- Inlägg: 4
- Tack mottaget: 0
Fluxio
Elbranschens mötesplats
Traktorelverk kopplat till byggcentral
24 jul 2016 19:01 #2
av Tomas Karlsson
Svar från Tomas Karlsson i ämnet Traktorelverk kopplat till byggcentral
Först några frågor kring ditt schema. Det är otydligt men någon har skrivit några noteringar på det. Verkar som att man kopplat bort övervakningen för kontroll av spänning och frekvens inom rätt område och även kontrollen av om pilotstiftet i donet har kontakt, stämmer det och varför i så fall?
Och var har du sett detta med att koppla in motståndet är det instruktion till verket?
Verk med inbyggd JFB som ligger före uttaget har ju såna monterade och måste ju ha det på den sidan för funktionens skull. Du skulle ju kunna göra så även om nu JFB ligger senare i kedjan i byggcentralen du skulle även kunna lägga det direkt vid inkommande i centralen om du nu vill använda motstånd. Viktigt är hursom att du använder femledare från verket.
För egen del skulle jag inte använt motståndet utan direkt i byggcentralens inkommande byglat PE och N (dvs före JFB) samt anslutet ett enkelt jordtag (spett) till PE i centralen. Sen skulle jag sett till att kontrollen av spänning/frekvens fungerar och ligger med i underspänningsutlösarens krets på aggregatets brytare. Har man inte don med pilotstift skulle jag byglat bort den funktionen men den ligger bra i schemat och övervakar PE anslutningen hela vägen med likspänning inte så olikt det enkla snittet för laddning av nutida elbilar.
Och har du fler frågor kring diverse el kan du med fördel bli med i byggahus.se detta är som brukar påpekas mer avsett för fackfolk (såna du redan frågat) därav den stora aktiviteten och svarsfrekvensen här.
Och var har du sett detta med att koppla in motståndet är det instruktion till verket?
Verk med inbyggd JFB som ligger före uttaget har ju såna monterade och måste ju ha det på den sidan för funktionens skull. Du skulle ju kunna göra så även om nu JFB ligger senare i kedjan i byggcentralen du skulle även kunna lägga det direkt vid inkommande i centralen om du nu vill använda motstånd. Viktigt är hursom att du använder femledare från verket.
För egen del skulle jag inte använt motståndet utan direkt i byggcentralens inkommande byglat PE och N (dvs före JFB) samt anslutet ett enkelt jordtag (spett) till PE i centralen. Sen skulle jag sett till att kontrollen av spänning/frekvens fungerar och ligger med i underspänningsutlösarens krets på aggregatets brytare. Har man inte don med pilotstift skulle jag byglat bort den funktionen men den ligger bra i schemat och övervakar PE anslutningen hela vägen med likspänning inte så olikt det enkla snittet för laddning av nutida elbilar.
Och har du fler frågor kring diverse el kan du med fördel bli med i byggahus.se detta är som brukar påpekas mer avsett för fackfolk (såna du redan frågat) därav den stora aktiviteten och svarsfrekvensen här.
Be Logga in eller Skapa ett konto ansluta till konversationen.
24 jul 2016 22:43 #3
av Henrik
Svar från Henrik i ämnet Traktorelverk kopplat till byggcentral
Det handskrivna kan du bortse ifrån eftersom det var det enda jag hittade digitalt på nätet. Bifogar ett nytt med förhoppningsvis bättre kvalitet.
Frekvensen/spänningen övervakas med hjälp av speedlite-modulen. En lampa blinkar sakta om man ska öka varvtalet på kraftuttalet och snabbt om man ska sänka. Lyser den fast är det rätt varvtal och då ligger frekvensen mellan 48 och 52 Hz. Spänningen kan kontrolleras manuellt med RST-switchen (sitter endast en voltmeter på elverket). Med switchen kontrollerar man både faserna mot varandra och respektive fas mot nolla.
Ang motståndet så det det i instruktionerna till elverket. Som jag förstår det då är motståndet bara till för en enklare inkoppling så PE har förbindelse med N? Känns ju som att byglingen blir säkrare så man slipper förlita sig på ett motstånd eftersom det blir enda förbindelsen mellan PE och N. Skulle motståndet nu av någon underlig anledning gå sönder finns där inget som känner av fas mot PE. Eller varför vill de ha ett motstånd?? Ser att det säljs motstånd till framförallt traktordrivna elverk.
Tack för tipset ang byggahus.se - ska kika där...
Frekvensen/spänningen övervakas med hjälp av speedlite-modulen. En lampa blinkar sakta om man ska öka varvtalet på kraftuttalet och snabbt om man ska sänka. Lyser den fast är det rätt varvtal och då ligger frekvensen mellan 48 och 52 Hz. Spänningen kan kontrolleras manuellt med RST-switchen (sitter endast en voltmeter på elverket). Med switchen kontrollerar man både faserna mot varandra och respektive fas mot nolla.
Ang motståndet så det det i instruktionerna till elverket. Som jag förstår det då är motståndet bara till för en enklare inkoppling så PE har förbindelse med N? Känns ju som att byglingen blir säkrare så man slipper förlita sig på ett motstånd eftersom det blir enda förbindelsen mellan PE och N. Skulle motståndet nu av någon underlig anledning gå sönder finns där inget som känner av fas mot PE. Eller varför vill de ha ett motstånd?? Ser att det säljs motstånd till framförallt traktordrivna elverk.
Tack för tipset ang byggahus.se - ska kika där...
Be Logga in eller Skapa ett konto ansluta till konversationen.
25 jul 2016 18:56 #4
av Bo Siltberg
Svar från Bo Siltberg i ämnet Traktorelverk kopplat till byggcentral
Jag ska egentligen inte ge mig in i denna fråga, men som jag uppfattat det gäller det att ha koll på följande krav:
- Verket ska "fungera" ensamt, dvs ge säkerhet i form av en fungerande skyddsjord i sitt CEE-uttag. I praktiken innebär det att ett jordfel ska driva en felström vilket i sin tur innebär att PE måste vara förbunden med verkets nollpunkt.
- Verket ska även fungera med ett jordtag, dvs jordtaget måste vara förbundet med verkets PE. Chassit på verket ska vara förbundet med detta jordtag, och tillika nätets PEN vid anslutning till en fast anläggning. Man får inte mata ut varken felström eller belastningsström i nätets PE(N).
- Verket ska gå att plugga in i en TN-C-anläggning såväl som en TN-S. Verket måste här "tåla" att N-PE är förbunden i intaget till anläggningen.
- Anläggningens felskydd måste fungera i båda fallen TN-C/TN-S. Det är inte säkert att det finns JFBer i anläggningen utan den kan förutsätta att det går att driva en hög felström mot PE i anläggningen. Jag antar att det är därför N-PE sammankopplas i intaget - för att säkerställa att det finns en lågohmig väg mot verkets nollpunkt. Det handlar alltså att från anläggningens synvinkel säkerställa skydden via olika slags elverk. Från verkets synvinkel ansluts det som TN-S, det är intaget som "regelvidrigt" gör om detta till TN-C.
Om verket har en egen JFB så kommer ju sista punkten att ställa till det och lösa verkets JFB vid normal belastning eftersom belastningsströmmen fördelar sig jämnt mellan N och PE till verket
Därför finns en rekommendation om att sära på N-PE i verket och ansluta PE till N via ett motstånd före verkets JFB. Det är inte bra men gör att verket ger en hygglig säkerhet även i fallet med första punkten.
Om det inte skulle gå, då antar jag man bör klippa kontaktdonen och ansluta fast - det ställer ju lite högre krav på kontroll vid inkopplingen för olika användningsfall. Så länge det finns CEE-don ska bör man kunna shifta mellan anläggning och enskild förbrukare utan någon omkoppling av PE/N.
Så, var ska motståndet kopplas in enligt din anvisning för verket?? Vad gör kontrollkretsen i mitten?
- Verket ska "fungera" ensamt, dvs ge säkerhet i form av en fungerande skyddsjord i sitt CEE-uttag. I praktiken innebär det att ett jordfel ska driva en felström vilket i sin tur innebär att PE måste vara förbunden med verkets nollpunkt.
- Verket ska även fungera med ett jordtag, dvs jordtaget måste vara förbundet med verkets PE. Chassit på verket ska vara förbundet med detta jordtag, och tillika nätets PEN vid anslutning till en fast anläggning. Man får inte mata ut varken felström eller belastningsström i nätets PE(N).
- Verket ska gå att plugga in i en TN-C-anläggning såväl som en TN-S. Verket måste här "tåla" att N-PE är förbunden i intaget till anläggningen.
- Anläggningens felskydd måste fungera i båda fallen TN-C/TN-S. Det är inte säkert att det finns JFBer i anläggningen utan den kan förutsätta att det går att driva en hög felström mot PE i anläggningen. Jag antar att det är därför N-PE sammankopplas i intaget - för att säkerställa att det finns en lågohmig väg mot verkets nollpunkt. Det handlar alltså att från anläggningens synvinkel säkerställa skydden via olika slags elverk. Från verkets synvinkel ansluts det som TN-S, det är intaget som "regelvidrigt" gör om detta till TN-C.
Om verket har en egen JFB så kommer ju sista punkten att ställa till det och lösa verkets JFB vid normal belastning eftersom belastningsströmmen fördelar sig jämnt mellan N och PE till verket
Därför finns en rekommendation om att sära på N-PE i verket och ansluta PE till N via ett motstånd före verkets JFB. Det är inte bra men gör att verket ger en hygglig säkerhet även i fallet med första punkten.
Om det inte skulle gå, då antar jag man bör klippa kontaktdonen och ansluta fast - det ställer ju lite högre krav på kontroll vid inkopplingen för olika användningsfall. Så länge det finns CEE-don ska bör man kunna shifta mellan anläggning och enskild förbrukare utan någon omkoppling av PE/N.
Så, var ska motståndet kopplas in enligt din anvisning för verket?? Vad gör kontrollkretsen i mitten?
Be Logga in eller Skapa ett konto ansluta till konversationen.
25 jul 2016 19:52 #6
av Tomas Karlsson
Bra punkter du ger tidigare där, det är de väsentliga dragen som brukar vara uppe i de här fallen.
Nu har ju inte detta verket någon egen JFB så ett motstånd kan då täcka tex fallet med byggcentral etc, vid koppling mot konventionellt intag med omkopplare spelar det då ingen roll utan både normal utlösning av säkringar eller efterföljande JFB hänger inte på kopplingar N-PE i generatoränden. I de fallen är det bättre att se PE i handsken som ren skyddsjord av chassiet på aggregatet och N från generatorn som förbunden med PEN i intaget oberoende om anläggningen som matas är TN-C eller TN-S det avgörs då bara av tre eller fyrpolig omkopplare om det är växling mot annan källa tex nät.
Dvs det är oftast bäst att alltid se aggregatet som anslutet TN-C och ordna TN-S efter inmatningspunkten om man har det direkt i efterföljande delar tex som TS kan ordna i byggcentralen här om den bara används så och det är uppmärkt kring att ändringen är gjord. På mindre aggregat med JFB är ju motståndet en rimlig och nödvändig kompromiss för att kunna användas i de olika fallen utan om/förbikoppling av inbyggda JFB.
Det du kallar kontrollkretsen är bara en trafo med likriktare som matar det extra pilotstiftet i uttaget i serie med en reläspole och till PE. Det reläet drar alltså bara när en stickpropp sitter i där en förbindning ligger mellan pilot och PE dvs ett sätt att uppfylla kravet på förregling vid anslutning >=63 A som det rör sig om här. Reläets kontakt sitter sen i serie med övervakningsenheten för frekvens/spänning med slutpunkt i underspänningsutlösaren på överströmsskydd/brytare på aggregatet. Det ska alltså inte gå att slå till brytaren om inte frekvens/spänning ligger rätt och en handske är ansluten mot omvärlden.
Svar från Tomas Karlsson i ämnet Traktorelverk kopplat till byggcentral
Bo Siltberg skrev: ...
Om verket har en egen JFB så kommer ju sista punkten att ställa till det och lösa verkets JFB vid normal belastning eftersom belastningsströmmen fördelar sig jämnt mellan N och PE till verket
Därför finns en rekommendation om att sära på N-PE i verket och ansluta PE till N via ett motstånd före verkets JFB. Det är inte bra men gör att verket ger en hygglig säkerhet även i fallet med första punkten.
Om det inte skulle gå, då antar jag man bör klippa kontaktdonen och ansluta fast - det ställer ju lite högre krav på kontroll vid inkopplingen för olika användningsfall. Så länge det finns CEE-don ska bör man kunna shifta mellan anläggning och enskild förbrukare utan någon omkoppling av PE/N.
Så, var ska motståndet kopplas in enligt din anvisning för verket?? Vad gör kontrollkretsen i mitten?
Bra punkter du ger tidigare där, det är de väsentliga dragen som brukar vara uppe i de här fallen.
Nu har ju inte detta verket någon egen JFB så ett motstånd kan då täcka tex fallet med byggcentral etc, vid koppling mot konventionellt intag med omkopplare spelar det då ingen roll utan både normal utlösning av säkringar eller efterföljande JFB hänger inte på kopplingar N-PE i generatoränden. I de fallen är det bättre att se PE i handsken som ren skyddsjord av chassiet på aggregatet och N från generatorn som förbunden med PEN i intaget oberoende om anläggningen som matas är TN-C eller TN-S det avgörs då bara av tre eller fyrpolig omkopplare om det är växling mot annan källa tex nät.
Dvs det är oftast bäst att alltid se aggregatet som anslutet TN-C och ordna TN-S efter inmatningspunkten om man har det direkt i efterföljande delar tex som TS kan ordna i byggcentralen här om den bara används så och det är uppmärkt kring att ändringen är gjord. På mindre aggregat med JFB är ju motståndet en rimlig och nödvändig kompromiss för att kunna användas i de olika fallen utan om/förbikoppling av inbyggda JFB.
Det du kallar kontrollkretsen är bara en trafo med likriktare som matar det extra pilotstiftet i uttaget i serie med en reläspole och till PE. Det reläet drar alltså bara när en stickpropp sitter i där en förbindning ligger mellan pilot och PE dvs ett sätt att uppfylla kravet på förregling vid anslutning >=63 A som det rör sig om här. Reläets kontakt sitter sen i serie med övervakningsenheten för frekvens/spänning med slutpunkt i underspänningsutlösaren på överströmsskydd/brytare på aggregatet. Det ska alltså inte gå att slå till brytaren om inte frekvens/spänning ligger rätt och en handske är ansluten mot omvärlden.
Be Logga in eller Skapa ett konto ansluta till konversationen.
Sidan laddades på: 0.131 sekunder