Potential utjämning i badrum

11 feb 2015 12:12 #1 av Henrik
Måste anslutningen av inkommande vattenrör vara synlig eller kan den ligga i en vägg?

I badrummet finns en inspektionslucka där inkommade vatten finns och jordas.
På andra sidan av badrummet sitter en radiator(vattenburen) med eget inkommande rör från våningen under.
Denna skall jordas, men måste anslutningen vara inspekterbar i framtiden eller kan den fällas in i vägg?

Be Logga in eller Skapa ett konto ansluta till konversationen.

11 feb 2015 14:24 #2 av Mikael Malmgren
Kan denna skrivning bli tillämpbar?

526.3
Alla förbindningar ska vara tillgängliga för besiktning, provning och underhåll med följande undantag:
– skarvar hos nedgrävda kablar
– massafyllda eller inkapslade skarvar
– förbindning mellan kall ledare och takvärmeelement eller golvvärmesystem.
– förbindningar som är svetsade, lödda, hårdlödda eller kontaktpressade
– förbindningar som är delar av materiel som är utförd enlig lämplig produktstandard.

Elkraftingenjör och konsult med specialitet inom Reläskydd, Selektivplaner och Elkraftberäkningar. Även stort intresse för föreskrifter & standarder, ESA samt projektledning och entreprenadjuridik.


Mikael Malmgren Installatörsbehörighet: A

www.elektroinvent.se

Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Be Logga in eller Skapa ett konto ansluta till konversationen.

11 feb 2015 21:33 #3 av Henrik Eriksson
Så länge de går att se efter du gjort din renoveringen så borde det räcka.
Är inte det enklaste att finna bra ställen att funktionsjorda på så det inte syns.
Och helt klart bättre att jorda och bygga in det än att inte jorda alls.

Be Logga in eller Skapa ett konto ansluta till konversationen.

12 feb 2015 06:17 #4 av Henrik
@Mikael: Tack men den går nog inte under den punkten tyvärr.
@Henrik: Ja självklart, men jag vill kunna säga att det inte är fel att göra på det sättet.

Kanske skall leta lite i nån EN och IEC.

Det är ju inte så att badrummet kommer att genomgå några kontroller de närmasta 40 åren om man inte ställer krav på besiktning vid ägarbyte i framtiden, tyvärr. Funktionen finns ju, men rätt ska vara rätt.

Be Logga in eller Skapa ett konto ansluta till konversationen.

12 feb 2015 09:21 #5 av Markus Ågren
Jag skulle säga så länge det går inspektera anslutningarna via en lucka eller liknande så kan man bygga in de i en byggkonstruktion.

Enligt Handbok 413 utg.4 "Skyddsutjämning i byggnader" Kap 7.

7.1 Allmänt
Innan anläggningen tas i drift skall, enligt standard:
- en inspektion göras för att kontrollera att förekonsten och utförandet av skyddutjämningsledarna är korrekt.
- en provning göras av skyddsutjämningsledarnas kontinuitet.

7.3 Provning
I Elinstallationsreglerna anges att skyddsutjämningsledarnas (skyddsledarnas) kontinuitet ska provas, vilket innebär en kontroll av att det inte finns något avbrott i den ledande förbindelsen mellan ledarnas anslutningspunkter.

Markus Ågren

Be Logga in eller Skapa ett konto ansluta till konversationen.

12 feb 2015 12:13 #6 av Lars Blomkvist
Kontroll och dokumentation borde väl funka?

Den som inte söker finner inga svar :) ibland

Be Logga in eller Skapa ett konto ansluta till konversationen.

12 feb 2015 14:34 #7 av Martin
Hej,

Såg ditt inlägg och blev själv fundersam.
Markus ser jag hoppade över 7.2

SEK 413 7.2 Inspektion
I inspektionen bör enligt elinstallationsreglerna ingå bl a kontroll av ledarareor märkning av ledare och kontroll av ledarnas anslutning. Här är det viktigt att se att förbindningarna är riktigt och tillförlitligt utförda och av material som är beständigt mot korrosion. Detta gäller särskilt sådana förbindningar som inte kan inspekteras när installationen är färdig, t ex ingjutna anslutningar.
Inspektion av anslutna delar som ska gjutas in bör dokumenteras med t ex fotografi.

Med detta läst så tar jag de som att synlig anslutning inte behövs utan dokumentation av något slag.

Be Logga in eller Skapa ett konto ansluta till konversationen.

13 feb 2015 09:22 #8 av Henrik
Fick ett tips från OBO Bettermann.

415.2.2

R<50V/1a vilket kan ge ett lägre ohmtal än vad som krävs, alltså jord behövs ej.

1,66kohm<50V/30 om man har jordfelsbrytare.

I mitt fall är det jordat i källaren så det borde inte vara något problem.

Be Logga in eller Skapa ett konto ansluta till konversationen.

13 feb 2015 12:54 - 13 feb 2015 13:02 #9 av Michell Martic

Henrik skrev: 415.2.2
R<50V/1a vilket kan ge ett lägre ohmtal än vad som krävs, alltså jord behövs ej.

1,66kohm<50V/30 om man har jordfelsbrytare.

Jag tolkar inte den enskilda punkten som att du kan strunta i kompletterande skyddsutjämning om du uppfyller villkoret nedan. Jag uppfattar det som att om det finns krav på att kompletterande skyddsutjämning ska tillämpas så ska det bekräftas att den uppfyller villkoret nedan om det finns anledning att ifrågasätta dess effektivitet.

415.2.2
Där det finns anledning att ifrågasätta effektiviteten hos den kompletterande skyddsutjämningen ska det bekräftas att resistansen R mellan samtidigt berörbara utsatta delar och främmande ledande delar uppfyller följande villkor:

R ≤ 50V / Ia

Om det skulle visa sig att den kompletterande skyddsutjämningen inte uppfyller detta villkor så får den förstärkas ytterligare tills att villkoret är uppfyllt. Om den inte uppfyller villkoret så känns det som att det inte finns någon poäng med den då du riskerar en farlig spänningssättning oavsett vilket.

Be Logga in eller Skapa ett konto ansluta till konversationen.

13 feb 2015 21:32 - 13 feb 2015 21:35 #10 av Bo Siltberg
Finns några andra nyheter inom elinstallation som har orsakat så många frågor som kompletterande skyddsutjämning i badrum?! Inte har jag fattat det riktigt ännu i alla fall...

Ett faktum är att får man en ström på mer än 500 mA genom kroppen så har man små chanser att överleva, och detta oberoende av hur snabbt ett skydd som JFB eller dylikt löser. Varken överströmsskydd eller JFB begränsar ju strömmens storlek, de begränsar bara tiden som man utsätts för den.

Sådan ström är inte möjlig med (någorlunda) torra händer och kläder på kroppen, utan den är bara möjlig i badrum och i trånga ledande ventilationskanaler och dylikt där det kan uppstå en stor och blöt kontaktyta mot kroppen.

Och här kommer knäckfrågan - kräver reglerna hänsyn till detta med risken för 500 mA?

Om svaret är ja så duger ju inte formeln i 415.2.2 ! Man måste istället ta hänsyn till det spänningsfall som uppstår i skyddsledaren och se till att kortslutningsströmmen inte orsakar ett högre spänningsfall än 50 V. Se bild från voltimum. Personer får inte utsättas för mer än 50 V i ett badrum ens under en microsekund! Eller?



Syftet med kompletterande skyddsutjämning är ju att hålla ned beröringsspänningen. Man tar till den metoden om villkoret för automatisk frånkoppling enligt 411 inte kan uppfyllas. Normalt kan man där tillåta en högre beröringsspänning under en viss tid (92 V under 0.4 sekunder), men det kan man inte i badrum !?

När dog någon senast i ett badrum pga kortis i handdukstorken förresten...?

Be Logga in eller Skapa ett konto ansluta till konversationen.

Sidan laddades på: 0.062 sekunder

Senaste foruminlägg