskbänken eller andra plåtdetaljer.
Dock fanns det en klisterlapp på undersidan av de diskbänkar som Ikea sålde på 90-talet där det stod på ett antal olika språk att den skulle jordas om de lokala föreskrifterna så kräver, så uppenbarligen har det åtminstone förr och i vissa länder varit ett myndighetskrav.
Was man sich nicht erklären kann, sieht man als Überspannung an.
Fluxio
Elbranschens mötesplats
