Nätägaren har säkert kollat i sin papper, men grejen är ju att han har fel värden i sina papper! Han har uppenbarligen inte trafons impedans eller spänningsfaktorn eller någon annan kompensation med i värdet på Zför. Jag hade själv blundat för trafons impedans tidigare, men nu har jag lärt mig av Michell i
spänningsfaktortråden
att den faktiskt kan vara betydande, säg 0.65 mohm i detta fall. Då passar Zför=175 mohm och uppgiven Ik3 bättre ihop med varandra.
Din mätning i mätarskåpet får vi nog återkomma till.
Din mätning i pumphuset är exaktare men visar för högt värde. Kanske stämmer inte ledningens längd på 170 meter?
Tack för alla svar !
Här kommer resultatet mätt med bättre instrument och högre last för mindre felmarginal.
Mätarskåpet :
Obelastad spänning vid mättillfället är 237,4 volt
Spänningsfall direkt på plint med en last på 14,95 A är 3,1 volt.
3.1 / 14.95 x 1.5 = 0.311 ohm eller 311 mΩ
Pumphus:
Obelastad spänning vid mättillfället är 237,0 volt
Spänningsfall på plint i central vi pumpuhus med samma last blir 9,6 volt
( här vill lasten dock dra 14.55 A )
9.6 / 14.55 x 1.5 = 0,990 ohm eller 990 mΩ
Exakt längd mellan mätarskåp och central vid pumphus är 163 meter varav:
152 meter 25 mm2 alu.
5,5 meter 10 mm2 Cu.
5,5 meter 6mm2 Cu.
Mätt ett 10-tal gånger med obetydliga skillnader. All annan belastning vid mitt mätarskåp var
bruten vid mättillfället.
Övrig förbrukning från transformatorn var vid mättillfället låg. Ingen var vid sin stuga vid tillfället men 3 av stugorna har värme påslagen.
Spänningsfallet vid pumphuset blir alltså ca 4 % vid en belastning på 14,55 A.
Blir det samma vid 3-fas drift ? ( 400 volt )
Hur mycket försämrar dom 11 meter Cu som är med i sträckan ?
Stämmer mätresultatet med teorin eller kan jag ha en dålig skarv nånstans ?
Skulle kanske ha mätt alla 3 faserna för att jämföra.
Jaha du, beräknade värden ligger lite under dina uppmätta värden. Övergångsresistans i skarvpunkter och brytare kan bidra med några tiotals mΩ, inte mer. Det är fortfarande ett glapp som jag inte kan förklara i hastigheten. Nedanstående beräkningar av Z är utan kompenseringar, vid 20 °C.
Area M Len Ib Zledn Zf tot Ijf Ik3 spFall%
Stolpe 150 Al 310 25 0.117 0.182 1203 2533 1.0 1.0
Pump1 25 Al 152 22 0.343 0.524 416 877 1.6 2.6
Pump2 10 Cu 5.5 22 0.020 0.545 401 844 0.1 2.7
Pump3 6 Cu 5.5 22 0.034 0.578 377 795 0.2 2.9
Grus 16 Cu 70 20 0.160 0.738 295 623 0.7 3.6
Spänningsfallet vid jämnt fördelad trefas kan du halvera, så det blir inte så farligt, 3.6 % kom jag fram till på beräknad Z.
Den största flaskhalsen är ledningen till pumphuset. De två små snuttarna kopparkabel bidrar dock inte mycket utan det är de 152 meterna alu som suger.
Dina resultat stämmer bra med beräknade utgående från dina uppgifter på distributionssidan och skattad trafo där, avviker inte mer än någon tiotals mΩ, ungefär samma gäller för delen inom din anläggning så mätningarna ser bra ut.
Spänningsfallen bör inte störa dig för motordrifterna vid krossverket men som sagt kan du få ungefär samma förhållanden vid krossen som nu vid pumphuset om du drar direkt från din matningspunkt, det alternativet har du alltid om det behövs. För resonemangen kring utlösning av 35 A säkring som tråden började med är det som sagt inget problem oberoende vilket av alternativen du använder.
Kul att se att du var ihärdig och gjorde "vattenkokarmätningar" som du ser ska man inte ta uppgivna värden för gott, speciellt inte om man inte är van att skatta och kan göra en direkt rimlighetsbedömning.
Det var intressant det här och att veta förimpedansen kommer jag att ha stor nytta av framöver.
Synd bara att jag inte kollade upp alla värden före ombyggnaden av nätet och transformatorn,
skulle ju varit kul att jämföra om det blev bättre eller sämre.
Jag tänkte mäta på några fler ställen också, har flera "utposter" efter mätarskåpet, nån på närmare
100 meter bort. Har bytt ut en del matande kablar till bl.a uthus och bostadshus och har grävt ner 25 mm alu överallt så jag tror att det är ganska överdimensionerat nu.
Om jag ska skriva upp förimpedansen i mätarskåpet, vilket värde är då rätt ?
Nätägarens siffror verkar ju inte stämma. Kan man lita på uppgivet ik3 ?
När jag var ner till pumphuset och mätte idag så såg jag även att det är gjort ett eget jordtag där.
Jordtaget är alltså kopplat med inkommande pen-ledare med en kopparlina.
Gjorde man så förr ? Bra eller dåligt ?
Det verkar vara trafon som är okänd i ditt fall då dess storlek får stor inverkan på resultatet pga den låga impedansen i ledningen till mätarskåpet. Räknar man på en lite högre impedans i trafon så närmar man sig dina uppmätta värden. Jag vill också tro att man ska kunna lita på nätägarens uppgifter...de ligger ju liksom till grund för beräkningar. En så stor skillnad i uppmätt och angivet värde bör du inte tolerera.
Vilket värde på förimpedansen som ska anges på gruppförteckningen är inte specat, man får välja det man tycker är lämpligast. Se denna tråd:
www.fluxio.se/forum/27/12351.html
Ett eget jordtag kanske kan tyckte behövdes för att undvika potentialskillnader mellan PEN och jord pga hög belastning i PEN och klen PEN. Det skyddar även mot avbrott i PEN. Det fanns ingen praxis att göra så förr vad jag känner till. Det kan som sagt vara lämpligt om man känner att PEN är lite utsatt. I ditt fall har du till 99% trefasbelastningar så du kommer inte att belasta PEN nämnvärt. Den måste ju i alla fall vara intakt för att klara frånkopplingstider, och där kan återigen JFB och ett jordtag hjälpa till.
Nu har jag kollat upp trafon lite mer och den är som ni gissade på 100 Kva.
Matande spänning är 12 kv och kabeln är en 3x95/35mm² alu.
Matande kabel är 360 meter lång och ansluter till en 12 kv luftledning.
Luftledningen bör inte vara problemet här då den förr matade ett större sågverk i närheten men
detta finns nu inte kvar.
Hur dimensionerar man en ny trafo ?
Räcker verkligen 100 kva för mig och 7 st 16 A abonnemang ? Den skulle ju även klara av att jag
säkrade upp till 125 A i framtiden.
Räknar man med att alla inte kommer utnyttja full kapacitet samtidigt ?
Henrik skrev: Hur dimensionerar man en ny trafo ?
Räcker verkligen 100 kva för mig och 7 st 16 A abonnemang ? Den skulle ju även klara av att jag
säkrade upp till 125 A i framtiden.
Räknar man med att alla inte kommer utnyttja full kapacitet samtidigt ?
Lite snålt verkar det ju.
Bara dina 125A betyder ju 86,5 kVA, dvs 13,5 kW kvar till 7 andra abonnemang ...
När det gäller nätägarens sammanlagringsfilosofi så är det inget som betyder något för den här anläggningen.
Med nuvarande uppgifter på 100 kVA transformator och antaget 50 MVA kortslutningseffekt på uppsidan så behöver vi veta vilken typ av servisledning det är. Längden är 290 m.
Om 150/41 AXKJ med återledare 41 Cu så blir högsta säkring 125 A vid transformatorn. Om 150/150 N1XV med 150 Al återledare blir högsta säkring 160 A. Men det har även betydelse för utlösningsvillkoret i anläggningen efter mätarskåpet. I det följande antas därför 150/150 N1XV. Spänningsfaktorn sätts till C=0,75 rakt över enligt SS4241405.
Jämför man sedan alternativen 160 m direkt 16 Cu-ledning till grusgropen och omvägen via Pumphuset så får man i första fallet max 63 A säkring vid mätarskåpet och i andra fallet max 40 A säkring för matningen
via pumphuset till byggcentralen. Bästa alternativet med avseende på utlösningsvillkor och spänningsfall är direkt ledning och föreslås komma till utförande i det följande. Det kritiska är startströmmen till krossen, som kan innebära uppsäkring av servisen till 50 A eller kanske 63 A. Vill man behålla 35 A huvudsäkring får man testa motorerna i grusgropen för detta. Vid problem kan man då försöka med mjukstartare för krossen.
Axeleffekten på krossen är 11 kW som med 86 % verkningsgrad ger 12,8 kW uttag från nätet. Vid cosfi = 0,85 blir märkströmmen 21,7 A. Vid direktstart behövs normalt en säkring som är 2 - 2,5 ggr märkströmmen dvs 50 A.
Ställer man byggcentralen nära krossen så att matarledningen blir högst 50 m 16/16 Cu kan man säkra upp till 50 A. De båda mindre motorerna kan säkras max 25 A och matas av 16/16 Cu.
Jag pratade med nätägaren för några veckor sen och passade då på att fråga om Ik3 och Zför igen och fick nu andra siffror mot vad jag fick för över 1 år sedan.
Nu är det 1500 A och 0,22 ohm som gäller och det stämmer ju bättre med vad jag själv mätte upp.
Troligtvis så var nog inte deras siffror uppdaterade när jag frågade sist trots att ombyggnaden av nätet var gjort nästan 1 år tidigare.
Har dock skaffat en lite större kross nu med en 55 kw motor så jag blev tvungen att skaffa ett elverk för driften av denna. Elverket är på 135 kva så det finns ju lite överkapacitet på elverket.
Fick nyligen även tag på lite mer kabel som kanske är lämpligare om jag vill dra ner en tillfällig matning från nätet till grusgropen
Kabeln är Nexans Buflex ( Cu ) 3x50+3G10 som jord
Kabeln används vanligtvis i gruvor och vid tunneldrivning så den tål en del mekanisk åverkan.
Den är ca 250 meter lång och sitter monterad på en stor kabelvinda som är hydrauliskt motordriven för in och utläggning av kabeln. Tror vindan heter Cavotec.
Blir nog bra om jag fixar ett fäste till denna kabelvinda så den passar på lastmaskinen
Denna kabel borde ju klara spänningsfall och utlösningsvillkor om jag drar den direkt från mätarskåpet även om jag skulle säkra upp till 63 A i framtiden ?
Last edit: 12 aug 2017 22:15 by Henrik. Orsak: felformulerat
Det enklaste och mest korrekta sättet att hantera detta är att låta ett elinstallationsföretag upprätta en föranmälan till nätföretaget där de beskriver din elanläggning/elektriska utrustning.
Nätföretaget kommer då att återkomma med besked om de överhuvudtaget kan acceptera den sortens effektuttag med det nät som finns. De kanske behöver staga upp nätet?
Matande nät är nyligen uppdaterat. Läs längre tillbaka i tråden.
Dock sänktes storleken på vad jag max kan säkra upp till från 125 A ner till 100 A nu när jag fick dom nya värdena.
Har ju ändå bara ett vanligt gänga 3 skåp nu så jag kan inte säkra högre än 63 A ändå utan att byta ut mätarskåpet och delar av mitt eget nät.
Kommer dock klara mig på 35 A säkring tills vidare , högre effektuttag blir nog billigast att driva med elverket
för att slippa betala högre abonemangsavgift.
Det är ju inte många kwh / år som går åt till detta.
Det kan ändå vara skönt att ha matning från nätet ända fram. Ibland vill man kanske bara ha lite belysning eller så ska man svetsa eller köra nån annan liten maskin. Skönt då att slippa starta upp everket.
Ju fler uttagspunkter utspritt på fastigheten som man kan ta ut el på, desto bättre är det
Henrik skrev: Matande nät är nyligen uppdaterat. Läs längre tillbaka i tråden.
Dock sänktes storleken på vad jag max kan säkra upp till från 125 A ner till 100 A nu när jag fick dom nya värdena.
Har ju ändå bara ett vanligt gänga 3 skåp nu så jag kan inte säkra högre än 63 A ändå utan att byta ut mätarskåpet och delar av mitt eget nät.
Kommer dock klara mig på 35 A säkring tills vidare , högre effektuttag blir nog billigast att driva med elverket
för att slippa betala högre abonemangsavgift.
Det är ju inte många kwh / år som går åt till detta.
Det kan ändå vara skönt att ha matning från nätet ända fram. Ibland vill man kanske bara ha lite belysning eller så ska man svetsa eller köra nån annan liten maskin. Skönt då att slippa starta upp everket.
Ju fler uttagspunkter utspritt på fastigheten som man kan ta ut el på, desto bättre är det
Jag har läst hela tråden. Det framgår ingenstans att någon föranmälan är gjord. Om nätet nyligen är uppdaterat är ointressant. Nätföretaget vill, och behöver få, information om vilka nya belastningar som tänker kopplas in på deras nät. Det får dom genom föranmälan.
Föranmälan ?
Vad ska denna innehålla ?
Man kan ju tycka att man ska kunna ta ut den effekt som man betalar för i säkringstariff ?
Eller menar du om jag kommer att ha stora motorlaster eller kommer plocka ut mer effekt mot tidigare ?
Jag äger en mekanisk verkstad sen ca 15 år tillbaka med svarvar, fräsar gradsax och kantpress mm.
Flera av maskinerna har motorer på 11 och 15 kw och detta har jag kört i alla år utan problem.
Kompressorn är på 18.5 kw , dock frekvensstyrd så den är snäll att starta och ligger sällan på max varvtal.
Detta vet han som var här och projekterade för nedgrävning av nätet och flytt av transformatorn.
Det är därför jag har en egen 150mm3 fram till servisen och inte en 25 eller 50mm3 som andra
abonnenter trots att avstånden är likvärdiga.
Man får ju anta att nätägaren då har noterat detta i sina uppgifter ?
Inga motorlaster eller förbrukningar kommer alltså ändras.
Kommer inte att köra några större motorlaster i grusgropen nu när jag har elverket heller.
Henrik skrev: Föranmälan ?
Vad ska denna innehålla ?
Man kan ju tycka att man ska kunna ta ut den effekt som man betalar för i säkringstariff ?
Eller menar du om jag kommer att ha stora motorlaster eller kommer plocka ut mer effekt mot tidigare ?
Jag äger en mekanisk verkstad sen ca 15 år tillbaka med svarvar, fräsar gradsax och kantpress mm.
Flera av maskinerna har motorer på 11 och 15 kw och detta har jag kört i alla år utan problem.
Kompressorn är på 18.5 kw , dock frekvensstyrd så den är snäll att starta och ligger sällan på max varvtal.
Detta vet han som var här och projekterade för nedgrävning av nätet och flytt av transformatorn.
Det är därför jag har en egen 150mm3 fram till servisen och inte en 25 eller 50mm3 som andra
abonnenter trots att avstånden är likvärdiga.
Man får ju anta att nätägaren då har noterat detta i sina uppgifter ?
Inga motorlaster eller förbrukningar kommer alltså ändras.
Kommer inte att köra några större motorlaster i grusgropen nu när jag har elverket heller.
Menar du att det ändå lär göra en föranmälan ?
Om du som abonnent ska ansluta något som kan ha påverkan på det överliggande nätet ska du göra en föranmälan så att nätföretaget kan vidta lämpliga åtgärder. Du talade ju tidigare om att komplettera med en gruskross. Om inte nätföretaget redan är varse om den kompletteringen är det lämpligt att du gör en föranmälan om att du vill ansluta en sådan. Sedan är bollen hos nätföretaget. Tycker de att det inte är några problem så är det ju bara att köra. Annars lär de höra av sig.
Fluxio
Elbranschens mötesplats
